Skolluncherna ska ge energi till alla barn
En undersökning från Skolmatens vänner visar att det är stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna lägger på skolmat. De som satsar mest pengar lägger dubbelt så mycket som de kommuner som satsar minst. Detta trots att det finns ett lagkrav sedan 2011 på att skolmaten ska vara näringsriktig.
Varje år serveras omkring 260 miljoner måltider i de svenska skolrestaurangerna och runt 200 miljoner i förskolorna. De kommuner som lägger minst pengar på skolmat låter den kosta 6,50 kronor per portion, de som satsar mest lägger mer än dubbelt så mycket.
Organisationen Skolmatens vänner, som är en del av LRF, anser inte att lagen uppfylls när skolmaten enbart kostar 6 kronor, och det är lätt att hålla med. För när elever vid skolor delat med sig av bilder på skolmaten, så är det långt ifrån bra betyg maten får. En del elever väljer att avstå från skolmaten, med trötthet och huvudvärk som följd. Att detta påverkar barnens skolarbete är också en väntad konsekvens.
Enligt rekommendationer från Livsmedelsverket ska skollunchen bidra med cirka 30 procent av ett barns totala energiintag per dag. Erbjuder skolan dessutom frukost och mellanmål så kan skolans bidrag till hela energiintaget uppgå till uppemot 70 procent.
Alla barn förtjänar näringsriktig skolmat. De stora skillnaderna när det gäller kostnaderna, visar att så inte är fallet. Man kan även föreställa sig att det inom kostnadsskillnaderna varierar i ambitioner att laga mat i stället för att använda halvfabrikat, och möjlighet att använda närproducerade och ekologiska råvaror.
Kostnaden behöver inte vara ett kvalitetsmått, men är ett tecken på förutsättningar.
Svenska skolbarn får gratis skollunch – ett faktum att vara stolt över. Men är skillnaderna mellan kommunerna är för stora. Centerpartiet tycker att skolmatsfrågan är central och vill gärna se en större utveckling inom området.
Därför har regeringen gett uppdrag till Livsmedelsverket att skapa ett nationellt kompetenscentrum för måltider i skolan, och även inom vård och omsorg. Tanken är att det ska vara en del av satsningen Matsverige, i syfte att öka medvetenheten om bättre måltider.
Satsningen är inte mer än rätt. Varje barn oavsett sin hemort ska kunna få näringsriktig mat, och gärna veta var maten kommer ifrån. Det är också ett sätt att så småningom få medvetna kunder.
Mathias Grimpe
