Hedersproblematik i särskilda invandrar­grupper ska inte sopas under mattan. Unga kvinnor med utomeuropeisk bakgrund är vanligt förekommande på ­landets ­kvinnojourer. Fortfarande är ­familjens makt över individen och hennes val i många fall rent medeltida. Detta bör svenska ­politiker klara av att diskutera – utan att stryka ­inskränkthet och främlingsfientlighet medhårs.

Men lika viktigt som att lyfta unga ­invandrartjejers problem, är att lyfta deras potential. Sedan i slutet av 1990-talet har unga tjejer med utomeuropeisk bakgrund kraftigt förbättrat sina resultat i skolan. De har inte bara högre betyg än invandrar­killarna, de har högre betyg än ­killar ­födda i Sverige. Innerstadsgymnasierna i Stockholm är till exempel fyllda med unga invandrartjejer uppvuxna i förorten.
De använder skolpengen för att skapa sig mer frihet.
Klassresan börjar i klassrummet. Om ­utvecklingen fortsätter blir den sjutton­åriga tjejen med somaliska rötter en av vinnarna i morgondagens Sverige. Till förlorarna hör de jämnåriga killarna i Sörmland, vars ­studentbetyg i hög utsträckning inte räcker för högre studier. Bristen på specialiserad kunskap och språklig kompetens utesluter dem ifrån samhällets elityrken.
Livets hårda skola blir just livets hårda skola.

När Studieförbundet Vuxenskolan och tankesmedjan Fores i går bjöd in till panelsamtal med bland annat journalisten ­Dilsa Demirbag-Sten, företagaren ­Anastasia ­Georgiadou och riksdagsledamoten ­Gulan Avci (FP) drogs en intressant slutsats: det är inte status och snygga prylar som ­driver invandrartjejer att ta plats i samhället. Unga invandrartjejer pluggar inte för att ­komma till, de pluggar för att komma ifrån. ­Stöttade av sina mammor – som inte själva fick ­chansen – gör de upp med både hederskulturer och jantelagar.
Invandrartjejernas kamp är långtifrån över. Många vill se dem misslyckas. Det är bara i Sverige vi talar om integration å ena sidan, tredje generationens invandrare å andra ­sidan. Men vad fler och fler unga tjejer med utomeuropeisk bakgrund ser är ­potentialen i att ha flera parallella ­identiteter. Därför är de samhällets nya makthavare.