Sätt punkt för Vaxholmskonflikten
Det är snart sex år sedan som den uppmärksammade Vaxholmskonflikten tog sin början. En konflikt som bestod i att Fackförbundet Byggnads satte ett skolbygge i Vaxholm i blockad då det ansvariga bolaget, lettiska Laval, saknade svenskt kollektivavtal.
Laval klarade inte av blockaden ekonomiskt och gick i konkurs, men ansåg att Byggnads agerat olagligt. 2007 fick de rätt av EU-domstolen som beslutade om stora skadestånd från fackförbunden. De flesta trodde nog att konflikten då var över, men icke.
Först denna månaden fick det rättsliga efterspelet sitt slut, och omedelbart har den efterträtts av en politisk konflikt.
Det är Tore Sigeman, professor emeritus i arbetsrätt, som igår krävde att staten ska gå in och betala fackförbundens skadestånd på över 2,5 miljoner. Tanken är inte så absurd som den först låter. Fackförbunden bröt enligt EU-domstolen mot den fria rörligheten, som bland annat preciseras i utstationeringsdirektivet. Detta direktiv implementerades aldrig ordentligt i svensk lag, utan istället sköts ansvaret över på arbetsmarknadens parter.
Det fanns således ingen klar lagstiftning på området.
Byggnads trodde att de agerade enligt lagen, Laval trodde motsatsen och ingen av dem kunde egentligen vara säker. Att staten har ett ansvar för denna osäkerhet är tydligt. Samtidigt, om parterna hade ansett att regeringen bar skulden för situationen borde de förvissat sig om eventuella kompensationer innan det rättsliga avgörandet. Att komma i efterhand duger inte.
Men även om lagstiftningen var oklar råder det ingen tvekan om att Byggnads agerade för tvinga de de lettiska arbetarna ur landet, inte för att hjälpa dem. Laval bemöttes med ultimatum på arbetsvillkor som låg långt över normala nivåer. Bland annat krävdes att de lettiska byggarbetarna skulle få tio procent högre lön än genomsnittet för de svenska. Dessa krav hade med säkerhet gjort bygget till en förlustaffär.
Det fanns ingen rimlighet eller reson i Byggnads agerande. De ville strypa den fria rörligheten och för det har de nu straffats. Med all rätt.
Om Laval inte hade ställt sig villiga att teckna svenskt kollektivavtal, eller om Byggnads inte hade krävt ockerlöner hade frågan ställts i ett annat ljus. Men så var aldrig fallet. Byggnads trodde att de kunde utnyttja lagen för att tvinga bort utländska företag från den svenska marknaden, men de misslyckades.
Det ska inte staten täcka upp för.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 30 jul 2010 18:40 G.E d-marxist (Ej registrerad)
Lönedumpningen vann !
Med EU - direktiv vann det lettiska företaget Laval mot svenska kollektivavtal.
Lönedumpningen vann i och med medlemskapet i EU. Vad var det vi nejsägare sa inför folkomröstningen om medlemskapet i EU 1994: - Jo, att EU är
ett högerns liberala projekt där lönedumpning kommer att sättas i system.
Sverige ut ur EU , alltså , eftersom svenska kollektivavtal är antidumpning i relation till löner och därmed av social hög kvalite. Dessutom motverkar kollektivavtal kapitalistiska lågkonjungturer då dessa avtal upprätthåller köpkraften.
Skrivet 30 jul 2010 21:08 Slasch (Ej registrerad)
I sak tycker jag att byggnads har rätt att det borde vara lika spelregler över hela EU, det vill säga att skatter, löner kostnader m.m ska vara harmoniserade så att alla i branchen i detta fall byggnadsarbetare ska kunna konkurera på lika villkor. Som det är upplagt nu så har en Svensk arbetare eller företag ingen chans att konkurera mot balter och/eller lågkostnadslönder inom EU, det slår undan en massa arbetskraft till A-kassan eller sos. Men att staten ska betala böter verkar inte rätt, eller så är det rätt eftersom att Svenska Staten inte ser till att harmonisera de mest grundläggande saker inom EU som skattatryck och kostnader & lagar så att vi kan vara med och konkurera om jobben i EU och Sverige. Hitills är bara en liten procent av brancherna i Sverige drabbade men det kommer att sprida sig till många fler brancher om inget görs åt saken.