Vems moral ska skyddas?
Relaterat
Den förre presidenten, Valdas Adamkus, lade in sitt veto mot lagen, men parlamentet drev igenom en ny omröstning bara två dagar efter att Adamkus efterträdare, Dalia Grybauskaite, hade tillträtt. Hon har inga möjligheter att stoppa lagen.
En del röster har höjts för att påpeka att detta innebär att Litauen inte längre kommer att uppfylla kravet på yttrandefrihet i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det är dock inte alls säkert. Konventionen medger nämligen inskränkningar i yttrandefriheten ”till skydd för hälsa eller moral”. Förbud mot att uppmuntra minderåriga att äta för mycket snabbmat kan motiveras med folkets hälsa som argument. På samma sätt kan förbud mot positiva beskrivningar av andra sexuella läggningar än heterosexualitet motiveras utifrån vikten av moral i samhället, beroende på vems moral man utgår från naturligtvis. Att andemeningen i konventionen frångås är däremot uppenbart.
Då är Köpenhamnskriterierna för medlemskap i EU ett mer relevant argument. För att ett land ska få bli medlem i EU måste nämligen landet bland annat ha ”stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter”. En lag som förbjuder till exempel homo-, och transsexuella människor från att prata om glädjen i deras sexualitet hör inte hemma i ett land som säger sig respektera mänskliga rättigheter.
Även om Sverige inte fullständigt lever upp till de mänskliga rättigheterna i alla avseenden – bristen på brevhemlighet på internet och behandlingen av samerna för att nämna ett urval – så har Sverige kommit längre än många andra EU-länder vad gäller rättigheter för homo-, bi- och transsexuella. Det vore därför glädjande om regeringen kan utnyttja ordförandeskapet för att poängtera vikten av att alla EU-medlemsländerna uppfyller Köpenhamnskriterierna och andemeningen i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
