I Nyköping är det hela hallen stormar
Alla vill ha en hall, men alla vill inte ha den till det aktuella priset. I kväll avgörs en av de mer infekterade fullmäktigefrågorna hittills den här mandatperioden i Nyköping.
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet – Nyköpingsalliansen – lade före valet en ekonomisk grundplåt till ny sporthall. Socialdemokraterna paketerade för sin del in en ny sporthall i ett större vallöfte om Rosvallaanläggningens framtid. Efter valet 2010 blev det regimskifte. Med Miljöpartiet som vågmästare tågade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet in som majoritet.
De rödgröna valde dessutom att samla alla evenemangslokaler under en hatt, i ett eventbolag – åtminstone delvis för att bädda in den eviga förlustaffären Träffen, gamla Folkets park. Alliansen ansåg att detta ärende var svagt berett och fick vaga svar om varför ett bolag var ett måste. Den misstron har spillt över på sporthallsfrågan. Nu vill alliansen avvakta med hänvisning till kommunens ekonomi och hårt belastade investeringskonto. Majoriteten lovar å sin sida att det inte ska driva upp kommunalskatten.
Att behöva baxa med sig ärendet till hösten har gjort att kommunalrådet Urban Granström (S) mer än en gång har levererat en åskmolnsimitation från talarstolen. Ni agerar för att förhala! fräste han åt alliansföreträdarna. Tolkningen av respektive partis bevekelsegrunder är förstås fri. Likväl är prislappen hög.
Peab, som äger stora delar av marken vid Rosvalla, ska bygga och äga sporthallen medan kommunen hyr lokalerna. Ägandesnurrorna runt Rosvalla skulle må bra av att rätas ut. Dagens situation är att kommunen äger huvudanläggningen medan Peab sitter på marken. Den hybriden gör inte någon lycklig. Framför allt inte tennisklubben, som inte har haft någon hall alls efter den som rasade för ett par år sedan. Och tennisungdomarna verkar tyvärr få fortsätta att vänta i ruinerna av det som var.
Behovet av en ny sporthall är samtidigt väl dokumenterat och de föreningar som stridit för den får vara beredda på att bära en ansenlig del av notan för investeringen.
Majoriteten öppnar visserligen för förenklingar under projekteringen, men det blir styrelsen i Nyköping Sport & Event och inte de folkvalda som bestämmer om respektive besparing ska göras.
Med detta för handen är det synd att majoriteten inte ägnade sommaren åt att förhandla fram en lindrigare fast prislapp än 18 miljoner i kallhyra i 30 år. Även om det hade gett en något mindre avancerad arena. Då hade åtminstone Centerpartiet kunnat landa i ett ja, kanske hela alliansen. En samsyn över blockgränsen hade varit ett bättre slut på en fråga där alla är överens om behovet.
Är förresten alla majoritetspartier lika ivriga ja-sägare? Vi får se. Folkpartiets senaste utspel synar korten. När ordföranden för FP i Nyköping, Johan Munthe, förklarade att hans parti var villigt att låta sporthallsbygget avgöras av en lokal folkomröstning, blev det ett lackmustest för miljöpartisterna – med lokala folkomröstningar som hjärtefråga. Majoriteten klarar en votering med enstaka avhoppare, eftersom Sverigedemokraterna hittills har backat upp de rödgröna, men inte hela MP.
Det blir en ny sporthall. Förutsatt att Miljöpartiet dagtingar med sin övertygelse.
