”Till vilken nytta har vi folkvalda politiker?”
Snaran kring de små landsbygdsskolorna dras åt! Vid tisdagens möte med Barn- och Ungdomsnämnden presenterade skolcheferna en ”konsekvensanalys” som stramade åt repet ytterligare, och politikerna teg och samtyckte.
Det hela inleddes med en debattartikel under våren i SN där skolcheferna drog upp riktlinjerna för hur man ville förändra skolorganisationen i Nyköpings kommun med det vällovliga syftet att förbättra elevernas studieresultat. Medlet skulle vara att göra skolorna större. ”Skolans placering har mindre betydelse än elevens rätt till bra undervisning”.
Nästa steg var att BUN beställde en skolorganisationsutredning av sina tjänstemän. Underlaget till beslut var framskrivet av samma tjänstemän och till förvillelse likt den tidigare debattartikeln. Resultatet blev därefter. Visserligen redovisades fyra alternativ men enligt känt mönster var alternativ 1 det som framstod som det bästa. För att ytterligare understryka vad man (tjänstemännen) ville ha lät man BUN fatta beslut om ”pedagogiska riktlinjer” som genom en ödets nyck pekade mot samma alternativ.
I juni beställde BUN en konsekvensanalys av de redovisade alternativen som skulle klargöra de pedagogiska, sociala, ekonomiska och personalmässiga följderna om man valde det ena eller andra alternativet. När det gällde de ekonomiska konsekvenserna avsågs lokaler, skolskjutsar och lokalvård och med personal avsågs kompetens och kostnad.
Vid nämndens sammanträde den 31 augusti redovisades den beställda konsekvensutredningen i ett tämligen ofullständigt skick. Framför allt saknas till stor del ekonomiska beräkningar för de olika alternativen och övriga konsekvenser är belysta med schablonmässiga påståenden. Men inte nog med detta. Skolcheferna (ja, de är tre) använde sin tid till att först lyfta fram alternativ 1, sedan, i förbigående, nämna de tre övriga och därefter, med stor kraft argumentera för sin ståndpunkt. Tiden med objektiva tjänstemän är tydligen förbi!
Alternativ 1 innehåller bland annat krav på att bygga en ny, stor högstadieskola för ett okänt antal hundra miljoner kronor. Detta om något borde väl få ekonomiska konsekvenser men sådana beräkningar saknas helt! Samma förhållande gäller alla renoverings- och ombyggnadsbehov som uppstår vid övriga skolor om förslagen skall genomföras. Dessa, och andra kritiska och klargörande frågor trodde man att politikerna skulle ställa. Men icke!
Skolchefernas argumentation låter nästan hotfull. Om vi inte gör så här så får vi:
Fortsatt dåliga skolresultat
Fortsatt dåliga förutsättningar för eleverna
Fortsatt segregation
Fortsatt underskott i skolbudgeten
Inte nog med detta. Skolchefen säger ”Det är olyckligt om vi kommer in i en process i det här arbetet där politikerna styr” Man tar sig för pannan. Är det inte just detta som är politikernas uppgift? Men ingen av de förtroendevalda reagerar utan man sitter tysta och snälla och låter tjänstemännen styra.
Den som till äventyrs har en annan åsikt blir brutalt nedtystad av ordföranden med en härskarteknik som mången manlig kommunalpamp skulle avundas henne. I en tidningskommentar kan vi nu läsa att ordföranden tycker ”att det är för billigt att göra detta till en valfråga”. Vad som är en valfråga avgör väljarna. Det är väljarna, som på grundval av den information som partierna ger oss, väljer vem eller vilka politiker som skall företräda oss under den kommande mandatperioden. Den rätten kan ingen ta ifrån oss!
Karin Andersson
Vrenabygdens Intresseförening
Rolf Hallström
Larz Johansson
Kiladalens Intresseförening
Gunnel Linnertz
Föreningen för utveckling av Näveqvarn
Nika Tonteri
Föräldraföreningen för Blommenbergska skolan
Senaste kommentarerna:
Skrivet 7 sep 2010 13:31 Moster Märta (Ej registrerad)
En längre tid har vi hört bakåtsträvarna Larz Johansson och Rolf Hallström orera kring skolorganisationsutredningen.
Äntligen har politiken bestämt sig för att göra något radikalt, det räcker inte med att fortsätta som förut och göra punktvisa stödinsatser. Elevunderlaget sviktar, nya friskolor etablerar sig och resultaten är under all kritik.
Enligt centern kan man behålla alla små skolor, och ändå få goda resultat. Låt mig protestera!! Idag klarar inte grundskolan av att ge eleverna godkända betyg i de tre ämnen som behövs för att komma in på gymnasiets nationella program, hur ska det då bli när man om ett år måste ha 8 godkända ämnen för att komma in på yrkesförberedande program, respektive 12 ämnen på studieförberedande?
Nej, centern är idag ett bakåtsträvande landsbygdsparti som sätter landsbygdsskolornas varande före elevernas resultat, som också ligger till grund för deras framtid.
Tack politiker för ert mod att ta ställning för en förändring!
Skrivet 7 sep 2010 16:01 Farbror Sixten (Ej registrerad)
Hur kan Moster Märta förklara att vi hade fler landsbygdsskolor när vi låg i topp i kunskapsmätning i världen. Centern är för en väl fungerande skola både i stad och land. Att skolcheferna ( behövs 3 ? ) försvarar sig och kommer med storvulna planer på stora investeringar är kanske ett sätt att flytta focus från egna tilkortakommanden. Kanske har de själva somnat till under åren och låtit det glida iväg utan riktiga upppföljningar av kunskapsnivåerna bland lärare och elever. Två skolchefer för mycket motsvarar 3 lärare som säkerligen hade gjort ett bättre utfall i kunskapsmätningen . Delat ansvar ( 3 st. ) är ingens ansvar.
Skrivet 7 sep 2010 22:31 Olga Motwall, käring (Ej registrerad)
2 av skolcheferna är nya och kommer utifrån med friska ögon, 1 är kvar från "gamla" organisationen och har sett hur det gått utför för Nyköpings skolor.
Våga något nytt, mormor och farfar och mamma må ursäkta, men hemmanära gullegull skapar inte några kunniga och framåtsträvande samhällsbärare, dvs våra barn som ska leda Sverige framåt och uppåt på världskartan!