Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill överklaga domen, vilket jag tycker är dumt.
Men de är lika säkra nu som då på att alltid ha rätt. De vill ha tillbaka vad som förlorats i tingsrätten. Risken att förlora ytterligare pengar genom fortsatt process får skattebetalarna stå för. Allt för att skjuta frågan på framtiden.

Jag kan och vill inte kommentera domen, men jag är bedrövad över den kommunala hanteringen, som är kostsam och sprider ett löjets skimmer över Oxelösund.
Bakgrunden till tvisten är i korthet att det helägda kommunala bolaget Kustbostäder 1999 rev några av sina hus på Ramdalshöjden. Bolaget sålde sedan i början 2000-talet av bokföringstekniska skäl marken till kommunen, som i sin tur sålde den vidare för 1.7 mkr. Köparen var ett byggföretag, som skulle uppföra ett 20- tal villor där.

I maj 2007 fick vi ledamöter i kommunstyrelsen veta att byggföretaget anmält kommunen till olika myndigheter, sedan det hittat tvättmaskiner, betongväggar, skyddsrum och annat som inte borde finnas i marken.
Oppositionen krävde då en fullständig redogörelse från dåvarande kommunchef, som fastslog att kommunen inte hade något ansvar för eventuella fel. Kustbostäder tvådde sina händer och dåvarande VD, liksom delar av bolagsstyrelsen bedyrade att rivningen gått rätt till. I ett interpellationssvar hösten 2007 fritog också kommunalrådet kommunen från allt ansvar och säger att om det finns saker i marken som inte ska finnas där så är det varken kommunen eller Kustbostäder som är ansvariga utan rivningsentreprenören (NCC) eller den besiktningsman som godkänt rivningen.
Domen visar att oppositionen åter blev förd bakom ljuset.

Hade avtalet mellan kommunen och byggföretaget haft distinktare skrivningar och informationen till köparen varit tydlig hade inga missförstånd behövt uppstå. Övermåttan pinsamt är det faktum att en tjänsteman på Kustbostäder hade kommit överens med NCC att göra avsteg från rivningslovet - och rivningsplanen för att spara dryga halvmiljonen åt Kustbostäder. Det är stor skandal att ett helägt kommunalt och, som man borde ha rätt att förmoda, professionellt bostadsföretag struntat i att följa kommunala myndighetsbeslut. Men varken tjänstemannen eller någon annan i Kustbostäder eller i kommunen drömde väl om att denna ogärning skulle uppdagas. Den ofullständiga rivningen gömdes under ett lager matjord och kallades parkmark.

Istället för att ödmjukt gå till botten med byggföretagets anmärkningar och utreda om det låg något i dem uppträdde kommunens och kommunbolagets ledande tjänstemän och politiker ovetande och arrogant, slog sig för bröstet och skyllde ifrån sig. Deras kaxiga uppförande borde få dem att skämmas.
Sammanfattningsvis kan i värsta fall slutnotan i denna trista affär landa på fem till sex miljoner kronor innan den är färdigprocessad. Och den missprydande, centralt belägna tomten med sina jordhögar, gropar och fallfärdiga stängsel kommer sannolikt under lång tid stå som ett monument över kommunens fastighetsaffärer.
Agneta Rönn (M)
Oppositionsråd Oxelösund