Vad kostar en svensk?
I debatten om invandringen till Sverige försöker vi ibland ta reda på dess kostnader. Ingen vet säkert, eftersom man kan räkna på många olika sätt.
Professor Jan Ekberg i Växjö, respekterad i alla läger, brukar ange en kostnad runt 40 miljarder. Han ger också en annan intressant uppgift: Om 72 procent av utrikesfödda i åldrarna 20-64 år kunde få arbete, skulle de bidra med lika mycket i skatt och sociala avgifter som de kostar i transfereringar och offentlig konsumtion. Plus minus noll, alltså.
Skulle man komma över 72 procent, skulle invandringen alltså ge vinst, menar Ekberg. Frågan handlar alltså inte om storleken på invandringen, utan på hur stor andel av invandrarna som arbetar.
Nu i studenttider skulle vi kunna vända lite på perspektiven och fråga: Vad kostar en svensk? För vi svenskar är väl mycket billigare än invandrare? SCB gjorde 2005 en beräkning.
Den offentliga basala kostnaden för att göra en svensk 19-åring, från befruktning till studentexamen, beräknades till minst 2 miljoner. Konsumentverket beräknade föräldrarnas basala kostnad till 1,1 miljoner, förutom veckopeng, resor, märkeskläder, nöjen, ferievistelser etcetera.
I dagens penningvärde (12,5 procents uppräkning) blir baskostnaden per student cirka 4 miljoner. Till detta kan läggas 0,5 till 1 miljon till eventuell efterföljande akademiskt utbildning.
Ibland kan det vara intressant att söka nya perspektiv på samhällsfrågor. Invandring och integration kan vara en sådan fråga. Vad är kostnad och vad är intäkt? Vem kostar mest och vem är billigast?
Kjell Wiklund
gammal kostsam student
