<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"><channel><title>SN / Chefredaktörens blogg</title><description></description><link>http://www.sn.se/1.1378928?m=rss</link><lastBuildDate>Mon, 20 May 2013 07:28:09 +0200</lastBuildDate><language>sv</language><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.494412</guid><title>Grov rasism mot romer i nätdebatten</title><description>  
Ett spöke ur västerlandets allra mörkaste historia drar i dag fram över Europa. Det är ett spöke som har sin grund i auktoritär nationalism, som demoniserar utsatta grupper och som sprider hat och misstänksamhet mellan människor. 
  
I dag kom dessa nyfascistiska åsikter till uttryck i Nyköping. 
  
Den här gången var det romerna, en av Europas mest utsatta folkgrupper, som var måltavlan. Anledningen var SN:s reportage om de romska tiggare som de senaste dagarna kommit till Nyköping. 
  
Redan vid lunchtid var SN tvungen att stänga av kommentarstråden till en artikel på sn.se. Grovt rasistiska och fördomsfulla påståenden om romer hade tagit över den till att börja med empatiska och diskuterande dialogen. 
  
Egentligen är jag inte förvånad. I flera år har vi fått ta bort rasistiska påhopp ur kommentarsfälten. 
  
Den misär som många romer från Östeuropa i dag lever i är väl känd. Precis som SN berättade i går finns det inget som tyder på att det skulle finnas människohandel bakom deras närvaro här. De är här i hopp om att hitta en väg ut ur hopplösheten. 
  
Inte för att bli kränkta igen. 
  
 
  </description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.494412</link><pubDate>Fri, 12 Apr 2013 16:17:27 +0200</pubDate><category>romer</category><category>rasism</category><category>nätdebatt</category><category>SN</category><category>kränkning</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.490034</guid><title>Behöver medierna en gemensam nämnd som prövar etiken?</title><description>SN är idag inte bara en dagstidning, utan i allt högre grad ett mediehus. Det gör det möjligt för oss att hålla kontakt med våra läsare dygnet runt. Det viktiga är självklart fortfarande vad vi publicerar, att det är intressant, viktigt och relevant för våra läsare. Och att vi håller etiken högt.



De medieetiska frågorna har under senare år kommit allt mer i fokus. En orsak till det är att alltmer av det som publiceras på nätet görs i sammanhang utan ansvariga utgivare, på sajter placerade i andra länder och där det är svårt att reda ut vem som publicerat vad. Här är skiljelinjen mellan traditionella medier med ansvariga utgivare, och medier utan ansvarig utgivare, stor.



Det innebär inte att de traditionella medierna aldrig begår etiska övertramp. Så sker ibland. Då måste de som känner sig drabbade få sin sak prövad. Idag kan man t ex vända sig till Pressens Opinionsnämnd om sådant som publicerats i en tidning, eller till Granskningsnämnden för radio och TV om det publicerats i etermedia.



Problemet uppkommer när alla medier publicerar sig i olika kanaler, så som alltmer är fallet idag. Då kan det som publiceras riskera att bedömas i olika instanser med delvis olika regelsystem.



Den här har mediebranschens nya paraplyorganisation Utgivarna tagit på allvar. Förra veckan publicerade organisationen ett diskussionsunderlag, som på organisationens uppdrag tagits fram av Nils Funcke. Alla som är intresserade av medieetik bör delta i den debatten. Ett första steg kan vara att läsa Nils Funckes rapport. Du kan ladda hem den här.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.490034</link><pubDate>Wed, 13 Mar 2013 10:01:00 +0100</pubDate><category>etik</category><category>medier</category><category>Utgivarna</category><category>mediehus</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.482887</guid><title>Äldrevården och flyktingmottagning engagerar SN:s läsarpanel</title><description>Äldrevården, flyktingmottagandet och Trosas eventuella länsbyte är frågor som uppmärksammats i SN under senaste tiden. Det är också de tre saker som SN:s läsarpanel kommenterar mest i sina svar på senaste enkäten till dem.



Den här gången fick vi inte riktigt lika många svar som tidigare, bara 273 stycken, vilket innebär att färre än hälften i panelen svarade på enkäten. Vi misstänker att det beror på att enkäten såg  annorlunda ut än tidigare, eftersom vi bytt tekniskt system för panelen och utseende på inbjudningarna. Flera paneldeltagare har hört av sig till redaktionen och undrat om utskicket var falskt.



Tillbaka till panelens åsikter den här gången:

Artiklarna om flyktingboendet på Jollen i Oxelösund var det klart mest spontant kommenterade ämnet den här gången. De allra flesta som kommenterar artiklarna lyfter fram hur viktigt de tycker det är att vi uppmärksammar hur flyktingar tas emot och de är därför upprörda över vad de har läst. Men det finns också några negativa kommentarer som ifrågasätter sanningshalten och relevansen i rapporteringen.  



SN:s granskning av äldrevården har också många kommenterat spontant, och här är alla positiva. Mer om den nedan.

Det tredje ämne som återkommande kommenteras är frågan om Trosa ska byta län. Även här är intresset stort för frågan. Många av kommentarerna tycks ha skrivits innan SN:s artikelserie har publicerats, av synpunkterna att döma.  



Artikelserien om äldrevården var det som nämnts många som kommenterade spontant. Utöver dessa kommentarer fick vi fler synpunkter på serien genom att vi ställde ett par frågor om den. Fyra av fem paneldeltagare säger sig ha läst någon eller några artiklar i serien, och lika många tycker att artikelserien var bra. Men i kommentarerna märks samtidigt hur stort ämnet är. 



Synpunkterna på vad vi borde berätta mer om är många, och ofta handlar det om saker som vi har tagit upp. Det visar att ämnet är både viktigt och relevant för läsekretsen, och att det finns all anledning för oss att återkomma till det.



Sista frågan handlade om SN:s 120-årsfirande. Här märks åter det stora engagemang som många i läsarpanelen har för tidningen. Vi fick 112 tips på vad ni tycker att vi ska berätta om med anledning av jubileet. Jag är övertygad om att ni kommer att få se många av tipsen i tidningen eller på sn.se under året som vi har framför oss!



Tack alla ni som är med i läsarpanelen för att ni tog er tid att svara på våra frågor. Vi återkommer med en ny enkät i april. Om du inte redan är med i panelen, kan du anmäla dig här.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.482887</link><pubDate>Tue, 29 Jan 2013 16:59:00 +0100</pubDate><category>Äldrevård</category><category>flyktingmottagning</category><category>Jollen</category><category>Oxelösund</category><category>Trosa</category><category>länsbyte</category><category>Göran Carstorp</category><category>blogg</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.481093</guid><title>SN startar mötesplats för ungdomar och arbetsgivare</title><description>Lågkonjunktur betyder arbetslöshet, inte minst för ungdomar. Det vill vi på SN motverka. Därför lanserar vi inom kort en sajt där arbetssökande ungdomar får kontakt med företag som söker nya medarbetare. 



Vår nya sajt kommer att heta SN Jobb. Där skajobbsökande ungdomar kunna presentera sig, och samtidigt ta del av de jobb som kommer in till arbetsförmedlingen. Det kommer att finnas tips på hur man lyckas bäst när man söker jobb, och man kommer att kunna läsa om andra som lyckats.



Det blir också en sajt för lokala näringslivsnyheter som är bra att ha koll på. 



Om du vill kan du redan nu presentera dig för blivande arbetsgivare. Ta dig en smygtitt genom att klicka här. Varför inte lägga upp ditt CV, så är du med från början och blir de bland de första som arbetsgivarna ser på sajten!



Vår förhoppning är att SN Jobb ska bli en mötesplats för ungdomar och arbetsgivare i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. Har du förslag på förbättringar är vi självklart mycket intresserade av att höra ifrån dig!


</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.481093</link><pubDate>Thu, 17 Jan 2013 15:11:00 +0100</pubDate><category>SJ jobb</category><category>arbetslöshet</category><category>ungdomar</category><category>mötesplats</category><category>arbetsförmedlingen</category><category>Nyköping</category><category>Oxelösund</category><category>Trosa</category><category>Gnesta</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.480062</guid><title>Hur ska vi klara framtidens äldrevård? </title><description>

I en serie artiklar har SN skildrat hur äldrevården fungerar i kommunerna i östra Sörmland. Mycket visar sig fungera bra jämfört med andra kommuner i landet, men visst finns det saker att förbättra också. Den stora frågan är hur vi ska klara framtidens äldrevård, när vi nu står inför en historisk äldreboom. 



Det blir en av frågorna som vi kommer att diskutera med de ansvariga politikerna för äldrevården i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta i en direktsänd TV-debatt på sn.se ikväll kl 19. Vi hoppas också att du tar chansen och ställer dina frågor till politikerna. Ställ din fråga här.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.480062</link><pubDate>Thu, 10 Jan 2013 09:09:00 +0100</pubDate><category>äldrevård</category><category>äldreboom</category><category>Nyköping</category><category>Oxelösund</category><category>Trosa</category><category>Gnesta</category><category>Göran Carstorp</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.476923</guid><title>Migrationsverkets entreprenör och den främlingsfientliga bloggen</title><description> Idag avslöjar SN att migrationsverkets entreprenör i Oxelösund, som driver flyktingboendet på Jollen, regelbundet länkar till den främlingsfientliga bloggsajten Petterssons blogg, som har sitt säte i kuststaden. Vi visar också hur information om interna förhållanden på förläggningen går direkt till bloggen, och hur intervjuer som SN:s medarbetare gjort med ägaren detaljerat refereras på sajten.



Det väcker viktiga frågor om det är förenligt med Migrationsverkets uppdrag och värderingar.



Kan en person som ska hjälpa människor som sökt skydd i Sverige samarbeta med krafter vars värderingar ggår stick i stäv mot medborgarnas?



Migrationsverket, som i dagarna precis har förnyat sitt avtal med Jollens ägare Åke Holmström, dduckar för frågan i dagens SN. MMigrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson tycker inte att Åke Holmströms flitiga länkande till Petterssons blogg är bevis för en tydlig koppling.



Jollens tvååriga avtal med Migrationsverket är en affär på cirka 23 miljoner kronor.



SN har också visat två bilderna från Petterssons blogg för juristen Sven-.Erik Alhem.  Bilderna är starkt nedsättande mot muslimer och SN publicerar en av bilderna för att åskådliggöra vilken människosyn som odlas på bloggen. Sven-Erik Alhems uppfattning är att båda bilderna skulle bedömas utgöra hets mot folkgrupp om en domstol fick ta ställning till dem.






</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.476923</link><pubDate>Sat, 15 Dec 2012 15:37:00 +0100</pubDate><category>Migrationsverket</category><category>flyktingar</category><category>muslimer</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>Jollen</category><category>hets mot folkgrupp</category><category>främlingsfientlig</category><category>Oxelösund</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.476476</guid><title>SN ännu närmre läsarna</title><description>Vilka egenskaper förknippar våra läsare med SN? Den frågan är viktig för oss att ha svar på, för att veta hur vi ska utveckla vår journalistik. Vi har ställt frågan till vår läsarpanel några gånger. I senaste enkäten till panelen ställde vi den igen, och fick intressanta svar.



Det viktiga för oss är att vi berör våra läsare, och tillför något av värde. Därför är det glädjande att konstatera att våra läsare tycker att ”nära läsaren” är det främsta kännetecknet för SN.



Den uppfattningen har till och med förstärkts det senaste året! 



Även flera andra egenskaper som panelen förknippar med SN har en koppling till läsarna, så som ”låter läsarna komma till tals” och ”medborgarperspektiv”.

Det här är kvalitéer som vi på SN har fokuserat hårt på under senare år. Vi är övertygade om att det vi behöver i dag är en journalistik som tar sin utgångspunkt i vår vardag. Vi tror också att det är just det lokala perspektivet som är det viktigaste. 



Här är de högst rankade egenskaperna hos SN, enligt vår läsarpanel:



1.	Nära läsaren 

2.	Lätt tillgängligt 

3.	Låter läsarna komma till tals 

4.	Traditionell 

5.	Användbar 

6.	Medborgarperspektiv 



I vår senaste enkät frågade vi också om det var någon egenskap som paneldeltagarna ville lägga till. Precis som förra gången vi ställde den här frågan var det framför allt att SN är ”lokal” som panelen ville framhålla.



Vi frågade också hur panelen tycker att SN har utvecklats det senaste året. De allra flesta tycker att tidningen varken har blivit bättre eller sämre. Det finns en liten övervikt för uppfattningen att tidningen har blivit bättre, men det är marginellt. 



Bland saker som paneldeltagare tycker ha gjort tidningen sämre nämns att den har blivit tunnare. Det stämmer dessvärre. Det beror på att vi befinner oss i en lågkonjunktur. Färre annonserar än tidigare. Det gör att tidningen innehåller färre sidor och därmed blivit tunnare. Däremot har vi inte färre lokala nyheter i tidningen.



Vi fick också många andra synpunkter i senaste enkäten. Ett flertal läsare uppskattade vår granskning och bevakning av flyktingförläggningen i Oxelösund. Framtiden för Skavsta, liksom problemen för SSAB är andra frågor som engagerar paneldeltagarna. 
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.476476</link><pubDate>Thu, 13 Dec 2012 10:38:00 +0100</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>Göran Carstorp</category><category>blogg</category><category>läsarpanel</category><category>medborgarperspektiv</category><category>tidning</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.472189</guid><title>Finskt studiebesök på SN</title><description>Idag har SN ett studiebesök från ett antal svenskspråkiga tidningar i Finland, bland annat Hufvudstadsbladet. SN:s arbetsprocess med en genomtänkt, planerad journalistik har uppmärksammats alltsedan SN utsågs till Årets tidning och Årets redaktion 2008 och studiebesöken har blivit åtskilliga.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.472189</link><pubDate>Wed, 21 Nov 2012 08:38:00 +0100</pubDate><category>Göran Carstorp; Södermanlands Nyheter; SN; Årets tidning; Årets redaktion; studiebesök</category><category>Hufvudstadsbladet</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.470683</guid><title>Stockholm och Norrköping i topp för SN:s läsare </title><description>Det är längs E 4:an som SN:s läsare rör sig när de lämnar den egna orten. Det visste vi tidigare, och nu har vi än en gång fått det bekräftat av senaste enkäten till vår läsarpanel. 



I förra enkäten frågade vi om panelens intresse för att läsa i SN om människor och händelser utanför den egna orten. Det är mycket lågt, fick vi till svar. I SN vill våra läsare i första hand ha nyheter om människor, händelser och fenomen med anknytning till den egna orten, i andra hand om händelser på orter som man har en nära anknytning till.



I den senaste enkäten kompletterade vi därför med frågor om hur ofta ni besöker orterna i närheten, och om ni har nära vänner eller släktingar på dessa orter.



Resultatet den här gången gick helt i linje med svaren på förra enkäten. Den ort som panelen har den utan jämförelse starkaste relationen till utanför SN:s spridningsområde är Stockholm. På en stark andraplats kommer Norrköping. Banden till Södertälje är ganska starka i Trosa och Gnesta, där många arbetspendlar dit, men inte lika starka i Nyköping och Oxelösund av naturliga skäl. Betydligt svagare är banden till Eskilstuna, Katrineholm och Flen.



Därefter ställde vi några frågor om SN:s nya mobilsajt på m.sn.se. Knappt hälften av paneldeltagarna har noterat att vi har en ny mobilsajt, men bara en av tio har försökt logga in på den. Ni som ändå loggat in på mobilsajten, har en del synpunkter som vi nu ska analysera och ta till oss. Stort tack för dem – de hjälper oss att utveckla mobilsajten och göra det lättare att registrera sig. 

Som vanligt frågade vi också om det är något som SN publicerat på sistone som ni särskilt skulle vilja kommentera.



SN berättelse om Nyköpings före detta krogkungs relationer med politiker och tjänstemän i Stadshuset får mycket respons. Många berömmer den, och  vill veta ännu mer. 



Vi får också beröm för vår rapportering från flyktingförläggningen i Oxelösund, för artikeln om hur en äldre man blev pålurad ett telefonabbonemang som han inte behövde, för krönikorna i vår bilaga Fredag, och för vår granskning av färdtjänstbolaget Tuwa.  



Samtidigt får vi kritik för vår rapportering om Ryanair, för att vi uppfattas som negativa mot Svenska Kyrkan, att vi skriver för mycket om orter i Sörmland som inte är uppfattas som relevanta och för att vi inte skrev tillräckligt om näringslivsgalan i Nyköping.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.470683</link><pubDate>Mon, 12 Nov 2012 13:13:00 +0100</pubDate><category>Södermanlands Nyheter; Göran Carstorp</category><category>intresse för ort; Stockholm</category><category>Norrköping</category><category>Södertälje</category><category>Eskilstuna</category><category>Katrineholm</category><category>Flen</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.468802</guid><title>Vad tycker du om nya utformningen av sn.se?</title><description>Vi har som du förhoppningsvis märker byggt om framför allt förstasidan här på sn.se ordentligt. Syftet är att göra det lättare för dig att hitta de senaste nyheterna, de senaste blogginläggen och de senaste heta lokala debatt-trådarna.



Samtidigt inför vi ytterligare en nyhet som berör dig som läser SN Digital. Framöver kommer det att finnas webb-TV-klipp i vår digitala presentation av dagens SN.



SN producerar som du sett allt mer webb-TV. Ofta är klippen gjorda i anslutning till händelser och företeelser som vi berättar om även i tidningen. Då ska de självklart finnas med som en naturlig del i den digitala presentationen av artiklarna. 



SN Digital ingår när man prenumererar på den tryckta SN. Du kan också få provläsa SN Digital gratis om du registrerar dig på SN:s nya mobilsajt på m.sn.se.



Vi satsar också på att göra fler och tätare nyhetsuppdateringar här på sn.se. Det hoppas jag att ni kommer att märka. Är du sportintresserad har du knappast kunnat undgå hur mycket lokal sport det till exempel numera finns på sajten.



Hoppas att du uppskattar förbättringarna. De är alla en del av de förändringar som SN nu är inne i och som innebär att vi går från att bara vara tidningsföretag till att vara mediehus. 



Det är en utveckling som vi har arbetat med under en följd av år. Resultatet hittills? SN har i dag fler dagliga läsare än någonsin tidigare.



Vad tycker du om vår omgörning? Tyck till här.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.468802</link><pubDate>Wed, 31 Oct 2012 16:00:00 +0100</pubDate><category>www.sn.se</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>omgörning</category><category>räckvidd</category><category>läsare</category><category>läsning</category><category>tidning</category><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.468386</guid><title>Journalistikens samhällsroll</title><description>I torsdags kväll var jag inbjuden till Oppebykyrkan för att prata på temat ”Att tala sant om verkligenheten”, med underrubriken ”Om Ordet och orden”. Det blev en givande kväll med omfattande dialog om verklighetsbilder, anonyma debattinlägg i tidningen och på nätet, om  reportrars empati och hur journalistiken skulle kunna bidra ytterligare till att skapa ett ännu bättre Nyköping.



Som alltid när jag träffar läsare och människor utanför SN:s inre krets lär jag saker, och påminns om väsentligheter som riskeras att glömmas bort i vardagen. Så också den här kvällen. En av de synpunkter jag tar med mig framförde en kvinna som berättade hur hon ofta känner sig sårad av att SN varje gång vi berättar om någonting som kyrkan gör samtidigt lyfter fram någonting negativt om den. Så onödigt, menade hon. 



Jag är benägen att hålla med. Självklart måste vi berätta saker som inte alltid är positivt för den organisation vi skriver om, till exempel medlemstapp. Men det finns ingen anledning att påminna om det varje gång vi skriver om organisationen. De uppgifter vi väljer att presentera måste vara relevanta för sammanhanget. Är de det, ska vi självklart berätta om dem. Men att ständigt gnata om samma sak blir fel. Det ger då en skev bild av verkligheten.



Jag frågade också besökarna om de tycker att det är rätt att man kan få vara anonym när man skriver insändare till tidningen och kommentarer på nätet. De allra flesta tyckte att det var viktigt att man ska kunna vara det. Annars kanske man till exempel inte vågar kritisera till exempel kommunen om man råkar vara anställd där. 



Det är den slutsats vi på SN hittills har landat i när vi diskuterat frågan. SN måste alltid veta vem som tar till orda, men utåt har man en möjlighet att få vara anonym.



Ett förslag som kom fram under samtalet var också om SN kunde ta på sig en roll för fysiska möten där olika frågor kan diskuteras. Det skulle kunna öka förståelsen för olika synsätt och minska risken för låsta positioner i känsliga frågor – något som lätt blir resultatet när frågor debatteras i tidningen och på nätet. Idén har bland annat tillämpats av de så kallade kokosnötterna, som fört samman människor med olika syn i frågan om invandring.



Jag tilltalas av tanken. Den ligger i linje med den filosofi om journalistikens samhällsroll som ligger mig varmt om hjärtat. 
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.468386</link><pubDate>Mon, 29 Oct 2012 10:14:00 +0100</pubDate><category>Journalistikens samhällsroll</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>Göran Carstorp</category><category>Oppebykyrkan</category><category>negativt</category><category>möten</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.466974</guid><title>Vänskap och trovärdighet</title><description> När blir vänskapen ett problem i relationerna mellan politiker och tjänstemän å ena sidan, och näringsidkare å den andra, i en mindre stad som Nyköping? Den frågan ställer vi i dagens SN. Frågan är föranledd av den rättegång som pågått mot en före detta krögare i staden. Under förundersökningen mot krögaren återkom gång på gång indikationer på många band mellan krögaren och tjänstemän och politiker i Nyköpings kommun. Under rättegången framhöll också den åtalade krögaren attdet hörde till hans vardag som näringsidkare att vara generös och bjuda på både öl och mat. 



Vi påstår inte att någon av de personer som nämns i dagens reportage i SN har gjort något olagligt eller ens någon etiskt felaktigt. Men omständigheterna ställer frågan på sin spets: var ska man dra gränsen för vänskapliga relationer när man har offentliga uppdrag? När drabbar det trovärdigheten? 



I dag berättar vi också den starka historien om Nyköpingsbon Bianca Firpo som greps av militärjuntan i Argentina och fördes bort till deras dödsläger. Nu är hon på plats för att vittna mot den beryktade &amp;#8220;blåögde dödsängeln&amp;#8221; Astiz. 



Det är en berättelse som jag har väldigt svårt att släppa. Det får mig att också tänka på alla de människor som idag kommer till Sverige undan förföljelser och tortyr, till exempel från Syrien. </description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.466974</link><pubDate>Sat, 20 Oct 2012 10:03:00 +0200</pubDate><category>Göran Carstorp</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>krogkung</category><category>krögare</category><category>trovärdighet</category><category>vänskap</category><category>Bianca Firpo</category><category>argeninska juntan</category><category>militärjunta</category><category>Argentina</category><category>Astiz</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.465124</guid><title>SN på ett nytt sätt</title><description>I morgon lanserar SN en nyhet, som kommer att underlätta för dig att ta del av alla lokala nyheter på ett nytt sätt. Var beredd!</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.465124</link><pubDate>Tue, 09 Oct 2012 16:39:00 +0200</pubDate><category>SN Södermanlands Nyheter nyhet</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.463751</guid><title>En lokalare SN - om läsarna får bestämma</title><description>Medierna genomgår just nu stora förändringar. Gamla sanningar om hur vi tar till oss nyheter ställs ständigt på ända. En viktig fråga är då om förändringarna har vänt upp-och-ner på förväntningarna på innehållet i den prenumererade lokala tidningen. 



Hittills har det ju inte varit någon tvekan om att det är det lokala i tidningen som varit det allra viktigaste materialet &amp;#8211; allt annat har varit kompletteringar. Gäller det fortfarande? Det ville vi undersöka i senaste enkäten till vår 600 personer starka läsarpanel. 



Svaret blev tveklöst: om det är något håll SN ska gå framöver så är det att ytterligare förstärka det lokala fokuset och grundperspektivet i tidningen!



Första frågan i enkäten löd just: ”Hur viktigt är det för dig, för att du ska vilja prenumerera på SN, att SN:s huvudfokus är lokala nyheter, lokala företeelser och lokala människor?” Över 90 procent svarade att det är mycket viktigt eller ganska viktigt, och de allra flesta av dem att det är mycket viktigt! 



Det intressanta är då vad läsarna anser vara lokalt. Är det Sörmland? Är det den egna orten, eller rent av stadsdelen där man bor? Svaret är i inte självklart. Vi valde därför att inte fördefinierade svarsalternativen utan tyckte att det var intressantare att se hur läsarna själva formulerar sig.



De flesta definierar det lokala som orten där de själva bor, ibland med en angränsande ort. Några inkluderar även övriga Sörmland, men det är anmärkningsvärt få som gör det.



Det här perspektivet bekräftas när vi frågar om intresset för olika orter i och utanför SN:s spridningsområde. Här är det också genomgående den egna orten som värderas högst. Av angränsande orter är det sedan Nyköping som är intressantast för andra ortsbor. Även Oxelösund är av stort intresse för Nyköpingsbor, liksom Gnesta och Trosa för varandras invånare. 



När det gäller orterna utanför SN:s spridningsområde är intresset väsentligt mycket lägre. Intressantast är Stockholm som speciellt kvinnor visar ett visst intresse för, liksom Norrköping. Här är det framför allt kulturella intressen som styr, noterar vi av fritextkommentaren. För andra sörmländska orter är intresset lågt. Ingen i panelen tar heller spontant upp dessa orter.



Resultatet ligger helt i linje med de studier som har gjorts vid Institutionen för Journalistik och Medier vid Göteborgs universitet. De visar att intresset i första hand gäller den egna bostadsorten, i andra hand den ort mot vilken man själv och den egna orten är orienterad.



En intressant fråga blir hur väl panelen tycker att SN motsvarar förväntningarna på lokalt fokus i journalistiken. Här ligger tyngdpunkten i svaren på ”ganska väl”. Det finns med andra ord en viss skillnad mellan hur viktigt läsarna tycker att det lokala perspektivet är och hur väl de tycker att vi lever upp till det. Svaret är alltså att vi gott kunde vara ännu lokalare!



Det är ett mycket viktigt besked till oss på SN! Om SN ska gå åt något håll måste det vara att förstärka det lokala perspektivet i tidningen – det är där våra läsare tycker att SN har sitt existensberättigande.



Den här uppfattningen går sedan igen när vi frågor om intresset för de olika avdelningarna i tidningen och vad hos dessa avdelningar som läsarna värdesätter.



Vi börjar med sporten. Var fjärde paneldeltagare läser sporten varje dag och fyra av tio varje dag eller ofta. De som läser sporten är generellt sett är nöjda med SN-sportens extrema betoning av det lokala. Nationella och internationella nyheter blir ofta notiser vilket vi får beröm för. Istället vill SN:s sportläsare att flera av våra lokala ungdomar och udda lokala sporter ska synas mer i tidningen.



När det gäller olika gruppers svar kan vi tyvärr konstatera att vi har få trogna sportläsare bland kvinnor. De kvinnor som har svarat vill ha mera lokalt, inte minst ungdomsidrott och ridsport.



När det gäller avdelningen Kultur &amp;amp; Nöje läser mer än hälften av läsarpanelens medlemmar sidorna varje dag eller ofta. Många påpekar att de har stor nytta av att få veta vad som är på gång i kultur- och nöjeslivet och vill gärna ha artiklar i god tid så de hinner planera vad de ska se. Samtidigt uppskattas recensionerna i efterhand, särskilt av lokala evenemang. 



Många berömmer också bredden på materialet, särskilt mixen av lokalt och icke-lokalt. Det panelen skulle vilja ha ännu mer av är framförallt bokrecensioner, något som efterfrågas av många. Andra vill läsa artiklar om doldisarna som arrangerar evenemangen samt ha mer material om kulturlivet ute i landet (framförallt Stockholm). Flera efterfrågar också en daglig tipsruta som ger en snabböverblick över de närmast förestående föreställningarna, konserterna mm.



Ledarsidan och debattutrymmet ”Inlägg utifrån” får både ris och ros. Många tycker att ledarna uppmuntrar till debatt, är relevanta och lokala. Andra vill att ledarsidan ska vara hårdare och utmana mer. Några röster tycker att det vore bra med en mindre centerpartistisk hållning. Andra önskemål är mer om landsbygdsfrågor och mer av samhällskritik i ämnen som inte nödvändigtvis behandlas i vardagspolitiken. 



Det finns en bred samstämmighet om att ledarkommentarerna i lokala politiska frågor är särskilt viktiga, liksom att debattartiklarna oftast har en lokal prägel. Några efterlyser en ”snabbversion”, en sammanfattning av de längre texterna som huvudledare/debattartikel. 



Insändarsidan väcker många känslor och är välläst. Många tycker att den är särskilt bra för att det finns en stor bredd i ämnen, tar upp såväl högt som lågt. Andra tycker att just blandningen av högt och lågt är en svaghet. Insändarsidan får extra beröm att för det är där som lokala frågor lyfts fram och diskuteras av andra än just SN:s journalister.



Panelen tycker att det är viktigt med mångfald inte bara i ämnen utan också i avsändare, att många får komma till tals och gärna mer utrymme till detta. Flera paneldeltagare vill se mer av repliker och reaktioner på de framförda åsikterna, inte minst från ansvariga politiker och makthavare.



SN:s familjesida ”Personligt” läser en majoritet i panelen varje dag eller ofta. Av svaren att döma verkar porträtten (Folk omkring oss/Jubilar) vara favoriten på ”Personligt”. Men de som besvarat enkäten är samtidigt förtjusta i att Personligt består av både redaktionellt material och annonser.



”Det är för nyheterna på Personligt + annonserna som man har SN” skriver en läsare. ”Personligt speglar vardagen” skriver en annan.

Flera, som besvarat enkäten, säger att de håller sig à jour och får sin nyfikenhet stillad med hjälp av Personligt.



Många som besvarade frågan ”vad saknar du eller vad skulle du vilja ha mer av på familjesidorna” uppgav att de vill ha ännu fler personporträtt – av både kända och okända människor boende i SN:s spridningsområde. Någon vill ha färre notiser om ungdomar som fyller år. Någon annan vill slippa läsa minnesord.

Någon vill kunna läsa om vilka som skiljer sig samt hur länge de varit gifta. Någon vill ha fler dödsfallsnotiser(!).



Sammantaget har vi fått en mycket tydligt besked om vilken färdriktning som SN:s läsare vill se för att fortsätta prenumerera på tidningen. Till alla ser som tagit er tid att besvara enkäten vill jag därför rikta ett stort tack! 



Jag ser det också som en bekräftelse på hur viktig en lokaltidning fortfarande är!
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.463751</link><pubDate>Mon, 01 Oct 2012 12:54:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>lokaljournalistik</category><category>lokalt</category><category>Nyköping</category><category>Oxelösund</category><category>Trosa</category><category>Gnesta</category><category>läsarpanel</category><category>JMG</category><category>sport</category><category>kultur</category><category>journalistik</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.460986</guid><title>Eftersommar och värdet av det lokala</title><description> Det har varit en fantastisk lördag med sol och värme. Stora Torget i Nyköping har varit fullt av folk som tittat på modevisningen och flanerat i det vackra sensommarvädret. 



Själv älskar jag just eftersommaren. Då är ingenting givet, jag förväntar mig egentligen mest gråväder, men blir desto lyckligare då jag får uppleva lite av kvardröjande sommar. Det är som en nådagåva, som kröns av det vackra, låga ljus som härskar så här års.



Jag har ägnat en stund åt att formulera frågorna till nästa enkät till vår läsarpanel. Den här gången ställer vi på nytt frågor om ert intresse för olika orter i Sörmland och tätorterna runt om. Det är intressant att återkomma till dessa frågor, för att se om intresset förändrats de senaste åren. Orterna i Södermanlands Nyheters spridningsområde förändras ju successivt. En gång i tiden var ju Nyköping en jättestor kommun som omfattade även Trosa och Gnesta. Sedan de blev egna kommuner har de långsamt börjat orientera sig alltmer norrut och de gamla banden till Nyköping har försvagats undan för undan. Arbetspendlingen går åt andra håll, nya människor med andra band flyttar in.


Den centrala frågan blir då: vad är lokalt, och hur viktigt är det att det är det lokala som står i fokus i SN? Och vad är viktigast: ämnena vi behandlar, eller att det är lokalt, eller krävs det kanske både och för att det ska vara intressant och relevant? 
Det ska bli jättespännande att se vad panelen tycker den här gången i de här frågorna. Enkäten kommer att skickas ut nästa måndag. Du kan anmäla dig till läsarpanelen på sn.se. 
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.460986</link><pubDate>Sat, 15 Sep 2012 18:28:00 +0200</pubDate><category>Lokal journalistik</category><category>Nyköping</category><category>Trosa</category><category>Gnesta</category><category>eftersommar</category><category>läsarpanel</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.459708</guid><title>En lördagsbilaga om resor</title><description>Vi Nyköpingsbor har fått en allt större reslust under senare år. Det är ju inte så konstigt, med tanke på närheten till Skavsta flygplats. Tänk att kunna ta en tidig morgonbuss inne i centrala Nyköping och bara några timmar senare stiga av ett flygplan någonstans i södra Europa. 



Själv är jag speciellt förtjust i det där första ögonblicken när man just har landat och möts av en intensiv doft av ett slag som bara utvecklas när det varit hett mycket längre än vi är bortskämda med i våra hemmatrakter.



Den stora reslusten i sydöstra Sörmland har vi på SN tagit fasta på. I morgon lördag har vi därför gjort en extra tjock Lördag med Resor som specialtema. Här finns fullt av tips på resor till nära och avlägsna mål. 



Hoppas att det kommer att inspirera er till äventyr framöver. Trevlig läsning!
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.459708</link><pubDate>Fri, 07 Sep 2012 16:20:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>resor</category><category>Skavsta</category><category>flygplats</category><category>läsning. södra Europa</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.458727</guid><title>Lokala krönikörer fick många läsare i sommar</title><description>Tack alla ni som tog er tid att besvara höstens första enkät till SN:s läsarpanel! 



Den här gången frågade vi bland annat vad ni tyckte om våra sommarkrönikörer, vår OS-satsning och hur intresserade ni är av småorterna norr om Trosa och Gnesta kommuner. 



Så här efter semestrarna är det extra intressant att få höra vad ni läsare har tyckt om tidningarna i sommar. Sommaren är ju en tid då många hinner läsa lite mer i tidningen. Därför har vi de senaste åren kompletterat det ordinarie innehållet med lite extra läsning av lokal karaktär. 



Ett sådant material har varit lokala krönikörer. I år presenterade vi en rad nya skribenter. Precis som förra året mottogs de mycket positivt av läsarpanelen, speciellt av kvinnorna.   Högst betyg får Tony Irving, Kjell Wiklund, Susanne Ek, Evelina Engström, Salah Aljamal , Karen Sun och Linda Holmström. Men även övriga krönikörer får uppskattning i panelens omdömen.



De flesta av er tycker att tidningen i sommar har varit lika bra som vanligt, varken bättre eller sämre.  Drygt var femte tycker dock att den varit bättre än vanligt, bara några enstaka att den varit sämre. Det glädjer oss givetvis.



Sommaren har också innehållit en stor sporthändelse. Under sommar-OS i London hade SN ett reportageteam på plats. Majoriteten av paneldeltagarna, drygt sex av tio, tycker att SN:s OS-bevakning var tillräcklig, bara några enstaka att det var för lite om tävlingarna. I den här genren har männens intresse varit betydligt större än kvinnornas. Hälften av alla kvinnor svarar att de inte alls var intresserade av OS.



Skillnaden mellan mäns och kvinnors intresse för OS slår även igenom när det gäller SN:s bevakning av de lokala förmågornas insatser. Hälften av männen följde SN-teamets rapporter, medan bara var tredje kvinna.



Sedan frågade vi om panelens intresse för händelser i Mölnbo, Hölö och Järna. Här visar sig intresset från Nyköpings- och Oxelösundsborna vara minimalt, men betydligt större från Gnesta- och Trosaborna.



Mölnbo först. Här finns ett påtagligt intresse från Gnestaborna, liksom till viss del även från Trosaborna. Nästan lika stort är intresset för nyheter från Järna, något mindre för nyheter från Hölö. 



Det här beskedet tar vi nu med oss i vår nyhetsvärdering framöver. 



Tack igen alla ni som svarade – det ger oss tydliga besked om vad ni som läsare tycker är viktigt! Vi återkommer med en ny enkät om en månad.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.458727</link><pubDate>Mon, 03 Sep 2012 20:34:55 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>läsarpanel</category><category>OS</category><category>krönikörer</category><category>kvinnor</category><category>män</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.455261</guid><title>Kränkningarna sker utanför de grundlagskyddade mediernas sfär</title><description>I dag har den statliga Yttrandefrihetskommittén överlämnat sitt slutbetänkande till justitieminister Beatrice Ask. 



Min första reaktion är en stor gäspning. Vill man vara elak kan man säga att kommitténs arbete resulterat i ett antiklimax. Samtidigt är resultatet en seger för yttrandefriheten. Vi kan dra en lättnadens suck över att de hot mot yttrandefriheten i Sverige som fanns latenta i kommitténs uppdrag inte blev något av:



Det blir ingen ny teknikoberoende lagstiftning. Vi får istället behålla den nuvarande Tryckfrihetsordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen – ett system med brister i en ny tid, men som ändå fungerar tämligen väl. 



Det blir heller ingen integritetsskydd för enskilda i medierna. 

Det allvarliga med flera av de tankar som bland annat kommitténs ordförande Göran Lambertz lanserade var att de skulle ha försvårat möjligheterna för en kritisk granskning av offentliga personer med hänvisning till den personliga integriteten. 



Det är uppenbart att det emellanåt sker grova övertramp av den personliga integriteten i tryckfrihetsrättsligt skyddade medier som tryckta tidningar, radio och TV. Men det hör trots allt till undantagen. Pressens självsanering fungerar oftast väl, speciellt i ett internationellt perspektiv. 



Systemet med Pressens Opinionsnämnd, där vem som helst som anser sig utsatt för kränkande publiceringar kan få sin sak prövad av en oberoende ombudsman och en självständig nämnd, är ett fungerande instrument för att upprätthålla etiken.



Medierna har själva under senare år också blivit mycket bättre på att granska och kritisera varandra. 



Dessutom har de tryckfrihetsrättsligt skyddade mediernas informationsmonopol brutits. Människor som anser sig illa behandlade i till exempel en tidning kan i dag använda sig av bland annat sociala medier för att driva sin sak. 



Problemet med Yttrandefrihetskommittén arbete ligger således inte i deras slutsatser, utan i utgångspunkten för dess uppdrag. De grova övertrampen mot människor sker idag inte i första hand i tidningar, radio och TV, utan i den sfär som inte skyddas att tryckfrihetslagstiftningen. Det är på Facebook, Twitter, Flashback, Politiskt Inkorrekt etc som de flesta verkligt allvarliga övergreppen sker. 



Det sistnämnda konstaterar också kommittén. Här återstår ett stort arbete för samhället. Det ligger både på lagstiftaren och på enskilda aktörer, som bidrar till att ge spridning åt kränkande innehåll, att ta på allvar. 



Här är inte sista ordet sagt.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.455261</link><pubDate>Thu, 23 Aug 2012 14:49:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande</category><category>integritet</category><category>kränkning</category><category>Pressens Opinionsnämnd</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.452598</guid><title>Ordet och verkligheten</title><description>I våras fick jag en förfrågan från ett för mig lite ovanligt håll. Jag blev tillfrågad om jag  ville komma till Oppebykyrkan i höst och samtala om verklighetsbilder och om hur man talar sant om verkligheten. 



Självklart har jag tackat ja. Varje möjlighet att träffa engagerade, tänkande och kännande människor är viktiga att ta tillvara. Det är i möten med andra människor som vi formar vår bild av verkligheten och som vi får energi och näring till att utveckla oss.

 

Jag tror också att det är oerhört viktigt att ibland tvinga sig själv att tänka igenom vad vi sysslar med egentligen. Och vad vi egentligen vill syssla med.



Journalistik handlar ju bland annat om verklighetsbilder. Vår bild av verkligheten styr våra handlingar. Därför är det också viktigt att vi känner igen oss i verklighetsbeskrivningarna som vi förmedlar.  



Vilka verklighetsbilder som är sanna och hur vi kan säkerställa att de är sanna, är frågor som jag funderar mycket över.  Jag tror att det mycket handlar om vem som har ordet, vem som får ordet och vem som tar ordet.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.452598</link><pubDate>Thu, 16 Aug 2012 10:23:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>verkligheten</category><category>ordet</category><category>Oppebykyrkan; Göran Carstorp</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.451605</guid><title>Jollesegling, nyktra båtförare och manliga debatter</title><description>Nu har jag lagt upp optimistjollen på bockar i trädgården. Där får den ligga till nästa sommarsemester -  det lär inte bli fler seglingar med den i år.



Sommaren är kort och lite vemodigt känns det. Få naturupplevelser går upp emot att ljudlöst glida förbi några mörka klippor i en liten segeljolle. Att ligga några centimeter ovan vattenytan och känna kraften när vinden fyller det lilla seglet och båten far iväg är fantastiskt. 



Det är också ett nöje som verkar locka lika många flickor som pojkar. 



Annars är ju båtar och båtliv fortfarande mycket av ett reservat för oss män. Debatten om alkohol och sjömanskap är ett bra exempel. Tonläget har bitvis varit högt, och vi som gett oss in i debatten har uteslutande varit män. Med schlagersångerskan Sonja Aldén som undantag, förstås.



Annars har den frågan engagerat många, kan jag konstatera. Över tusen personer svarade till exempel på SN:s webbenkät, när vi frågade om det är rätt med samma promillegräns för båtförare som för bilförare. Vad de tyckte? Kolla in här



Jag har förundrats en del över argumenten i debatten. Till exempel att det man ska ta hänsyn till dem som håller till på öarna runt om i våra skärgårdar. Tänk på alla som bor på småorterna runt Nyköping – ska de få dispens från nykterhetskravet när de varit på krogen och sista bussen har gått för kvällen? 



En annan infallsvinkel på debatten varit att den berör väldigt få. Det är inte riktigt sant. Den berör fler än bara båtägare. Alla ska kunna bada i havet utan att riskera att bli överkörd av en överförfriskad sjökrogsgäst som hävdar sin förmåga att själv avgöra om han är tillräckligt nykter för att köra sin båt.



Men som sagt – sommaren är kort. Snart ligger de flesta båtarna på varv över vintern. Andra frågor kommer att ta över. Även de med tydliga genusmarkörer. 
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.451605</link><pubDate>Mon, 13 Aug 2012 09:32:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>promillegräns</category><category>nykterhet till sjöss</category><category>manlig debatt</category><category>jollesegling</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.450326</guid><title>På havet måste du vara spik nykter</title><description>Nu är jag tillbaka på redaktionen efter en härlig semester. I år har jag ägnat mig åt en av mina största passioner: att vara på havet. Det har blivit mycket båtfärder och en hel del fiske. Till min lycka kan jag konstatera att det finns gott om fisk i Östersjön igen. Torsken har börjat komma tillbaka och abborre finns det gott om. 



Jag har under åren gärna talat om ”havens frihet” och liknande. Det har varit metaforer för en existentiell inställning och ett fysiskt välmående.  



Däremot har jag aldrig ansett att man har rätt att göra som man vill på havet. Tvärtom måste man möta det stora blå med ännu större ödmjukhet och ansvarstagande. Ödmjukhet inför de stora krafter som när som helst kan frigöras. Ansvar för miljön och för andra sjöfarares säkerhet.



Jag är därför mäkta förvånad över debatten som pågått om sjöfylla de senaste dagarna. Som ni säkert vet gäller idag samma nykterhetskrav för båtförare som för bilförare. 



Det tycker jag är alldeles självklart. På sjön behöver man vara minst lika uppmärksam som på vägarna. 



Den här debatten uppmärksammar vi i SN torsdag. 



Lika självklart som att vara spik nykter på sjön är det att man ska ha den nautiska kompetens som krävs. Det är konstigt att det ännu inte är ett lagkrav. 

Själv har jag kört båt sen jag var barn, både fort och långsamt. Jag kan försäkra att det alltid kräver att man är både allert och nykter. Man vet aldrig när en kanotist dyker upp bland vågorna, när det blir ett plötsligt omslag i vädret eller när en testosteronstinn rallybåtsförare visar sig vara okunnig om väjningsreglerna…



Då är det på dig det hänger. Då måste du veta vad som ska göras.



Och du måste vara nykter.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.450326</link><pubDate>Wed, 08 Aug 2012 16:30:00 +0200</pubDate><category>Sjöfylla</category><category>promillegräns</category><category>nautisk kompetens</category><category>Södermanlands Nyheter</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.446770</guid><title>SN stänger av partibloggare </title><description>SN har för första gången stängt av en partibloggare från att blogga på sn.se. Det är Vänsterpartiets partibloggare i Gnesta, Mikke Schirén, som stängts av för att ha brutit mot de etiska regler som alla som bloggar på sn.se har godtagit. 



Alla som bloggar på sn.se är själva juridiskt ansvariga för innehållet i sina bloggar. Men SN vill ändå, kort uttryckt, ha en god ton i det som publiceras där, och innehållet får självklart inte bryta mot god etik eller svensk lag.



För att säkerställa att bloggarna håller sig till de här reglerna, har läsarna möjlighet att anmäla inlägg som de anser strider mot reglerna.



Mikke Schirén tog i sitt inlägg upp ett mycket viktigt ämne: pedofili. Men han gjorde det på ett sätt som var gränsande till förtal och därmed bröt mot svensk lag. Han anklagade en person som var direkt identifierbar för att ha gett uttryck för pedofila böjelser. Dessutom var även det barn som var föremål för personens kommentarer identifierbart.



SN uppmärksammades på detta av en sn.se-besökare. SN uppmanade Vänsterpartiets partibloggare att göra ändringar i texten så att personerna inte gick att identifiera, men det vägrade han att göra. Då tog SN bort inlägget. 



Vänsterpartiets partibloggare Mikke Schirén svarade med att använda sn.se för att fortsätta sprida sitt inlägg på andra sajter. Därmed visade han att han inte respekterar de villkor som gäller på sn.se, och vi såg ingen annan råd än att stänga av den partiblogg som han för Vänsterpartiet i Gnestas räkning har haft på sn.se.



Jag beklagar att vi tvingats ta till en så här drastisk åtgärd, och vill betona att det inte alls handlar om att lägga lock på en politisk debatt. Det handlar om att skydda ett barn från en obehaglig publicitet, och en vuxen medborgare från att kränkande uppgifter om hen sprids via sn.se.



 De regler som gäller för bloggar på sn.se hittar du här.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.446770</link><pubDate>Fri, 27 Jul 2012 09:04:00 +0200</pubDate><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.438394</guid><title>Anonyma källor och trovärdigheten</title><description>I dag berättar vi om arbetsvillkoren för anställda på Ryanair. Mycket av uppgifterna baseras på uppgifter från personer som inte vågar framträda offentligt, men som SN har haft ingående samtal med. 



Det kan ibland innebära ett trovärdighetsproblem när källorna inte framträder offentligt. I varje publiceringsbeslut måste en utgivare överväga det. När SN väljer att låta människor uttala sig anonymt, gör vi det med tidningens trovärdighet i pant. Då är det viktigt att ämnet är angeläget.



Skälen till att inte vilja framträda offentligt är väldigt varierande. Den här gången handlar det om rädsla för repressalier. Raynairs koncernchef Michael O´Learys uttalande i dagens SN, ”vi jobbar inte med fackföreningar”, visar att det kan finnas fog för den rädslan. 



Det är också ett mycket starkt skäl att publicera. Här ligger såväl organisationsfriheten som passagerarnas säkerhet i ena vågskålen, liksom företagets öppenhet. I den andra ligger de låga biljettpriserna och Skavstas och Nyköpingsregionens utveckling. 



Det har hittills varit väldigt tyst i de här frågorna. Men det är-  bokstavligen &amp;#8211; livsfarligt att ducka för dem.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.438394</link><pubDate>Thu, 21 Jun 2012 11:14:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>Ryanair</category><category>säkerhet</category><category>fackföreningar</category><category>trovärdighet</category><category>anonyma källor</category><category>SN</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.437773</guid><title>Erfarna sommarvikarier på plats</title><description>Sommartid är semestertid även på ett medieföretag. Det betyder att många ordinarie medarbetare på SN har semester kommande månader. 



Vi har fördelat semestern så att vi alltid har en grundstab av erfarna, ordinarie medarbetare på plats. De får hjälp av ett gäng sommarvikarier som nu, en efter en, träder i tjänst.

 

De flesta av våra sommarvikarier har ni mött tidigare. De kan våra orter och har alla journalistutbildningar på högskolenivå. 



Det borgar för att vi ska kunna hålla en hög nivå på vår nyhetsbevakning även under resten av juni och i juli och augusti.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.437773</link><pubDate>Tue, 19 Jun 2012 17:18:00 +0200</pubDate><category>SN</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>vikarier</category><category>sommar</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.433950</guid><title>Nyheten om musikskolan spreds över en natt</title><description>Det blev en närmast jordskredsliknande spridning av SN:s nyhet om hotet mot kommunala musikskolan i Nyköping i tisdags kväll. Redan samma kväll och natt hade mängder av Nyköpingsbor spridit nyheten via Facebook och flera namninsamlingar startades. Dessutom bjöd upprörda musikskoleelever till protestmöte på Vallarna vid Nyköpings hus i anslutning till nationaldagsfirandet. 



Debatten har sedan fortsatt på såväl www.sn.se som på Facebook. SN följer i dag torsdag upp nyheten i tidningen med bland annat kommentarer från stadens ledande politiker, med ledare på sidan 2 av Olof Jonmyren och en krönika på sidan 7 av kulturredaktör Kattis Streberg.



Det här visar vilken roll ett traditionellt medium som SN kan ha. SN lever i dag i samspel med sociala medier. Traditionella medier och de nya sociala medierna korsbefruktar varandra.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.433950</link><pubDate>Thu, 07 Jun 2012 09:49:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>kommunala musikskolan</category><category>sociala medier</category><category>traditionella medier</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.433501</guid><title>Kommunala musikskolan i Nyköping hotas av nedläggning</title><description> I kväll avslöjar SN på sn.se att kommunala musikskolan i Nyköping är i fara. På tisdag nästa vecka, den 12 juni, har barn- och ungdomsnämnden i kommunen sammanträde. Förslaget är då att kommunala musikskolan ska läggas ned. Eftersom nämnden har direktiv att hålla sig inom budgetramarna, har man valt att prioritera andra områden inom skolundervisningen. 

SN har därför ikväll, tisdagen den 5 juni, publicerat nyheten att kommunen planerar att lägga ner kommunala musikskolan. Läget bekräftas av bland annat nämndens ordförande.

Nyköpings socialdemokratiska kommunalråd Urban Granström är upprörd över SN:s presentation av nyheten. Han menar att den är vilseledande och att det här är en del av budgetprocessen. Han betonar att det är kommunstyrelsen som i slutänden bestämmer.

Visst är det kommunstyrelsen som bestämmer. Men läget just nu är faktiskt att kommunala musikskolan är i allvarlig fara!

SN kommer att noga följa vilka framtidsplaner Nyköpings politiker har för kommunala musikskolan. Nästa steg är bland annat att höra hur de andra politikerna i staden ställer sig. 

Har du barn i kommunala musikskolan? Hur viktig är den för dig? Vad tycker du om kommunens prioriteringar?</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.433501</link><pubDate>Tue, 05 Jun 2012 22:03:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>kommunala musikskolan i Nyköping</category><category>barn- och ungdomsnämnden</category><category>budget</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.433298</guid><title>Därför namnger vi Sverigedemokraten som misstänks för mordbrand</title><description>I går avslöjade SN och flera andra medier att Sverigedemokraternas representant i Gnestas fullmäktige, Frida Grundström, är misstänkt för mordbrand och därför har tilldelats en advokat. 



Enligt uppgifter till SN misstänks hon ligga bakom det brandattentat mot hennes bostad som hon anmälde och själv fotograferade i augusti förra året. Hon uppgav då att hon även tidigare blivit utsatt för andra attentat och trakasserier på grund av sitt engagemang i Sverigedemokraterna.



Polisen tog attentatet på stort allvar och även Säkerhetspolisen har varit involverad för att skydda henne och hennes familj. 



Hot och trakasserier av människor på grund av deras politiska engagemang är allvarliga saker, och SN gav därför händelsen stor uppmärksamhet. Frida Grundström blev en symbol för de förföljelser som Sverigedemokraterna uppgav sig vara utsatta för.



Men när hon själv misstänks ligga bakom attentatet är det lika allvarligt.



SN:s publiceringspolicy är enkel. Vi ska berätta det vi vet och som har med saken att göra. 

Självklart tar vi alltid hänsyn till att det handlar om människor. Men var gränsen för hänsynen går beror på omständigheterna och frågans vikt. Här finns flera vattendelare.



En sådan vattendelare är om vi har att göra med en privatperson eller en offentlig person.



I det här fallet handlar det om en offentlig person.



Frida Grundström har profilerat sig hårt på frågan om hot och trakasserier mot SD-medlemmar och sympatisörer, och har i det sammanhanget gjort sig till en offentlig person utöver att hon är folkvald representant för ett politiskt parti i Gnestas kommunfullmäktige.



Träder man fram i offentlighetens ljus i en specifik fråga, får man tåla att även själv bli granskad i den frågan.



Redan misstankarna i sig – med eller utan uppmärksamhet i olika medier och vare sig misstankarna är välgrundade eller inte – kommer att påverka Frida Grundströms möjligheter att verka som folkligt förtroendevald för SD. Det har hennes väljare rätt att få veta.



Som företrädare för ett politiskt parti handlar det också om partiets trovärdighet. Det är således även av uppenbart allmänintresse att berätta vilket parti hon företräder. 



Samtidigt är det viktigt att framhålla att Frida Grundström bara är misstänkt. Skyldig är hon först sedan anklagelserna har bevisats vara sanna. 
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.433298</link><pubDate>Tue, 05 Jun 2012 09:51:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>Sverigedemokraterna</category><category>mordbrand</category><category>Gnesta</category><category>attentat</category><category>förtroendevald</category><category>pressetik</category><category>Frida Grundström</category><category>kommunfullmäktige</category><category>namnpublicering</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.431410</guid><title>I morgon står en topp-politiker inför rätta</title><description>  


 



I morgon torsdag börjar rättegången mot f d landstingsrådet Jörgen Danielsson som åtalats för trolöshet mot huvudman. Det är en viktig rättegång. Förhoppningsvis ska den reda ut ansvarsfrågan i den historia som har kommit att kallas arvodesaffären. 

SN är självklart på plats och rapporterar från rättegången, både direkt här på på sn.se och i tidningen. 

För oss har det här hela tiden varit en viktig fråga. Den handlar ytterst om demokrati och medborgarnas delaktighet i hur politiken utformas och sköts. 

Det var också SN som tillsammans med vår systertidning Eskilstuna-kuriren avslöjade politikernas hemliga hantering av sina arvoden. 

Vår granskning och våra avslöjanden har dock varit en sak. Den är vi stolta över. Det var vår skyldighet som demokratisk aktör att granska och avslöja hemlighetsmakerierna.

Nu har däremot historien gått in i en ny fas. Nu handlar det om rättegången. Den kommer vi att bevaka utifrån samma policy som vi bevakar andra rättegångar, det vill säga att den åtalade är oskyldig tills dess motsatsen har bevisats. 

Det speciella den här gången är att det är en politiker som står inför rätta. Det är spektakulärt och anmärkningsvärt och förtjänar stor uppmärksamhet.

</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.431410</link><pubDate>Wed, 30 May 2012 19:19:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>arvodesaffären</category><category>SN</category><category>Jörgen Danielsson</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.429429</guid><title>Större skillnad mellan helg- och vardagsläsning</title><description>Under senare år har SN – utifrån de förutsättningar som vi har haft – försökt ge mer läsning i samband med helgen. Det var därför vi startade särskilda bilagor på fredagar och lördagar. På fredagar har vi fokus på vad man kan göra i helgen, på lördagar handlar det mer om inspiration och upplevelseläsning.



Den här prioriteringen är en fördelning som våra läsare uppskattar. Bland dem som svarade på vår senaste enkät till läsarpanelen och på sn.se, tyckte tre av fyra att den är bra. Bland kvinnor är det hela tre av fyra som uppskattar prioriteringen. 



Hälften av läsarna tycker dessutom att vi ska öka skillnaderna mellan vardagstidningarna och helgtidningarna ytterligare, medan bara drygt var tionde tycker att det är en dålig idé. Övriga har ingen bestämd åsikt. 



”Då jag arbetar på vardagar, hinner jag inte läsa så noga. Lördag morgon är det fint med lite extra lästid”, skriver till exempel en kvinna”. ”Ledig på helgerna, hinner läsa mer då”, skriver en annan.



Var sjunde läsare skulle dessutom kunna tänka sig att bara prenumerera på helgerna, något fler kan tänka sig en kombinationsprenumeration med den tryckta SN på fredagar och lördagar och den digitala versionen av den tryckta tidningen alla dagar.



Även om det finns trender, är det samtidigt tydligt hur splittrad läsekretsen är. Det här är ett intressant resultat, men egentligen inte särskilt överraskande. Vi vet att vi människor idag tar del av nyheter – även lokala – på väldigt många olika sätt, och mycket styrs av vår livssituation. 



Det är min övertygelse att det måste vara utgångspunkten för oss på SN när vi utvecklar och utformar framtidens tidning, nätupplaga, läsning via mobiler och läsplattor, webb-tv etc – och även hur vi tar betalt för materialet. Ni läsare måste kunna köpa materialet i den kanal som ni föredrar. Vill ni ha nyheterna i en tryckt tidning, som de allra flesta fortfarande föredrar, ska ni självklart få det så. Om ni föredrar att få ta del av det via mobilen eller webben, ska ni lika självklart kunna prenumerera via de kanalerna.



I senaste läsarenkätet ställde vi som vanligt också en öppen fråga, med möjlighet att kommentera precis vad man vill. Även denna gång valde många att kommentera SN:s artikelserie ”Den delade staden”. En klar majoritet av läsarna visar sig vara mycket positiva till serien. ”Artiklarna har berört mig”, ”serien har varit nyttig”, ”Mycket värdefull” och ”Bra gjort” är några av de många kommentarerna. Några läsare ifrågasätter om tidningen med artikelserien snarare har bidragit till ökad segregation. Några andra tycker också att serien pågick för länge. De direkt negativa uppfattningarna om seriens fokus på segregationen bland nya svenskar är få, men de finns. Nästan alla som har den uppfattningen är män.



I övrigt kommenterade också många SN:s bevakning av sökandet efter den unga man som försvann i Sjösa, och som senare hittades död. De flesta tyckte att bevakningen har varit bra.



Tack alla ni som tog er tid av svara på enkäten. Det var sista enkäten före sommaren. Vi återkommer med en ny enkät i augusti. Har du ännu inte gått med i läsarpanelen? Du anmäler dig här.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.429429</link><pubDate>Thu, 24 May 2012 15:32:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>läsarpanel</category><category>helgläsning</category><category>Den delade staden</category><category>nya svenskar</category><category>Sjösa</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.428752</guid><title>Sommar, sommar!</title><description>Härligt med sol och värme! Det har dröjt, men nu tycks sommaren ha kommit till oss till slut. 



På redaktionen är det en hektisk tid nu. Vi håller bland annat som bäst på att förbereda innehållet i de tidningar som ni läsare ska få njuta av i sommar. Det blir en hel del extra läsning, precis som det varit de senaste somrarna. Vi kommer till exempel att presentera ett stort antal nya krönikörer att bekanta sig med i hängmattan.



Samtidigt ger vi ut lördagsbilagan hela sommaren. Dessutom kommer vi att göra tjockare fredagsbilagor än under övriga året. I fredagsbilagorna ligger tyngdpunkten på vad man kan göra och vad som kommer att hända, och i sommar har vi extra stort aktivitetsfokus.



Men det är många närliggande publiceringar som också upptar oss. På torsdag kommer nästa nummer av vår månatliga gratistidning Extra. Den håller vi som bäst på att lägga allra sista handen vid.


</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.428752</link><pubDate>Tue, 22 May 2012 16:41:00 +0200</pubDate><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.427619</guid><title>Domen mot Expressen: Ett monument över samhällets misslyckande</title><description>I dag meddelade tingsrätten att den finner Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och två av hans medarbetare skyldiga till brott mot vapenlagen.



Expressen ville skildra hur lätt det är att köpa vapen. För att bevisa det köpte man in vapen som överlämnades till polisen. 


Lagen gäller självklart alla, och massmedier och journalister ska inte ha en gräddfil jämfört med andra medborgare. Men journalistikens roll är samtidigt att synliggöra verkligheten, och det var detta som var Expressens uppsåt. Polisen och rättsväsendet klarar uppenbarligen inte att ha ha koll på hur vapen köps och säljs. 



Måhända kan det förklaras av resursbrist. Men om man då prioriterar att driva process mot en tidning som avslöjar samhällets misslyckande, håller inte en sådan förklaring. 


Såväl domen som hela processen mot Expressen blir därför ett monument över rättssamhällets misslyckande. Istället för att jaga gangsters och illegala vapenhandlare har man satt åt dem som avslöjat för allmänheten hur illa det står till.


Jag hoppas, och vill inte tro, att det var ett syfte från myndigheternas sida. Men misstanken är svårt att alldeles slå ifrån sig. Det är illa nog.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.427619</link><pubDate>Fri, 18 May 2012 12:29:00 +0200</pubDate><category>Expressen</category><category>vapendom</category><category>illegala vapen</category><category>SN</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>Thomas Mattsson</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.427038</guid><title>Bottnar invandrarfientligheten i en raserad mansroll?</title><description>Igår lyssnade jag på författaren Magnus Linton på NK-villan i Nyköping, när han berättade om den framväxande rasismen i Europa i dag. Magnus Linton beskrev en skrämmande utveckling som främst drabbar romer och muslimer. I en samhällsutveckling där grupper inom majoritetsbefolkningen drabbas av kris finns ett behov av att utse syndabockar. 



Det aktuella exemplet är Grekland, där omvärlden härom veckan chockades när ett närmast nazistiskt parti valdes in i parlamentet med sju procent av rösterna.  Andra exempel är Ungern och Nederländerna. Till skillnad mot Grekland handlar det i andra länder mindre om klassiska högerpartier än om partier som bygger upp sin ideologi kring frågor som sammantaget demoniserar den folkgrupp man har utsett som syndabock.



I flera fall har det handlat om ursprungligen liberala partier, som utvecklats i en i förhållande till liberalismen motsägelsefull riktning. Magnus Linton hade en intressant analys av detta. Han delade in den moderna liberalismen i dels en frihetlig liberalism, som har ett relativistiskt och tolerant förhållande till omvärlden, dels en auktoritär liberalism, som kanske kan beskrivas som fundamentalistisk och som vill tvinga på andra människor sina uppfattningar. 



Vad finns då i botten på den moderna västerländska rasismen, förutom ett människoförakt och syndabockstänkande? Magnus Linton drar upp linjer som har kopplingar till den fundamentalistiska kristna högern i USA där de idag så omhuldade påståendena om ”politisk korrekthet” formulerades av smarta PR-strateger. De rasistiska rörelserna, menar Linton, delar utgångspunkter med massmördaren Breivik i att se roten till det onda i feminismen och mångkulturalismen.



Det är en intressant analys. Själv funderar jag mycket på om inte de främlingsfientliga gruppernas framgångar framför allt bottnar i vilsenheten efter en raserad mansroll. Det är ingen händelse att de här grupperna och partierna domineras av män, när vi män de senaste decennierna på område efter område blivit brädade av engagerade, ambitiösare och smartare tjejer.  



Det var synd att inte fler kom och lyssnade på Magnus Lintons föredrag än ett tjugotal personer. Det ointresset oroar mig i grunden mer än att det finns enstaka personer med invandrarfientliga uppfattningar i lokalsamhället.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.427038</link><pubDate>Wed, 16 May 2012 09:44:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>feminism</category><category>mansroll</category><category>rasism</category><category>invandrarfientlighet</category><category>Magnus Linton</category><category>romer</category><category>muslimer</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.422459</guid><title>Ett bevis på att integrationen kan diskuteras</title><description>Flera personer som ställt upp i SN:s artikelserie om integrationen, &amp;#8220;Den delade staden&amp;#8221;, berättar nu att de efteråt har blivit trakasserade på olika sätt. Det har både handlat om vykort som kommit hem till dem med deras personnummer angivna och där de uppmanats att &amp;#8220;åka hem&amp;#8221;, och personliga besök med obehagliga undertoner. 



Det här framkom i den live-sända chat mellan SN:s läsare, Nyköpings ledande politiker Urban Granström (S), Ann-Marie Wigertz (M) samt SN:s integrationspanel.



Båda politikerna tog mycket starkt avstånd från de här trakasserierna. De redogjorde också på olika sätt för hur de vill lägga grunden för en bättre integration i Nyköping. Båda partiföreträdarna markerade att en bristande integration är ett resursslöseri som vi inte har råd med. De var också överens om att en bra skola är en nyckel för att lyckas.



SN:s panel ställde många frågor till politikerna, och chatten utvecklades snart till ett öppet och givande samtal mellan de personer som deltog. Åtskilliga läsare bidrog också med ärligt menade frågor, som fick svar.



Det kändes som att det här var ett bra sätt att diskutera integrationsfrågor och det mångkulturella samhället. Här deltog människor som annars brukar undvika de kommentarstrådar som också finns här på sn.se emellanåt, och där invandrarfientliga debattörer fullständigt tar över.



Det måste gå att diskutera integrationsfrågor utan att det omedelbart tas som bevis på att det är fel på svensk flyktingpolitik. Ingen skulle komma på tanken att vilja eliminera alla ungdomar bara för att det finns en ungdomsarbetslöshet. 



Du kan följa diskussionen i efterhand här på sn.se. I morgon torsdag finns den även refererad i tidningen.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.422459</link><pubDate>Wed, 02 May 2012 20:51:00 +0200</pubDate><category>SN</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>integration</category><category>flyktingar</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.422378</guid><title>Debattera </title><description>I kväll, onsdagen den 2 maj, kommer Nyköpings kommunalråd Urban Granström (S) och oppositionsråden Ann-Marie Wigertz (M) till SN för att debattera de frågor som SN:s artikelserie &amp;#8220;Den delade staden&amp;#8221; har väckt. De gör det i en direktsänd live-chat här på sn.se.



Artikelserien har engagerat många, och det finns ett stort behov att få diskutera. Själv har jag tyckt att politikerna har hållit en alltför låg profil i integrationsfrågor. Jag tror att det är viktigt att våra folkvalda står upp och värnar de humanitära värden som är grunden för en demokrati värd namnet.



Så ta chansen att ställa frågor och debattera nu när chansen finns. Ställ också gärna frågor till vår panel.



Vi kommer även att sammanfatta debatten i morgondagens SN.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.422378</link><pubDate>Wed, 02 May 2012 16:58:00 +0200</pubDate><category>SN</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>integration</category><category>politiker</category><category>invandring</category><category>panel</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.419432</guid><title>SN:s läsare välkomnar artikelserien &#034;Den delade staden&#034;</title><description>SN:s artikelserie ”Den delade staden”, som handlar om de speciella problem som invandrare och deras barn möter, har tagits emot mycket positivt av SN:s läsare. Det kan vi konstatera när vi läser svaren från läsarpanelen och från sn.se-besökarna på vår senaste enkät.  Åtta paneldeltagare av tio tycker att det är viktigt att SN uppmärksammar hur nya svenskar bemöts i samhället. 



I enkäten får vi också många spontana, positiva omdömen om artikelserien. ”Mycket bra att detta belyses”, ”En angelägen artikelserie” och ”viktig fråga för alla”, är några av många kommentarer. 



Ett par paneldeltagare har lite oroligt undrat om vi inte bidrar till ökande konflikter med artikelserien.  Det tror inte vi. Vi tror att det är nödvändigt att synliggöra alla människors verklighet. Det är en förutsättning för att vi ska kunna förstå varandra och kunna hjälpas åt att lösa våra gemensamma problem. Det värsta som kan hända är om människor känner sig osynliggjorda. Det är tvärtom sådant som bäddar för konflikter. 



Jag kan tycka att vi på SN ibland har varit alltför ensidiga i vår verklighetsbeskrivning och mest skildrat verkligheten för en traditionell medelklass. Det försöker vi nu förändra.



Några andra påpekar att det finns andra grupper som också hamnat utanför och att det är lika viktigt att skildra även deras situation. Det håller vi med om. Det är bland annat därför vi i artikelserien skrev om Oppeby, som är en stadsdel i Nyköping med så gott som inga invandrare men ändå har låga medelinkomster jämfört med andra delar av stan. 



Ytterst få paneldeltagare uttryckte invandringsfientliga synpunkter. Bland dem som svarade på enkäten via sn.se var det några fler, men även där en marginell minoritet. 



Om det är representativt för befolkningen i stort kan vi konstatera att vi inte har något utbrett missnöje mot det mångkulturella samhället i sydöstra Sörmland!

I senaste enkäten till läsarpanelen ställde vi även frågor om andra saker. Bland annat ställde vi några frågor om den digitala versionen av dagens SN – ”SN Digital”. Knappt var tredje paneldeltagare uppgav sig ha läst SN på det sättet någon gång de senaste månaderna.  De som gjort det är överlag positiva till möjligheten, inte minst när man är på resande fot. Flera har också upptäckt att den fått en mycket trevligare presentationsform nu.  Övriga paneldeltagare är ivriga att lovprisa papperstidningens många fördelar. 



Vi frågade även vad panelen tycker om sportrapporteringen på sn.se. Tillfredställer sn.se behoven av lokala sportnyheter? Det är svårt att utifrån svaren dra någon säker slutsats. Den enda säkra slutsatsen är att det är svårt att tillfredställa allas önskemål. Många som är sportintresserade är bara intresserad av någon enstaka idrott och struntar i övriga. 



Vi fick också en del kritik för den pop-up med enkätfrågorna som dykt upp framför sn.se under den vecka som frågorna har legat ute. Den har irriterat våra nätbesökare. Vi ska därför i fortsättningen begränsa antalet gånger som den visar för varje person, så att man slipper få upp den varje gång man besöker vår nätupplaga.



520 personer svarade på den här enkäten, varav 366 personer är medlemmar i SN:s läsarpanel. Övriga svarade via pop-up:en på sn.se eller via Facebook. Det gav en svarsfrekvens på 64 procent bland alla som enkäten skickades ut till.



Som vanligt kan vi inte mer än nog tacka alla er som tog er tid att besvara enkäten. Det är en viktig respons på om vi gör rätt saker för er eller inte.



Om du inte redan är med SN:s läsarpanel – gå med du också! Du anmäler dig genom att klicka här.




</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.419432</link><pubDate>Tue, 24 Apr 2012 16:15:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>läsarpanel</category><category>integration</category><category>invandring</category><category>segregation</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.417801</guid><title>Vilja att samtala skapar en bra stad för alla</title><description> I Nyköping pågår sedan i höstas en mycket intressant dialog mellan en samling människor med olika utgångspunkter, men med ett gemensamt mål att skapa en bättre stad för alla som lever här. Det började med en ganska frän debatt i SN, men resulterade i att några av debattörerna beslöt att träffas och fortsätta diskussionen öga mot öga. Det är människor som både arbetar för mångkultur och som vill underlätta för invandrare att komma in i samhället, och personer som är kritiska till invandringen. 

Det speciella med den här gruppen är att de har en gemensam vilja att kunna samtala med varandra. Därför har de också kallat sig själva för kokosnötterna &amp;#8211; hårda utanpå men mjuka och ljuva inuti (jag hoppas att jag uppfattade symboliken korrekt, annars får ni gärna rätta mig!)

Nu har de träffats ett femtontal gånger, och igår var det dags för gruppen att ta ett nytt steg. De bjöd in ett antal personer som på olika sätt arbetar för förändringar till ett gemensamt samtal om hur vi kan skapa ett gott Nyköping för alla. 

Jag hörde själv till en av de inbjudna, och jag är imponerad av vad jag upplevde. Vi träffades ett 35-tal personer i Campus lokaler vid Stora torget, och samtalade hela dagen om hur vi skulle kunna utveckla gemenskap och tillhörighet istället för utanförskap och stängda dörrar. 

Det här låter flummigt, det inser jag, men jag tror att det kan bli väldigt framgångsrikt. Det händer saker när engagerade människor träffas och på allvar VILL nå och förstå varandra. Som någon sa: vi människor har två öron och en mun. Det är kanske ett budskap till oss om hur proportionerna mellan att lyssna och tala skulle kunna vara.

Vi försökte bli konkreta och formulera projekt som kan bidra till att utveckla Nyköping till att inkludera alla som bor här. Var och en fick gärna utgå från vad hen har möjlighet att åstadkomma. 

Mitt &amp;#8211; och alla vi som jobbar på SN:s &amp;#8211; bidrag blir att utveckla SN till en mötesplats mellan det etablerade Nyköping och alla nya Nyköpingsbor från olika delar av världen. Det är en hjärtefråga &amp;#8211; att ge utrymme för det goda samtalet, och att ha en nära relation till alla. 

Det är också vad den artikelserie handlar om som vi nu håller på att publicera i tidningen, och som är framtagen tillsammans med vår panel av nya svenskar. Vi har som ni sett kallat den för &amp;#8220;Den delade staden&amp;#8221;. Vår utmaning blir därför att bygga broar mellan dessa delar.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.417801</link><pubDate>Thu, 19 Apr 2012 19:54:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>Mediehuset SN</category><category>invandring</category><category>integration</category><category>kokosnötterna</category><category>Nyköping</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.415800</guid><title>Fattigdomen har bytt hudfärg</title><description>I dag, lördagen den 14 april, inleder SN en artikelserie som vi kallar ”Den delade staden”.  Den handlar om hur vi behandlas olika beroende på hudfärg, namn och bostadsområde. 



Är du invandrare har du ofta sämre ekonomi, svårare att få jobb och att kunna välja var du bor än om du har en traditionellt svensk bakgrund. 



Det här är en process som pågått under flera decennier. I storstädernas förorter bodde förut de socialt sett mest utsatta svenskarna. I dag har delar av befolkningen i många av dessa sovstäder bytt hudfärg. Men det är fortfarande de mest utsatta och fattiga som bor där.

 

Fattigdomen och utanförskapet har fått etniska förtecken. 



Det ser likadant ut i lilla Nyköping. Se därför gärna Annika Clemens och Fredrik Laaksonens webb-tv-inslag här på sn.se. Skillnaderna i inkomst och arbetslöshet mellan stadens olika delar talar ett tydligt språk. Och om du inte prenumererar på sn – köp ett digitalt lösnummer för att läsa reportagen i dagens tidning.

 

Här har även SN har en hemläxa att göra. Vi vill beskriva en verklighet som alla känner igen sig i, men det lyckas vi inte alltid med. Ofta beskriver vi mest vardagen för traditionell medelklass. 



Det ska vi ändra på. Därför har vi rekryterat en panel med människor som flyttat till Sverige under senare år. De hjälper oss att göra en journalistik som är intressant även för nya svenskar. 



Vi har redan haft stor hjälp av paneldeltagarna när vi planerat den här artikelserien. De har gett oss många värdefulla tips och synpunkter. Du kommer att möta dem i spalterna och på sn.se framöver. Vi presenterar dem i lördagstidningen.

 

De kommer bland annat att utifrån sina erfarenheter och utgångspunkter kommentara de artiklar som vi publicerar. 



Längre fram – den 2 maj &amp;#8211; kommer vi också att ha en direktsänd live-chat här på www.sn.se med Nyköpings ledande politiker Urban Granström och Anne-Marie Wigertz. Ett par personer ur panelen kommer förhoppningsvis också att kunna delta då.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.415800</link><pubDate>Sat, 14 Apr 2012 06:00:00 +0200</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>integration</category><category>invandrare</category><category>rasism</category><category>Göran Carstorp</category><category>fattigdom</category><category>Den delade staden</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.413044</guid><title>I morgon heter familjesidan Personligt</title><description>Idag är det rörigt på SN. Vi håller på att byta datasystem på redaktionen. Förhoppningsvis ska det inte påverka er läsare direkt. Oss journalister påverkar det däremot desto mer. Vi får det vassaste publiceringsverktyget som idag finns på marknaden: Newspilot. Det kommer, när alla pusselbitar har fallit på plats, att hjälpa oss att arbeta effektivare och bättre.



En förändring kommer dock märkas i tidningen i morgon torsdag. Den mest älskade avdelningen i tidningen, familjesidan som i dag heter Släkt &amp;amp; Vänner, byter då namn. I fortsättningen kommer den att heta Personligt. Vi tycker att den förändringen är logisk utifrån den förändring som sidan är inne i.  



Allra viktigast på sidan är givetvis fortfarande familjenyheterna: människor som fyller år, människor som föds, dör, byter jobb. Men vi vill också skriva mer om vardagsnära ämnen som familjelivets olika glädjeämnen och problem. 


</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.413044</link><pubDate>Wed, 04 Apr 2012 12:56:00 +0200</pubDate><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.412573</guid><title>400 nya Facebookvänner</title><description>Sedan SN startade vår ”Gilla”-kampanj har vi fått 400 nya vänner på Facebook. Det är fantastiskt! I dag har vi 2 460 Facebookvänner.



Det viktiga med att vara vän med SN är inte i första hand att man kan vinna attraktiva priser. Är man Facebookvän med SN kan man ha en daglig, öppen och dubbelriktad dialog med oss, bland annat. Vi lägger också ut länkar till sn.se när det händer stora och viktiga saker. 



Vi vet att många av SN:s läsare börjar dagen med både SN som tidning och att kolla vad deras vänner har för sig. Har det hänt något stort under natten – en ny vattenläcka, glashala cykelbanor eller inställda pendeltåg till exempel, får man veta det direkt, samtidigt som man läser vännernas uppdateringar.



Våra medievanor ändras snabbt nu. Vi får idag veta vad som händer i världen, i Sverige och i vår stad via ett stort antal olika kanaler. Vi på SN vill hjälpa dig att bli delaktigt i det informationsflöde som är viktigt för dig, i de kanaler som du föredrar. Vårt bästa erbjudande är tidningen, som du kan få både som papperstidning hemma i brevlådan till frukost, eller digitalt i din dator eller läsplatta var du än befinner sig. Numera kan du också köpa digitala lösnummer av SN!



I tidningen får du det kvalificerade urvalet, den förnäma, lätt tillgängliga presentationen och fördjupningen. På nätet och på Facebook publicerar vi de senaste nyheterna. Vill man ha koll, är det inte antingen eller som gäller, utan både och.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.412573</link><pubDate>Tue, 03 Apr 2012 10:16:00 +0200</pubDate><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.412194</guid><title>Trosabor blev vänner med SN på Facebook</title><description>



SN- mitt bland människor – är ett motto som vår marknadschef Kecke Lundh har gjort till sitt. Vi ska inte bara läsas av så många som möjligt, utan även vara på plats där människor möts. 



Därför fanns SN mitt på utställningsgolvet på TrosaXpo i helgen som gick. Över 1 900 personer besökte mässan, och vi fick åtskilliga besök i vår monter mitt emot utställningens scen. 



De som gästade SN:s monter hade alla chans att få hjälp att bli vän med SN på Facebook. För en del äldre mässbesökare var det välkommet – så att även de fick möjlighet att vara med i den tävling vi just nu har bland våra Facebookvänner.



Annars var nog kareoketävlingen den som överraskade mig mest. Kareoke har jag mest associerat till överförfriskade pubtillställningar. Men i helgen kom den fördomen ordentligt på skam. Josephine Betschart och Boby Almroth, båda från Antons krig i Trosa, lyfte tävlingen till professionell nivå med framträdanden som fick de flesta av oss att haja till.

 </description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.412194</link><pubDate>Mon, 02 Apr 2012 09:07:00 +0200</pubDate><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.410406</guid><title>Extra läsning för alla som längtar vår!</title><description>



Nu lägger redaktören för SN:s gratistidning EXTRA sista handen på nästa nummer tillsammans med vår designansvariga redigerare Elisabeth Eriksson. 



Numret kommer att gå i vårens tecken – vad annars? Det handlar om kläder, färger, bruncher och ännu mer mode, vårlängtan och vårtecken. Är inte sol, vår och färger precis vad vi längtar efter nu? 



EXTRA kommer att tryckas ikväll onsdag och är ute i brevlådorna på torsdag.

 </description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.410406</link><pubDate>Wed, 28 Mar 2012 08:01:00 +0200</pubDate><category>EXTRA</category><category>gratistidning</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>vårkänslor</category><category>vår</category><category>färger</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.410041</guid><title>På torsdag live-sänder vi från UF-mässan</title><description> 

Här redigerar just nu SN:s fotochef Jens Alvin, tillsammans med vår fotograf Fredrik Laaksonen, senaste webb-tv-inslaget. SN satsar, som du säkert har märkt, allt mer på att göra webb-tv på sn.se. I snitt gör vi ett inslag om dagen just nu. 



Det här är i linje med vår filosofi att använda varje kanal till det som den här bäst på. Rörliga bilder kan man ju inte publicera i den tryckta tidningen – medan den kan ge en fantastisk närvarokänsla på webben. Samtidigt kan – läsplattor i all ära – ännu ingenting annat klå den läsupplevelse man får av den tryckta tidningen.



Allra bäst blir det när vi sänder direkt från olika händelser. Det gjorde vi till exempel när SN ordnade en debatt med politikerna om regionfrågan i januari. Läsarna kunde mejla in frågor som vi ställde direkt till politikerna. Det blev väldigt lyckat, och skapade en delaktighet i en för oss här i sydöstra hörnet av Sörmland viktig framtidsfråga.



Vi sände också direkt från Mellotältet veckan före Andra chansen, liksom vi också gjort hemifrån OS-spurtande Henke Nilsson.



På torsdag är det dags igen. Då direktsänder vi från prisutdelningen på Unga Företagares mässa här i Nyköping.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.410041</link><pubDate>Tue, 27 Mar 2012 10:04:00 +0200</pubDate><category>webb-tv</category><category>UF-mässan</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>live-tv</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.408525</guid><title>Riksmediernas tystnad väcker frågor</title><description>Idag berättar SN att det blir ett åtal mot landstingsstyrelsens förre ordföranden Jörgen Danielsson (S) för trolöshet mot huvudman i samband med arvodesaffären i landstinget Sörmland. 



Få saker som SN har rapporterat om har upprört medborgarna i östra Sörmland så som den här historien – oavsett vilket politiskt läger man sympatiserar med. Och få saker som SN har rapporterat om och granskat har vi fått så mycket uppskattning för av våra läsare.



Mycket finns att säga om hur arvodesskandalen har hanterats av landstingsledningen. Men det finns en annan aktör vars agerande jag har förvånats över. Det är riksmedierna och deras tystnad om affären.



När Jörgen Danielsson efter avslöjandet av arvodesaffären avgick som landstingsstyrelsens ordförande i samband med valet i september 2010, hoppades landstingsledningen att affären var över. Man hade gjort sitt offer – man hade offrat kungen! - den politiska dramaturgin hade kulminerat och nu skulle man få arbetsro.



Problemet var att medborgarna inte ansåg att frågan var tillräckligt utredd. Politikerna medgav visserligen att det hade odlats en unken kultur inom landstinget, men den var utvädrad och allt skulle bli frid och fröjd.



Därför blev landstingsledningen mäkta upprörd när SN följde upp arvodesgranskningen i ett par större nyhetsuppslag. Tidningen bröt då mot vad man – misstänker jag &amp;#8211; uppfattade som en outtalad överenskommelse mellan granskare och granskade i makthegemonins Sverige: att låta den politiska mediedramaturgins spelregler gälla. 



Det här var också undertonen i den PR-kampanj som landstingsledningen valde att sjösätta mot SN:s bevakning av affären för ett år sedan. 



SN hade skrivit för mycket, var budskapet. Det räcker nu! 



En kampanj man uppenbarligen ångrade senare. Ingen av de tjänstemän som fått i uppdrag att driva kampanjen är i dag kvar på sina poster.



Arvodesaffären i Landstinget Sörmland är en skandal utan motsvarighet i det politiska livet i Sörmland under senare år. Den är i nivå med de mutaffärer som nyligen utretts och fått rättsliga efterspel i till exempel Göteborg och Solna . 



Det är därför anmärkningsvärt att riksmedierna har valt att inte rapportera om affären. Den fråga jag ställer mig nu är: varför?</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.408525</link><pubDate>Thu, 22 Mar 2012 15:13:00 +0100</pubDate><category>Arvodesaffären</category><category>Landstinget Sörmland</category><category>Jörgen Danielsson</category><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.407911</guid><title>Därför använde vi ordet &#034;bög&#034; i en rubrik</title><description> Idag använder vi ordet &amp;#8220;bög&amp;#8221; både i två rubriker (i Trosa/Gnestaupplagan) och i den tillhörande texten. Vi hade en del diskussioner på redaktionen innan bestämde oss för att använda ordet. Bög används ju ibland i nedsättande betydelse för homosexuella män. 
Samtidigt använder idag homosexuella män ordet om sig själva. Därför kom vi fram till att vi kunde använda ordet i rubrikerna.</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.407911</link><pubDate>Wed, 21 Mar 2012 07:18:00 +0100</pubDate><category></category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.407317</guid><title>En seger för yttrandefriheten</title><description>I dag kom beskedet att Yttrandefrihetskommittén går emot justitiekansler Göran Lambertz förslag att ersätta de nuvarande grundlagar som skyddar yttrandefriheten med en ny grundlag. 



Det är ett mycket välkommet beslut. 



De flesta pubicistiska övertramp som görs idag sker inom det område som inte skyddas av yttrandefrihetslagstiftningen. Där kränks, förtalas och mobbas människor utan att lagstiftarna kan eller har resurser att komma åt förövarna. 



Det problemet kommer man inte åt genom att försvaga yttrandefriheten i de traditionella medierna.




</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.407317</link><pubDate>Mon, 19 Mar 2012 18:27:00 +0100</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>journalistik</category><category>yttrandefrihet</category><category>grundlagen</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.407132</guid><title>Mediehuset SN och journalistikens framtid</title><description>

Hur ska SN:s journalister arbeta för att nå våra läsare framöver? Det var ämnet när hela SN:s redaktion samlades i lördags. 



Det är en viktig diskussion. 



Det senaste decenniet har tidningsbranschens affärsmodell diskuterats i det oändliga på olika medieseminiarier. Ofta har självutnämnda undergångsprofeter proklamerat journalistikens och dagstidningens död. 



Jag har ofta retat mig på det defaitistiska i resonemangen. I kombination med tidningarnas webbsajter &amp;#8211; och nu i allt större utsträckning mobilsajter och appar &amp;#8211; når de lokala morgontidningarna ofta betydligt fler än tidigare. 



Perspektiven har ofta haft utgått från storstadspressens situation, som är annorlunda situationen för landsortspressen.



SN når till exempel i dag fyra Nyköpingsbor av fem &amp;#8211; varje dag &amp;#8211; via tidningen eller sn.se. Det är betydligt fler än tidigare. 



Därför var det väldigt befriande att besöka den nya mediemässan Meg 12 i Göteborg härom veckan. De svenska tidningsföretagen, som nu i allt större utsträckning betraktar sig som mediehus, andades nyförvärvad självkänsla. Nu låg fokus på möjligheter istället för problem. 



Jag tror starkt på värdet av en journalistik som på olika sätt bidrar till att vi medborgare får ett slags samhörighetskänsla &amp;#8211; att vi tycker att vi har någonting gemensamt som är viktigt och värt att bry sig om. Den nya medietekniken ger oss &amp;#8211; tvärtemot undergångsprofeternas visioner &amp;#8211; större möjligheter än tidigare att nå ut och kommunicera med omvärlden. 



Men det förutsätter givetvis att vi &amp;#8211; de lokala mediehusen &amp;#8211; ser till att finnas i de medier där människor finns och rör sig i dag. Utvecklingen går snabbt och sammanhangen förändras hela tiden. Det finns ingen säker karta att navigera efter.



Hur vi ska klara av det – hur SN ska fortsätta att utvecklas som mediehus – var lördagens diskussionsämne. Vad vi kom fram till? Idéerna var många och gick delvis i olika riktningar. Det vi i grunden var överens om var att relationen till våra läsare är det allra viktigaste.

 </description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.407132</link><pubDate>Mon, 19 Mar 2012 08:37:00 +0100</pubDate><category>Sodermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>mediehus</category><category>journalistik</category><category>framtid</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.406316</guid><title>Trovärdighet och Melodifestivalen engagerar SN:s läsare</title><description>Tack alla ni som svarade på vår senaste läsarenkät! Precis som i januari skickade vi den här gången ut våra frågor till både vår läsarpanel, våra nätläsare på sn.se och våra vänner på Facebook. SN är ju i dag inte längre bara en tidning, utan ett mediehus. Därför behöver vi veta vad ni som finns med oss i alla våra kanaler tycker.



Den här gången har ni som är med i SN:s läsarpanel hamnat här på min blogg på sn.se. Det ger större möjligheter än tidigare att fortsätta dialogen mellan er och mig som chefredaktör på mediehuset SN. Tidigare har ju den fortsatt genom mejl mellan er och mig, nu kan alla ta del av åsikterna.

De flesta frågorna i vår senaste enkät handlade om vad ni tycker om SN:s bevakning av Melodifestivalens deltävling Andra chansen, som hölls i Nyköping första helgen i mars. 



Melodifestivalen är, som ni säkert vet, Sveriges i särklass största nöjesevenemang. Det drar fler tittare än något annat TV-program. 

Samtidigt är det många som retar sig på tävlingen. Precis så visar det sig vara även bland SN:s läsare. Melodifestivalen väcker uppenbarligen starka känslor: antingen har man gillat evenemanget och SN:s bevakning av det, eller så tycker man att det blev alldeles för mycket. Det är få som är likgiltiga. 



Entusiasmen från dem som gillar Melodifestivalen och Andra chansen är stor och många av dem öser beröm över SN:s rapportering. Vår rapportering om evenemanget får också klart godkänt av panelen som helhet. De flesta, två av tre, tycker att SN:s hade en lagom omfattning på bevakningen. Artiklarna i SN läste nästan lika många. ”Med småtjejer hemma är det omöjligt att undvika”, skriver en av våra Facebookvänner. En annan Facebookvän skriver en precis lika typisk kommentar: ”Allergisk mot melodifestivalen. Fööör mycket!!!” 



Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor i bedömningen av SN:s bevakning av festivalen. Kvinnor och yngre deltagare är betydligt mer positiva till den än äldre och manliga läsare.

I anslutning till Andra chansen i Nyköping arrangerade samtidigt SN en egen schlagertävling &amp;#8211; Första chansen &amp;#8211; för mellanstadieelever. De allra flesta som svarade på SN:s frågor har uppmärksammat skoltävlingen och tycker att det var bra att SN arrangerade en talangtävling för barn.



Själv tycker jag att det är självklart att SN måste ge ett evenemang som Melodifestivalen en ordentlig bevakning, när en av deltävlingarna hålls i Nyköping. Har man sedan upplevt sjuåringarnas entusiasm när Andra-chansen-artisten Sean Banan dök upp i ett webb-tv-inslag på sn.se, blir i alla fall inte jag annat än övertygad om att det här var rätt sak för SN att rapportera om. 



Jag funderar också över om de emellanåt mycket starka negativa reaktionerna bottnar i en reaktion mot det kvinnliga tilltalet i Melodifestivalen. Vi möter inte alls samma negativa reaktion när vi – lika självklart – bevakar traditionella grabbsporter som ishockey. 



SN är till för alla våra läsare. I sommar kommer vi till exempel att följa våra lokala förmågor i OS på plats i England. Räkna med att det också kommer att synas – med fokus på våra lokala stjärnor &amp;#8211; i tidningen och på sn.se!



Det är är lika viktigt som att SN granskar politik och makthavare. Det handlar om att ta vår relation till var och en i läsekretsen på allvar. När det gäller vad vi ska rapportera om, är det här inte fråga om antingen eller, utan om både och!



I senaste enkäten frågade vi också vilka egenskaper som är viktigast för SN som morgontidning. Den allra viktigaste egenskapen, tycker SN:s läsare, är att tidningen måste vara trovärdig. Därefter kommer, i fallande ordning, att den ska vara nära läsaren, saklig, ha senaste nyheterna, ha intressanta nyheter och låta läsaren komma till tals. 



Det är viktigt att hålla i minnet. Trovärdighet är ett adelsmärke för god journalistik, om journalistiken ska särskilja sig från allt annat innehåll som publiceras på nätet och i de sociala medierna. Som vi på SN ser det, är vår uppgift bland annat att lyfta fram och belysa de frågor som är viktiga för er läsare – och sedan belysa dessa områden sakligt och fördjupande. 



I det arbetet behöver vi hjälp av er läsare. Är du inte redan med i vår läsarpanel – anmäl dig gärna genom att klicka här.
</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.406316</link><pubDate>Fri, 16 Mar 2012 09:25:00 +0100</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>journalistik</category><category>Mello</category><category>Melodifestivalen</category><category>Andra chansen</category><category>webb-tv</category><category>kvinnor</category><category>OS</category></item><item><guid isPermaLink="true">http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.406072</guid><title>Människor som skapar spännande rubriker</title><description>



Här diskuterar SN:s nyhetschef Johan Pfriem med tidningens bildchef Jens Alvin vilken bild vi ska ha på förstasidan i morgondagens SN – och vilken bild som vi ska publicera på sn.se. 



Det är lite rörigt runt omkring dem för tillfälligt – just nu bygger vi om på vår centralredaktion i Nyköping. Anledningen är att vi om några veckor kommer att byta teknik för hur vi producerar tidningen. 



Vilken teknik vi använder är givetvis en fullständigt ointressant fråga för er läsare. 



Det viktiga för er är om det kommer att bli bättre journalistik. Det är vår förhoppning. Nu blir det till exempel mycket lättare för reportern att påverka vilken rubrik som kommer att höra till hennes artikel i tidningen. Då undviker man att rubriken blir missvisande, vilket annars händer ibland.



Många läsare tycker det är konstigt när de får höra att det är någon annan som formulerar rubriken än som skrivit artikeln. Det håller jag med om. Det är ologiskt. Att reportern inte själv får ta ansvar för rubriken är en dålig vana från fabrikernas och industrisamhällets löpande band, där arbetet styckades sönder i olika delmoment. 



Nu är det dags för journalistiken att slutgiltigt kliva ut ur industrialismens era.



Visst är rubriker viktiga. De ska inte bara vara korrekta – de ska också hjälpa oss att sortera ut vad som är viktigt och intressant. Och det skadar inte om de är fyndiga och träffsäkra. 



Alla reportrar är inte tränade i att formulera sådana rubriker, men det är en vanesak. Och det går alldeles utmärkt att bolla rubriker med arbetskamraterna, precis som vi gör med en del texter. 



Det är så vi arbetar alltmer i dag. Modern journalistik är i hög grad ett lagarbete. När vi tänker tillsammans, gifter sig bild och text med varandra och får doft och färg, webb-tv-inslagen väcker intresse för att läsa mer i tidningen och engagemanget hos er läsare för de frågor vi belyser ökar. 



Det kräver en engagerad och samspelt redaktion som har självförtroende och vågar ta ut svängarna. Så skapas spännande, agendasättande journalistik i dag!</description><link>http://www.sn.se/bloggar/chefredaktoren/1.1378928?blogPostAction=view_post&amp;postingId=19.406072</link><pubDate>Thu, 15 Mar 2012 14:16:00 +0100</pubDate><category>Södermanlands Nyheter</category><category>SN</category><category>rubriker</category><category>journalistik teknik</category></item></channel></rss>