Krönika: ”Att förstå sig på Nyköpings politiska ekonomi”
21,48 kronor av varje hundralapp betalar Nyköpingsbor med någon form av inkomst i kommunalskatt, och så 10,17 kronor till landstinget. Inkomstskatt till staten betalar färre än 20 procent: 1 av 5. De i särklass största och viktigaste delarna av kommunalskatten går till service av olika slag.
När detta är konstaterat kommer frågor som vilken kommunal service vi vill ha och hur vi ska kunna öka de kommunalt anställdas löner, inte minst inom omsorgen, förskola och skola.
Även om det kommunala självstyret ger oss beskattningsrätt för våra angelägenheter så griper statens/regeringens långa arm omkring sig på många sätt, ibland outgrundliga. Dels måste kommunerna sköta undervisning och omsorger för att nämna de två ekonomiskt största obligatoriska verksamheterna, dels använder staten piska och morot för att få sin vilja igenom i kommunernas verksamhet. Å ena sidan införs tvingande regler, men inga pengar; som friskolorna. Å andra sidan ges riktade statsbidrag, punktinsatser, av typen konjunkturpengar i arbetslöshetstider för att stimulera sysselsättningen; 60 miljoner till Nyköping 2009 och 2010.
Staten/regeringen tvingar kommunen att hålla ekonomin i balans varje år, vilket innebär att fullmäktige inte kan skapa en buffert under goda år för att möta behoven under dåliga år. Ett historiskt motiverat regeringsbeslut, men sedan länge överspelat och i sak destruktivt för kommunen.
Staten/regeringen uppträder både som vän och fiende i förhållandet till kommunerna. Om regeringen har samma politiska färg som kommunens majoritet är varma känslor vanligare än om motsatsen råder.
Det finns i huvudsak två sätt att öka kommunens inkomster. Det ena är fler invånare som betalar skatt. Det andra är fler arbetade timmar, fler människor i arbete, lägre arbetslöshet. Då och då höjs ropen att: ”Vi behöver inte bli fler. Vi behöver bättre kvalitet i verksamheterna.”
Cirka 4 000 personer är anställda i Nyköpings kommun. Gör det enkla räkneexemplet: kommunens intäkter ökar med 2 procent, löneökningarna är 4 procent. Kostnadsökningarna måste finansieras. Vem ska maka på sig, vilken service ska minska? Budgeten ska vara i balans. Det är ansvarslöst att låna till drift och skjuta problemen framför sig.
Kommunens budget innehåller cirka 2 400 miljoner kronor och det är på marginalen som prioriteringarna syns tydligast. För att göra satsningar som visar klara partipolitiska ambitioner behövs dessutom åtskilliga miljoner för att skapa ett handlingsutrymme. De pengarna finns inte. I dag försöker kommunledningen hantera ett underskott. Det är i trängda lägen som de politiska värderingarna markeras. Det är i trängda lägen som ansvaret är tyngst att bära.
Jag kostar på mig ett litet pekfinger: När du kräver pengar till din favoritverksamhet - tala då om vilken verksamhet som har fått för mycket!
Ulf-Göran Widqvist (S)
författare, småföretagare
Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 dec 2011 07:14 G.E , demokratisk marxist
Förslag till att förbättra !
1) Stoppa all utförsäljning av byggnader , vård , apotek m.m till riskkapitalbolag . Därmed dräneras inte våra skattepengar till skatteparadis . Riskkapitalbolag har dessutom en skatteteknik som resulterar i 0 kr i vinstskatt.
2) Öka lönerna rejält för arbetarklassen inom industrin . Med rejält ökade löner får kommun och landstingsbudget in mer skattepengar , vilket kan resultera i ökade anställningar ( under förutsättning att inga riskkapitalbolag är involverade ) och högre löner för lågavlönade . Därmed minskas arbetslöshetssiffrorna.