”Föraktfullt och okunnigt”
Relaterat
Men det är inte den relativt höga åldern på lekmännen som är problemet, säger Folin, problemet är att de inte tillför något i rättsprocessen. ”Avskaffa lekmannarättegångarna och låt juristerna sköta juridiken” är Folins slutkläm på ledarartikeln.
OK, Folin, din logik kräver att vi avskaffar de politiskt valda facknämnderna i kommunerna också. I nämnderna sitter nämligen samma typ av ”okunniga” lekmän som i tingsrätten och länsrätten, ibland samma personer. Enligt Folins logik ska juristerna i ensamt majestät fatta beslut i juridiken, alltså ska socialarbetarna i samma majestät själva fatta beslut om tvångsomhändertagande, ska planarkitekterna fatta beslut om bostadsplanering.
Folin är inte ute på tunn is i sin bristande tilltro till medborgarnas kunskaper och omdöme, han har redan gått ner sig i sitt förakt för demokratiskt grundläggande principer om att respekten för lagarna och rätten att stifta lagar är fotad i allmän rösträtt och medborgarinflytande.
Jag har arbetat politiskt som lekman i hela mitt vuxna liv (60+) och mitt uppdrag som nämndeman i länsrätten i Sörmland är ett av mina allra viktigaste för att försvara medborgarrätten.
Ulf-Göran Widqvist (S)
författare och småföretagare
Svar:
Först och främst är det intressant att slutsatsen som dras av min text är att jag föraktar demokratiskt grundläggande principer om respekt för lagarna och lagstiftningsprocessen. Särskilt med tanke på att det enda jag skrev om lagstiftning var att juridiska beslut ”ska fattas utifrån förutsebara värderingar som specificeras i lagar”. En demokratiskt grundläggande princip är rätten till en saklig och opartisk rättegång. Det är just rättssäkerheten som jag anser är i fara i och med nämndemännens medverkan i rättssystemet.
En viktig skillnad mellan domstolsväsendet och kommunernas facknämnder är huvudmannaskapet. Vi väljer partier och kandidater till kommunfullmäktige för att vi vill ha en viss inriktning på den kommunala verksamheten. Inom flera av facknämndernas ansvarsområden finns det säkert frågor som borde skötas av fackmän för att säkerställa medborgarnas rätt gentemot kommunen. Offentlig förvaltning ska vara opolitisk. Politiker ska bara formulera de övergripande spelreglerna.
Rättsskipningen ska däremot inte styras politiskt i det enskilda fallet. Regeringsformen stadgar att domstolarna ska vara självständiga, opartiska och inte påverkas av andra myndigheter eller politiska organ.
När de politiska partierna nominerar nämndemän – som oftast själva är partimedlemmar – finns en klar risk för politisk påverkan. Ett stort politiskt inslag i domstolarna är inte en garant för medborgarrätten, det är ett hot mot den.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 22 jul 2009 09:23 Göran Lundbom (Ej registrerad)
Johan Folin har helt rätt i sina tankar här! Förvisso behövs kanske Tingsrätten, med sin "lekmannamedverkan", i mål av mindre vikt. Som t ex olovlig körning, rattfylleri, snatterier, mm. Brottmål där bevisningen är ganska klar och straffvärdet ringa.
Men om man ser till tyngre brottslighet som t ex misshandel, rån, narkotikabrott, våldtäkter eller mord så går ju dessa fall till nästan 100% vidare till Hovrätten. Där de (i de allra flesta fall) får sitt slutliga avgörande. Här har vi alltså en rättsprocess som måste tas om två gånger, med alla de kostnader det medför, med alla obehag för brottsoffer och vittnen.
Det finns egentligen ingen anledning att låta dessa "storbrott" passera en tingsrätts lekmannanämndemän, eftersom deras domslut ändå aldrig blir det slutgiltiga domslutet.
Och att det kan gå riktigt illa när "amatörer" (+ en jävig domare) ska avgöra ett brottsmål såg vi i rättegången mot Pirate Bay, med en horribel dom som rimligen bör få en annan utgång i Hovrätten!
Skrivet 23 jul 2009 10:29 Linda Erasmie (Ej registrerad)
Jag håller med Johan Folin om att det är jurister som borde sköta juridiken, inte lekmän. Vi har väl alla läst om gäspande nämndemän i tingsrätten, och jag tror inte att det är en unik företeelse med nämndemän som är illa insatta i de fall de ska medverka till att döma i. Jag anser att det är ett allvarligt och oacceptabelt hot mot rättssäkerheten att domar inte utfärdas enligt strikta juridiska normer, där man också borde ta hänsyn till de enskilda fallen där mycket kan så mellan raderna, dvs. åtalspunkterna. Opartiskhet och objektivitet borde vara en självklarhet, och inte någon inblandning av personligt tyckande. Sedan kan jag undra hur någon, ens jurist, kan avgöra huruvida en person är trovärdig eller inte. Detta att kunna utfärda domar utifrån ifall personer är trovärdiga eller inte tycks mig som en skrämmande brist i vår lagstiftning.
Som grundkrav för att arbeta som nämndeman tycker jag att man åtminstone borde ha läst Profeten av Kalil Gibran.