Psykvårdens
baksida
Jag tycker det inte är så lämpligt att prata med en doktor samma dag som man får ECT (elektriska stötar). Man tappar minnet – för det vet jag. Hur ska det onda inom oss komma ut om man får tabletter så fort man får ångest. Mer tid för samtal är ett måste.
Personalen verkar inte ha tid med patienter nu längre, det är skillnad mot förr – då fanns det tid. Personalen säger ofta ”kommer sen” eller ”om vi hinner” eller ”vänta till nästa pass”. Men de verkar inte ha bättre tid.
De gånger som de sitter bland patienterna är på kvällen när det är sport, Melodifestivalen eller någon bra tv-serie. Inte alla men många sitter vid datorn och kollar en tidning eller spelar spel. Det tycker inte jag hör till arbetet.
Visst finns det personal som hjälper patienterna med sina problem, men det är allt för få mot antalet som går sitt pass. Prata med oss i stället, för det vet vi att ni kan – i stället för att patienterna ska stötta varandra i svåra situationer.
Många patienter
Senaste kommentarerna:
Skrivet 10 mar 2010 07:50 Dino (Ej registrerad)
Tyvär så förekommer det inte bara på insidan utan även utanför.
Har gått på psyk i över 20 år och varit borta från arbetslivet i nästan 16,och har flyttat ett x antal ggr i tro om att det är grönare på andra sidan staketet.
Alla mina flyttar resulterar i en sak att jag SAKNAR Nyköping,min senaste flytt resluterade i att jag har blivit klassad som frisk så nu har jag ingen psykvård alls.
Ni kan vara glada att ni har ngn form av hjälp jag har ställts utanför allt,soc i bägge komunerna vägrar hjälpa,psyk i den nya komunen vägrar då jag är ju frisk enligt överläkaren.
Det sägs att vi alla ska ha lika värde här finns ett levande bevis på att så inte är fallet.
LÄNGE LEVE MOMENT 22