Påskuppror med
besk eftersmak
Precis som i dag, befann sig Irland i kris för snart hundra år sedan. Påsken 1916 fick en handfull irländare nog av fattigdom, hunger och politiskt förtryck. Republikanerna gick ut på Dublins gator för att visa sin avsky mot det brittiska styret – och kom sedan att hyllas av Vladimir Lenin, som globala revolutionärer.
Händelserna gick till historien som Påskupproret.
Inga liknelser i övrigt. Påskupproret i Sverige, har få beröringspunkter med sin irländska motsvarighet. I helgen samlades tusentals människor runt om i landet – varav 100 personer i St Nicolaikyrkan i Nyköping – för att protestera mot regeringens förändringar i sjukförsäkringen.
Människor som är missnöjda, och individerna som har kommit i kläm när generella förbättringar genomförts, har all rätt i världen att uttrycka sin ilska. Den utförsäkrade, som inte ens har råd att slicka på vårglassen, finner ingen tröst i att fler har kommit i arbete. Den utförsäkrade, som inte kan ta sig lyxen att drömma om en semester, bryr sig föga om Sveriges bruttonationalprodukt.
Om regeringens genomförda reformer ska kritiseras, bör kritiken rikta in sig mot dess övertro på social ingenjörskonst. Under hela förra mandatperioden kom svaren i form av siffror och statistik. Perspektiven var makro, snarare än mikro.Individen som jobbade, betalade skatt och blev sjuk fanns aldrig.
Förändringarna i sjukförsäkringen är Allianspartiernas svaga punkt – och sprickorna börjar synas. Under påsken kritiserade namnkunniga representanter för Kristdemokraterna, socialminister Göran Hägglunds parti, sin egen politik.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) lät i sin tur bli att säga något. Det gjorde han alldeles rätt i. Politiker, vilka tar diskussionen med väljare som känner sig orättvist behandlade, och som hittat ett gemensamt språkrör i Svenska kyrkan, kan aldrig vinna i sak. Kristersson behöver lyssna på demonstranterna, visa att han lyssnar – och stå fast vid grunderna i Alliansens politik.
Kritiken mot att Svenska kyrkan lånar ut sitt namn till en retorik, som påminner om den rödgröna oppositionens valkampanj, kan föras på andra forum än inom partipolitiken.
För kyrkans uppgift i samhället, även om man ofta agerat på ett annorlunda sätt, är att värna solidaritet och värme. Den kan inte vara att ställa olika medlemmar mot varandra, genom att göra sig till en aktör i ett påskuppror, som lånat sitt namn av en folklig resning mot en förtryckarregim.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 27 apr 2011 17:26 Back
PåskupproR? RLY? Annar var det ett PåskupproP det var frågan om i helgen! Sorgligt att du inte får ens det rätt i ditt förakt!
Skrivet 27 apr 2011 20:12 Vox Populi
Vad har det Irländska påskupproret med den gångna helgens påskupprop att göra och var kommer Lenin i in bilden?
En rent bedrövlig läsning och en ovärdig ledare. SN sjunker allt längre ner i högerträsket.
Skrivet 28 apr 2011 08:06 Ulf Hjertén
Nej, det är inget påskuppror à la Irland och anspelningen på en sovjetisk tyrann är väl långsökt. Men det är en detalj. Det viktiga jag vill påpeka är att kyrkan "lånar inte ut sitt namn" till något projekt. Det är naturligt att kristna människor i ett antal kyrkor reagerar mot uppenbara orättvisor där enskilda människor kommer i kläm. Det finns i kyrkans väsen. I Jesu Kristi namn protsterar vi, dvs med honom som föredöme vill vi visa vårt stöd för de människor som råkar ut för en av samhället förd orättfärdig politik. Såtillvida är vi politiska men inte partipolitiska. Ibland önskar jag att kyrkor och kristna vore än mer politiska när vi märker att medmänniskor far illa. Det är det vårt påskuppROP handlar om.
Skrivet 28 apr 2011 14:01 Oskar
Det är sällan det sägs så här tydligt att folk ska luras och lyda:
"Kristersson behöver lyssna på demonstranterna, visa att han lyssnar - och stå fast vid grunderna i Alliansens politik."
Bra analys om hela denna utomjordiska text finns här (roliga kommentarer på köpet):
http://tinyurl.com/65yf5hp