Bondebloggen
Annat innehåll
Prenumeration
Sök i bloggen
Om bloggen
Lena Sjölander
Envis bonde och trebarnsmamma i Jönåker. Bloggar om djur, barn och livet på landet. Här kan du följa med under bondens spännande år.
Senaste inläggen
Arkiv
Länklista
BLOGGAR
Senaste inläggen
- 18/06
- Zorro levererade
- 18/06
- Ibland undrar man
- 18/06
- Jakten på anfallare går vidare
Senaste inläggen
Senaste inläggen
- 13/06
- Här är det rektorn som predikar
- 11/06
- Papa Sofu har ordet
- 10/06
- Hoppas, hoppas detta går fram
Senaste inläggen
- 07:30
- Å-kroken åsikter.
- 18/06
- Urbanisering.
- 17/06
- Du Svenska Folk vårda vårt underbara språk.
Senaste inläggen
- 02/06
- Borta bra men hemma bäst
- 28/05
- Regn och kyla
- 19/05
- Moseldalen och vinodlingar
Senaste inläggen
- 17/06
- Duktiga Shorena.
- 14/06
- Effektiva träningsdagar..
- 13/06
- Skrivkramp
Senaste inläggen
- 13/06
- Birthday Smash
- 09/06
- A Golden Summer?
- 09/06
- The Prank Bus
Senaste inläggen
Senaste inläggen
- 13/06
- Mina resultat
- 10/06
- Min fjärde graviditet
- 03/06
- Han kan inte, han klarar det inte!
Senaste blogginlägg
- 16/06
- 1984
Senaste blogginlägg
Senaste inläggen
- 09/06
- Dålig motivation!
Senaste inläggen
- 13/06
- Skördetid
- 09/06
- Sommar
- 06/06
- Vardagsdramatik
Senaste inläggen
Senaste inläggen
- 17/06
- HULTAN2013
- 16/06
- Söndagslåt
- 12/06
- Topp 5: Disneylåtar












































Kommentarer (4)
Denna artikel kan endast kommenteras av inloggade medlemmar
Anonym 3 jun 2012 23:32
Kalva i en syrenberså låter idylliskt. Det vill jag också göra om jag ska "kalva" någon mer gång.
Svar:
Hej Anonym! Jag tycker mig känna igen din adress som bara jag ser :) Inte viste jag att pappor kunde "kalva". God kväll
Tilda 4 jun 2012 06:58
Det är bara roligt att åka på uppdrag! Pizzadegen som jäst till en monstruös storlek blev ändå del till en god middag. Jästider är nog inte så petigt...
Gympaskorna med hål och släpper in det ena och det andra var på besök både ner i bäcken, 5-100 nygjorda koblajjor och slutligen passerat en bajs/lera/gyttjabarriär står nu snällt utanför dörren och väntar på regn. Kanske dom enda som gör det nu? Ägaren till skorna fick med nöd och näppe passera genom huset för att komma in i duschen med sin mycket brunare hudfärg på stora delar av kroppen, och då framförallt fötterna som snällt fick hoppa i ett par andra strumpor för att inte lämna x-antal kobajsinspirerande fotspår efter sig.
Hoppas barnen torkat från allt spott och kalven mår bättre och börjar snutta själv snart! Kommer upp inom en snar framtid och mjölkar för mjölken har mot förmodan tagit slut. Något jag trodde var omöjligt!?
Svar:
Hej Grannen! Inte visste jag att du tittar in här. Hoppas skorna och sambon återgår till normaltillstånd. Tack för igår, mjölka bara kossan står bakom huset. God kväll
jowa 5 jun 2012 18:07
Hej Bonden!
En lugn och behaglig berättelse med fina bilder. En lugn söndag i Bondens och barnens liv med en kalvande kossa, kivande barn och lite pappersarbete. Så tillvaron rörde på sig i alla fall. Jag har en känsla av att tillvaron brukar röra på sig när Bonden är i närheten.
Jag tycker att det är en drömsk stämning över bilden med kossan i syrenbersån. Att det är kalvning på gång syns inte i bilden så det är fritt fram att låta fantasin glida iväg till en drömsk sagovärld någon gång för länge sedan. Vi kan förstås tänka oss att sagornas kossor också kalvade men jag vet mig inte ha läst någon saga där det har förekommit. Snälla kossor som står blick stilla och villigt låter sig mjölkas av rara gummor är nog vanligast i sagor där kossor medverkar.
Om det nu är så att det flyter konstnärsblod i Bondens ådror, vilket jag tror, är det då inte dags att ställa upp staffliet i någon av kohagarna, sätta på sig solhatten och sätta igång? Några porträtt av nötterna, till exempel.
Ante 5 jun 2012 20:43
När jag läser Tildas inlägg om alla koblajorna kommer jag att tänka på en gång när husrtruns släktingar från Huvudstaden var på besök. Vi skulle till sjön för att bada och måste gå genom kohagen. Barnen sprang före och jag kom på att storstadsbarnen kanske inte insåg vilka faror som lurade där i gräset. "Akta så ni inte halkar i komockorna" ropade jag. Han som var längst fram hörde inte och undrade vad jag sagt. Men brorsan hans hade hört och upprepade på ett språk som var lättare att förstå: "Han seejer att vi ska se opp så vi inte får blaaajplaaaniiing."