"Vårt kulturarv raseras med den nya folkbokföringen"
Protesterna växer mot förslaget som ännu inte finns, men som just nu bereds i finansdepartementet. Mer än en halv miljon släkt- och hembygdsforskare protesterar mot planer på att rasera en stor del av det svenska kulturarvet genom att införa förändringar i folkbokföringen. Detta är kanske den viktigaste kulturarvsfrågan som Sverige någonsin har stått inför!
I stället för att låta oss vara skrivna där vi bor, till exempel i Stigtomta, skall vi enbart registreras på fastighet och kommun. Bort försvinner i ett slag tusentals medeltida namn, socknarna, som sedan 1600-talet använts i alla officiella sammanhang. Försvinner gör också den unika jämförbarhet när det gäller all sorts statistik över tid, demografisk, historisk med mera som Sverige har kunnat stoltsera med, men som nu sannolikt raseras genom ett beslut fattat av Skatteverket, som inte förstår frågan om att folkbokföringen inte enbart handlar om siffror och taxering.
År 1991 förlorade Svenska kyrkan ansvaret för folkbokföringen, en uppgift den haft sedan 1686. Förändringen var oundviklig, det var på sikt orimligt att låta ett av många religiösa samfund ha ansvar för denna viktiga funktion.
Man valde fel företrädare, Skatteverket. Det hade varit mera rimligt att sjösätta en egen folkbokföringsmyndighet. Men ansvaret hamnade hos en myndighet som inte förstår socknens betydelse i nationens, hembygdens, släktens och inte minst individens historia. Skatteverket ser folkbokföringen enbart som ett arbetsredskap.
I och med att socknen tas bort försvinner de gamla tusenåriga namnen ur vår begreppsvärld. Det kommer i inte att gå att avgöra exakt var vi svenskar är födda eller var vi avlider. Vigselorter är till exempel redan avskaffade i den nuvarande folkbokföringen. I framtiden blir vi skrivna enbart på fastighet och kommun.
Från Kulturdepartementet hörs ingenting! Att Skatteverket inte tar hänsyn till vår historia och våra traditioner, tycks tyvärr inte vara skäl nog för kulturministern att yttra sig i frågan. Inte heller landsbygdsministern har något att säga.
9/12 2010 beslutade regeringen att ratificera Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Tanken bakom konventionen är att bevara icke-materiella kulturella komponenter så som muntlig tradition (även språk och uttryck) och sociala seder.
Om riksdagen i höst tar beslut om att försämra folkbokföringen enligt Skatteverkets förslag, gör man det således i strid mot en världsomfattande konvention som man förbundit sig att följa. Då är det adjöss med tusenåriga traditioner, gamla medeltida ortsnamn och kulturell hemkänsla.
Tusen år av historia ställs mot ett kortsiktigt obestämt besparingsmål hos Skatteverket. Våra folkvalda politiker har nu ett stort ansvar, att värna kulturarvet är viktigt oavsett partifärg. Annars är det farväl till Stigtomta, Tunaberg och Bergshammar!
Barbro Stålheim
Stigtomta, förbundsordförande, Sveriges Släktforskarförbund
