Min svenska kollega Jon Persson är placerad söder om Hebron, i South Hebron Hills, ett område som länge legat utanför den mediala och internationella radarn.Flera byar i regionen hotas att röjas med marken på order av den israeliska militären. I förra veckan kom ännu en sådan order. 8 beduinbyar ska demoleras, med påföljden att 1500 invånare kommer att bli hemlösa. Här nedan följer därför en artikel som Jon skrev den 30 juni om den nuvarande situationen.

Masafer Yatta – Firing Zone 918

Härom dagen skrev Ma'an News Agency att den israeliska armén nu stänger alla vägar in till de 8 beduinbyarna i Masafer Yatta, ett område på den sydligaste delen av Västbanken. Byarna kommer att demoleras inom kort om Israels försvarsminister Ehud Barak får sin vilja igenom (1). Det handlar om 1500 människor (2) som då kommer att tvingas lämna sina hem (i) och bryta upp från sina liv för att göra plats åt det militära övningsområdet ”Firing zone 918” (3).

I ett antal timmar satt vi i Susiya och diskuterade med våra lokala kontakter och med kontoret i Jerusalem om huruvida vi kunde komma in till byn Sfai. Vi ville undersöka den humanitära situationen, hjälpa till att samla material för en eventuell överklagan i rättsprocessen och höra de personliga berättelserna. Alla byarna i Masafer Yatta ligger redan i vanliga fall otillgängligt till, och sedan armén trappat upp sin bevakning av området så hindras effektivt alla humanitära organisationer, liksom media, att komma in. Nya betongblock med texten ”Closed Military Zone” på olika språk har placerats ut längs vägarna för att tydliggöra att allt tillträde är otillåtet. Nyligen fick en veterinär som arbetar i området sin bil beslagtagen, det samma hände med bilen från organisationen Comet Me som installerar sol- och vindenergi i South Hebron Hills (ii). Nyhetskanalen Al Jazzera nådde igår förmiddags de två yttersta byarna innan de fick vända – och som sagt, nu är alla vägar stängda. Även vår överläggning slutade med att vi bestämde oss för att inte åka in. Vi har på många sätt inte råd att förlora bilen, eller själva bli arresterade. Enormt frustrerande! Vi har relativt lite att erbjuda, men människorna och byarna här behöver allt stöd de kan få – och nu kan vi endast titta på utifrån.

Masafer Yatta har varit ett militärt område sedan 70-talet, och redan 1999 tvingades 700 personer (5) lämna sina byar efter att Israel utfärdat evakueringsorder. De flesta har sedan dess flyttat tillbaka efter att en rättsprocess inletts kring områdets användning. Den rättsprocessen har i princip varit inaktiv i 12 år, men nu har den tagit fart och är anledningen till den senaste utvecklingen. Enligt Israel så visade Libanonkriget 2006 på brister inom armén som gör det nödvändigt att skapa ett övningsområde med den terräng som Masafer Yatta erbjuder (se kartan). En alternativ analys som delas av många inkluderar Firing Zone 918 som en del i Israels metodiska arbeta att avbefolka område C och förflytta människorna in till de större städerna i område A. (6) (7)


Foto: EAPPI
Tillträde förbjudet - betongblocken längs vägarna ska inte gå att missa.

Människorna i Masafer Yatta är beduiner och lever som herdar, utan några alternativa försörjningsmöjligheter eller erbjudande om
försörjningslösning från Israel (iii). Israel hävdar att människor endast bor här temporärt, trots att de levt här i över 100 år, och har alternativa boenden inne i staden Yatta.(8) Det stämmer säkerligen i vissa fall. För majoriteten människor är det inget realistiskt alternativ att flytta till Yatta. Likaså är det dåligt med betesmark för de 14000 får och 2000 getter (9) som är deras försörjningsbas. Israel har under rättsprocessen erbjudit beduinerna tillgång till sina marker på helger och judiska högtider. Beduiner räknas som palestinier, men befinner sig längst ner på den sociala skalan inom det palestinska samhället, vilket gör dem ytterligare utsatta. Att integrera dessa 1500 människor i den konservativa staden Yatta med 105 000 invånare, och där arbetslösheten redan är cirka 20 procent är en utmaning, i synnerhet om de alla knackar på dörren på måndag morgon.

Noter:
i. Forcerad förflyttning av civilbefolkning bryter mot artikel 49 i Genevkonventionen IV.
ii. Nasser Nawaja'a, lokal kontaktperson I Susiya.
iii Bryter mot artikel 69 i AP 1 (tilläggsprotokoll för genevekonventionen) “THE BASIC NEEDS” som säger att den ockuperande makten skall förse civila med basala förnödenheter.

DISCLAIMER!

Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta oss; (jon.v.persson@gmail.com eller ekdahl.em@gmail.com ), och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Karin Hallin (karin.hallin@skr.org), Jonas Thorängen (jonas.thorangen@skr.org) eller Sofia Emanuelsson (sofia.emanuelsson@skr.org).

"Genom Ekumeniska följeslagarprogrammet stödjer människor från olika delar av världen israeler och palestinier som arbetar för en rättvis fred" Kyrkornas Världsråd driver det internationella projektet: Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel (EAPPI). Initiativet till projektet togs efter en förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. Programmet syftar till att genom internationell närvaro dämpa våldet, ge hopp om att en fredlig lösning är möjlig, främja respekten för folkrätten och öka omvärldens medvetenhet om ockupationens konsekvenser för israeler och palestinier. Kring den svenska delen i projektet, kallad SEAPPI, har ett tiotal kyrkor och kyrkorelaterade organisationer slutit upp med Sveriges Kristna Råd som huvudman.