Slöseriet, inte vinsterna, är problemet
Relaterat
Carin Jämtin beskriver framför allt riskerna, som hon ser dem, med att ägare till friskolor struntar i elevernas utbildning för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. 2007 delades 84 miljoner kronor ut till de svenska friskolornas ägare, samtidigt som var tionde elev gick ur högstadiet utan att ha fått gymnasiebehörighet. Aktieutdelningen borde ha gått till mer stödundervisning enligt Jämtin. Om det vore så att friskolornas resultat var sämre än de kommunala skolornas så hade Jämtin haft någonting att bygga sitt resonemang på. I verkligheten är förhållandet det omvända: elever som går i friskolor har bättre kunskaper än elever som går i kommunala skolor.
I Skolverkets rapport Mer kunskap för pengarna, den som under en kort period efter publiceringen för ett par år sedan drogs tillbaka efter kritik från dåvarande socialdemokratiske skolministern Ibrahim Baylan, kom fram till att friskolorna drevs effektivare än kommunala skolor. Med mindre resurser lyckades friskolorna alltså lära ut mer till eleverna än vad de kommunala skolorna förmådde. Liknande resultat framkom 2007 i forskningsantologin Friskolorna och framtiden, utgiven av Institutet för framtidsstudier i Stockholm.
Om man för ett ögonblick antar att Carin Jämtins förslag blir verklighet kommer en av två saker att hända. Antingen kommer det bli som Jämtin hoppas: de pengar som tidigare delades ut till aktieägarna kommer i stället användas för att förbättra verksamheten. Fler lärare eller bättre mat exempelvis. Det andra alternativet är att vinsterna minskar och att verksamheten blir mindre effektiv.
Med tanke på att de kommunala skolorna har samma ekonomiska ramar som friskolorna så är det konstigt att de kommunala skolorna inte konkurrerar ut friskolorna. Eftersom friskolorna betalar ut vinst till ägarna har ju de kommunala skolorna mer resurser i verksamheten och borde då ha mycket högre kvalitet. Eller så kan det vara så att möjligheten att göra vinst är en drivkraft att effektivisera verksamheten. Utan vinstmöjligheten minskar drivkraften och kvaliteten blir lidande. Det vore bra om Jämtins förslag inte blir verklighet, så att elever får bättre möjligheter att lära sig viktiga saker, som ekonomi.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 29 jul 2009 09:12 ALF KARLMAN (Ej registrerad)
Ursäkta att jag stör sommaridyllen med den lapande pseudodebatten i DN och SN om friskolorna. Jag skulle vilja att DN och SN använder sina kunskaper och intelligens till att diskutera hur vi når högsta möjliga kunskapsnivå hos skoleleverna. Snälla SN om ni ägnar bara lite tid och resurser åt detta så skulle jag bli betydligt lugnare. Den kortsiktiga populistiska debatten som Carin Jämtin initierat har troligen uppstått i spåren av ett alltför starkt solsken vilket förorsakat ett solstingsliknande förvirring av åsikter. Politiker och ledarskribenter måste jobba med ett långsiktigt ansvar för att lärandet skall bli effektivt. Det finns gott om krönikörer och renodlade kåsörer som kan ägna sig åt hängiven floskelidealisering. Låt dem göra det och låt andra skapa resurser för ett lärande som leder till meningsfull sysselsättning. Alla kan inte bli ledarskribenter eller borgarråd.
Skrivet 29 jul 2009 10:33 Mattias Hammargård (Ej registrerad)
Till att börja med så vill jag påstå att din logik är fullständigt felaktig. De privata skolorna har högre intagskrav och producerar därför bättre resultat. Vårt samhälle idag säger att utbildning är allt och frågar aldrig individen vad denne faktisk KAN. Därför är det många som glider igenom en gymnasieutbildning de faktiskt inte behöver för att kunna utföra arbeten som t.ex. sitta i kassan på ICA, pressa metall på SSAB, eller klippa gräset i parken.
Du påstår även att de skolor som gör stor vinst använder sina pengar för att förbättra verksamheten. Det har jag riktigt svårt att tro på. Det finns en naturlig gräns för hur mycket vinst man kan göra på en friskola. Därför kommer inte en normal investerare att återinvestera sin vinst när han ändå bara kan göra en lika stor vinst.
Drivkraften måste istället komma ifrån engagerade lärare. Dessa måste premieras, inte deras chefer.
Skrivet 29 jul 2009 13:29 Johan Folin (Ej registrerad)
Mattias: Undersökningarna tar upp grundskolor. Eftersom eleverna inte har fått något betyg när de börjar skolan undrar jag hur de "högre intagskrav" som du nämner ser ut.
Jag håller däremot med dig om att det finns en för stor fixering vid formell utbildning, även för relativt enkla jobb.
Ur vilken mening läser du att skolorna som gör stor vinst använder pengarna för att förbättra verksamheten? Det är Carin Jämtins önskedröm, som jag i texten bedömer som mindre trolig.
Däremot har alla undersökningar som jag har sett kommit fram till att friskolorna är mer effektiva. De sporrar dessutom de kommunala skolorna att också bli bättre.
Skrivet 29 jul 2009 14:48 Tommy Pettersson (Ej registrerad)
Undrar om Carin Jämtin är rätt person att kritisera användandet av skattepengar. Carin är riksdagsman och oppositionsborgarråd. Hon har alltså 2 heltidsjobb samt lite andra uppdrag som hon har fått förtroendet från väljarna att sköta. Att sköta dessa sysslor bra plus andra uppdrag går inte med dygn på 24 timmar samt lite vila men dubbla löner tycker hon är bra. Ett tag hade hon 3 löner (ovanstående plus avgångsvederlag från sin tid som minister) med sammanlagt 155 000 kronor i månaden, dessutom har hon rätt att när som helst gå i pension med en slant som vanliga människor bara kan drömma om. Det jävligaste är att hon representerar ett parti som talar om jämlikhet och rättvis.
Skrivet 29 jul 2009 15:25 Mattias Hammargård (Ej registrerad)
Uppenbarligen så har jag missuppfattat viktiga delar av ditt resonemang, vilket gör att mitt faller som en tung sten. Jag förutsatte felaktigt att vi pratade om gymnasieskolan.
Men jag tror ändå att det är personer som har en högre "normalbegåvning" som söker sig till friskolor. Då de som ändå bara tänker "glida" igenom skolan går på de kommunala skolorna. Dessa personer är inte benägna att se sig om efter alternativ. Slutbetyg är inte ett bra sätt att jämföra olika skolor. Nu spekulerar jag lite grann och säger att friskolorna vill ha ett högre betygsmedel och förmodligen då premierar lärare som sätter högre betyg.
Den tanken känns inte helt orelevant. Jag bör väl påpeka att jag ej läst Carin Jämtins inlägg och således inte sympatiserar med henne på något sätt.
Skrivet 30 jul 2009 00:37 Bertilg (Ej registrerad)
Jämtin tar konstruktivt upp ett viktigt tema i dagen spolitiska debatt. Svenskar flest är upptagna av att skattemedlen används till avsedda ändamål. Över en tid under Alliansens ledarskap har vi blivit varse alltfler privata aktörer inom välfärdsområdet som för ut vinster till sina utgländska bolag, tom bolag i skatteparadis. Därfär är det bra att vi får en bred tvärpolitisk diskussion om hur vi bäst använder skattemedlen.
Små tjuvknep som om att en privatskola är mer effektiv än en offentlig, en privat vårdcentral mer effektiv än en offentlig m.m. är inte längre en intressant fråga.
Sveriges behöver ett mycket mer genomtänkt klimat för företag och god offentlig verksamhet. Det är den stora utmaningen. Så vad menar vi med vinst, överskott? Varför är det så bra att privata bygger upp omfattande monopol, oligopol osv?
Det är beklämmande att vi på 2000-talet fortfarande har de som skriker om vinst som huvudsaklig drivkraft för att nå en god verksamhet. Människan kan mycket mer.