Missbrukets glorifiering
Vad ger en artikel om missbrukare som anser att hon ”trivs med sitt liv” för signaler till ungdomar som är vilsna (SN 8/2)? Knappast att det är tid att ta sitt ansvar för sitt och allas bästa! Finns det inget annat att skriva om?
Det är klart att det är lätt att trivas när andra betalar för ens uppehälle. Att kvinnan i fråga skulle härstamma från en välsituerad familj i Västerbotten är svårt att tro på. Om det är sant så visar det att människor som får för mycket hjälp utan att lära sig ta ansvar fortsätter att kräva hjälp.
Jag och många med mig är så innerligt trötta på att ständigt få hjälpa andra som inte ens tänker på att hjälpa sig själva.
Åke Moberg
Svar:
Jag förstår att artikeln får reaktioner. Ämnet är känsligt och ganska orört. Vi skriver ofta om ”missbrukarna”, men pratar sällan med ”dem”. Det är synd, lika synd som att vi människor gärna delar upp oss i ”vi och dem”. Det är därför jag intervjuade Lisa – en oxelösundare bland alla andra – och gav en bild av hur världen ser ut genom hennes ögon. Syftet med artikeln var inte att glorifiera livet som missbrukare, tvärtom. Lisa har inte valt att bli missbrukare. Hon har drabbats av sjukdomen alkoholmissbruk och lever med konsekvenser som misshandel, ensamhet och att vänner dött i alldeles för ung ålder.
Janna Holmqvist
reporter
Senaste kommentarerna:
Skrivet 18 feb 2012 09:24 Åke Moberg
Janna! Du är ett barn av vår tid och jag som du kanske skulle beteckna som "hedenhös" barn av en svunnen tid. Det fanns i det lilla samhälle jag växte upp de som var begivna på sprit. Väl medvetna om sin last arbetade de 48 timmar i veckan för att få råd med att supa på lördagskvällen. De skötte sitt arbete för utan det, ingen sprit. I dagens samhälle där alkoholmissbruk är en "sjukdom" vad skulle dåtidens missbrukare gjort? Förmodligen stannat hemma och trivts!
Då satte alla en ära i att klara sig själv, idag kräver allt för många samhällets hjälp. Snälla Janna bidrag inte med att öka den tärande delen av vårt hårt ansträngda nya bidragsberoende samhälle med snett vinklade reportage!
Skrivet 18 feb 2012 09:47 Fisken
Om vi nu är överens om att alkolism är en sjukdom så kommer några följfrågor. Är det vanligt att folk glorifierar sjukdomar? Vilken cansersjuk skulle säga jag trivs med mitt liv som cansersjuk? Nej detta blev nog för mycket.Janna som är en utmärkt journalist gjorde nog ett snedsteg här. Åke framför åsikter som många redan sagt mig. Jag är ju en blödig person som tycker synd om och vill hjälpa alla som är sjuka och har det svårt.Hoppas Lisa nyktrar till och inser att det finns ett bättre liv utan droger. Lisa ser ju ung o fräch ut och borde kunna hitta både ett arbete och en livskamrat. Kan tycka hon skall låsa dörren också.Vill till sist önska Lisa ett stort lycka till och ta emot den hjälp som finns. Att trivas med en sjukdom låter väl sjukt.
Skrivet 18 feb 2012 11:21 nykter
Ingen som funderat på att detta reportage är en dåres försvarstal? Tror inte att någon skulle vilja byta till det liv som Lisa lever. V em vill bli misshandlad och vräkt? Hoppas hon får den hjälp hon behöver.
Skrivet 18 feb 2012 13:08 Micael Söderström
Åke; jag kan kanske hålla med att artikeln inte var helt lyck om missbrukare men väldigt få pratar med dem. Jag har den förmånen att träffa och prataad och spär på fördomar och ökar okunskapen om denna sjukdom. Jag håller med Janna att det är många som pratar om missbrukaren och väldig få som pratarmed dem. Jag har förmånen att träffa och prata med missbrukare, om inte varje dag men flera dagar i veckan. Och jag kan med säkerhet påstå att Lisa inte är representativ.
För att öka kunskapen om missbrukets kostnader, så står den för ca 30% av den totala kostnaden för alkoholen. De resterand 70% står den stora gruppen "normalkonsumenter" för.
Alkoholism är liksom cancer och hjärtsjukdomar en livsstilsbetingad sjukdom, där ärftligheten spelar in.
Det missbruket vi ser på gator och torg utgör bara ca 55 av det totala missbruket. Dn "dolda" alkoholismen är den vanliga alkoholismen
Skrivet 18 feb 2012 13:14 Micael Söderström
allt hoppade runt i min kommentar! Så här skall det vara
Åke; jag kan kanske hålla med att artikeln inte var helt lyckad och den kan spä på fördomar och okunskap.Jag håller med Janna att det är många som pratar om missbrukaren och väldig få som pratar med dem. Jag har förmånen att träffa och prata med missbrukare, om inte varje dag men flera dagar i veckan. Och jag kan med säkerhet påstå att Lisa inte är representativ.
För att öka kunskapen om missbruk och kostnader, så står missbruket för ca 30% av den totala kostnaden för alkoholen. De resterande 70% står den stora gruppen "normalkonsumenter" för.
Alkoholism är liksom cancer och hjärtsjukdomar en livsstilsbetingad sjukdom, där ärftligheten spelar in.
Det missbruket vi ser på gator och torg utgör bara ca 55 av det totala missbruket. Den "dolda" alkoholismen är den vanliga alkoholismen
Skrivet 18 feb 2012 16:36 aej
Jag blev också oerhört provocerad av den glorifierade artikeln. Hon bor ju inte ute i skogen, utan hon har grannar, som försöker att leva ett normalt liv med normala arbetstider. Får de hyresreduktion p g a oväsendet?
Skrivet 18 feb 2012 17:37 Micael Söderström
Ett fel insmög si i alla fall i min senaste kommentar; i sista stycket står det 55 av det totala missbruket
Rätt skall vara ;Det missbruket vi ser på gator och torg utgör bara ca 5% av det totala missbruket. Den "dolda" alkoholismen, 95%, den som inte syns är den vanliga alkoholismen
Skrivet 18 feb 2012 20:05 50-åringen
Något positivt som kanske kan komma ut ur den här debatten är att man borde sätta starkare fokus på att man idag väljer att kasta ut folk som har alkoholproblem. Ut från jobbet, ut från bostaden etc.
Att man inte kan fortsätta vara fordonsförare eller liknande medan man har ett allvarligt alkoholmissbruk går att förstå. men att slänga ut folk från arbetsplatserna och förvänta sig att kommunen skall ta vara på dem är ett svek. Vi sviker både den drabbade och skattebetalarna på det sättet plus att missbruket troligen ökar.
De som tvingas att arbeta hela veckan för att få supa på helgen har i alla fall vänner och arbetskamrater och kanske fem nyktra dagar av sju. Detta missar man helt idag tycker jag. Vad gäller så kallad "dold" alkoholism så tänker jag inte gå i debatt, men det skulle vara intressant att veta vad som är den allmänna definitionen på alkoholism, internationellt sett? Sverige brukar just i alkoholsammanhang ha en "egen" bild.
Skrivet 19 feb 2012 09:52 ensamstående i oxd
Det är jätte bra att det vinklas in i en missbrukares liv men detta med Lisa blir en för sköning i stället. Jag skrev en insändare till SN just om Lisa och tycker det är synd att den inte kom med. Jag har försökt även kontakta Jaana som skrev artikeln men hon har inte ens hört av sig. Jag är själv kvinna med ett missbruk bakom mig och en lång nykterhet. Så denna artikel med Lisa blir så fel.. Det låter som att det är ok och vara kvinna och bli nedtryckt. När man är i det så ser man det inte men det är så. Eller att dörren står öppen för alla oavsett ålder och sen spelar det ingen roll till vem man säljer för man vill bara hjälpa den som mår dåligt.
Skrivet 19 feb 2012 13:50 50-åringen
Rätta mig gärna om jag har fel. Men när jag läste reportaget så fick jag känslan av att detta var en människa med någon slags livsproblem som tagit till sig missbruket och den kulturen för att skaffa sig en identitet. Jag kan inte tycka att det i reportaget är glorifierat att leva så. Däremot kan man undra vad som hände från början, det gäller inte bara den här kvinnan utan även många andra?
Att man när man väl är inne i ett missbruk och saknar arbete och pengar, kommer in i "moment 22" och fortsätter är inte svårt att begripa. Men jag tror att vi borde engagera oss i människors livsöden och söka roten till det onda (orsaken) i stället för att bara angripa det nuvarande synliga problemet (verkan).
Folk blir inte alkoholister för att det tar ett glas vin eller öl, det är någon annan mekanism som gör att det "rullar på". Om man vaknar på morgonen och är lycklig så känner man initialt heller ingen lust till droger. Det måste ha med någon form av missnöje och flyende att göra?
Skrivet 19 feb 2012 14:04 50-åringen
Sen tror jag att vi skulle behöva nyansera begreppet alkoholism.
1. Det finns ju många som dricker kopiösa mängder alkohol fast vid relativt väl valda tillfällen och sköter såväl arbete som familj och företag. Jag tror att dessa är vad Micael S kallar dold alkoholism.
2. Sedan har vi ju dem som dricker relativt lite och kanske inte alls en så värst mycket högre mängd än genomsnittet, men har riktiga problem med det. De får personlighetsförändringar och gör konstiga saker. Den här typen har ofta problem med ekonomi och känsloliv.
3. Sen har vi "vanedrickaren" denna typen är vanligare utomlands och är indirekt en förbjuden konsumtionsform i Sverige Dessa tar sig alkohol vid olika tillfällen under dagen, men är aldrig berusade eller uppträder konstigt. De sköter sina jobb och åtaganden och gör inte alls särskilt mycket väsen av sig. Däremot får de säkert en kortare livstid. Dessa är heller inte dolda, de agerar öppet och otvunget.
Skrivet 19 feb 2012 19:27 Göran Lundbom
Alkoholmissbruk en "sjukdom"? Nä, tror inte det! Inte på samma sätt som t ex cancer eller lunginflammation.
Jag är övertygad om att man gjort ett val om man ägnar sig åt missbruk. Det ahdnlar bara om karaktärssvaghet - den som har tillräckligt stark karaktär kan sluta dricka - om man vill och bestämmer sig för det.
Att kalla det "sjukdom" är bara ett sätt att slippa ta ansvar för sina egna handlingar!