Blogg - publik

Henrik Hoffman

• Prenumerera på inlägg

Blogginlägg

1. Då kom äntligen dagen när...

   • 10 mar 2010 23:11
   ... jag, som ibland beskrivs som en linslus, för första gången äntligen fick stå bredvid ett stort plakat på mig själv. Narcisist? Nja, jag drunknar inte i min spegelbild, men jag gillar det jag ser. Det är ju himla kul.
   
   
   
   En tanke som slog mig såhär på kvällskvisten innan läggdags, det är då jag blir poetisk, var att bakom allt smink och datorernas specialeffekter så finns det en riktigt människa. Vilken reklam det än är (kan finnas något undantag).
   
   Och fram tills idag så har också tanken slagit mig att " undra hur det är att vara n av dom som finns på plakat/reklampelare, men nu vet jag. Det är kul, men mitt glamorösa liv som reklampelarkändis har inte riktigt slagit igenom. Trots denna jättestora bild så kände ingen igen mig, jag fick inte ens en reaktion av folk som precis hade gått förbi skylten och sen tittade på mig.
   
   Jag måste göra något snäppet vassare för att bli igenkänd som "Robinson-Robban" eller "Big Brother-Linda". Haha.
   
   Det blir tidig morgon för mig och min kära kollega Linnea imorn. Vi ska vara på plats i Eskilstuna 07.30. Avfärd från mig 06.00. Men det är skönt, jag känner mig hälsosam när jag går upp tidigt eller jobbar sent. Kombinationen är oslagbar, tyvärr så finns det nog inget hälsosam med att gå upp sjukt tidigt eller att jobba jätelånga dagar. Men det är ju känslan som avgör.
   
   Gonatt
   
   • 0 kommentarer

2. Kom ihåg mitt namn

   • 9 mar 2010 11:09
   Jag har under morgon talat på en företagarfrukost i Eskilstuna, på Munktell Science Park, där Ung Företagsamhet också har ett kontor. Jag pratade om UF; hur det är att faktiskt komma ut i det riktiga livet när man har ett företag, ut från skolans ofta ganksa inrutade och beskyddande värld. Jag pratade också mycket om den stundande UF-mässan i Strängnäs 18 mars. Det kommer bli så häftigt att se 200 företag, UF-företag, ställa ut och sälja och vara så stolta över det dem gjort hittills detta år.
   
   Efter frukosten och det avslutande minglet kom en man in i byggnaden. Jag kände igen honom från när vi hade träffats då årets Nyköpingsföretagare skulle utses i höstas. Jag har för mig att han hette Lars, men var inte säker. Hur som helst, en himla trevlig man 50+. Det känns naturligt att hejja, så jag går fram, säger " Hej, välkommen till Eskilstuna" , varpå han, till min stora förvåning säger " Hej Henrik".
   
   Att det kan vara så enkelt att bara behöva komma ihåg mitt namn för att jag ska tycka om en person är ju närmast skrämmande, men sant. Och jag tror det gäller många förutom mig. "Att en persons namn är det viktigaste ordet, på alla språk" fick jag lära mig under en utbildning som jag gick hos Dale Carnegie, men att det var så påtagligt, stämde till 100% kunde jag inte tänka mig.
   
   Nu krävs det lite mer än att bara komma ihåg mitt namn för att jag ska gilla en person. Men det är en otroligt bra start, lägg personens namn på minnet, och använd det sen.
   
   Att jag som 20-åring blir tilltalad med mitt förnamn av en 50+:are känns otroligt bra.
   
   För övrigt, den trevliga mannen heter Lars G Carlsson och jobbar på ALMI, det namnet, och den personen också så klart, kommer jag aldrig glömma.
   
   
   • 0 kommentarer

3. Wow, nu ska jag laga mat!

   • 8 mar 2010 19:13
   Efter en lång dag hemifrån, med bland annat en träff med näringslivsnämnden i Vingåker, vet jag vad som väntar mig. Jag blev uppringd 18.15 när jag körde hem från Vingåker. En trevlig kille sa "att din matkasse var leverade och står utanför din dörr." När jag tar de sista stegen upp för trappen får jag syn på de två påsarna. Vilken magisk syn. Idag kan jag koncentrera mig på mitt jobb till 100 %. När jag kommer hem är det någon som har handlat åt mig och min flickvän. Det bästa av allt, någon har tjänat pengar på att hjälpa mig i min vardag. WIN-WIN
   
   
   
   Jag kan bara inbilla mig hur skönt det måste vara när man har barn, ett krävande jobb och kanske ett fritidsintresse också. Tänk att inte behöva handla eller lägga ner massa tid på att hitta på olika rätter så det blir nyttig mat. Jag tycker det är underbart, i vanliga fall äter jag för mycket skit. Nu blir det ändring, och en hejjare på att laga mat ska jag bli på köpet också.
   
   I kassen finns då matvaror och recept till 5 middagar. Idag blir det "Karljohanravioli med champinjon- och ädelsostsås och gröna bönor. En rätt jag nog aldrig skulle laga själmant, Men det verkar riktigt gott.
   Det är 4 portioner/rätt, det blir ganska mycket för två personer. Det blir ännu mer då jag är ensam en hel del nu för tiden då Johanna jobbar i Sthlm och sover där en del i veckorna. Men det blir ju matlådor bland annat.
   
   
   
   Nu ska jag laga mat. Det ska faktiskt bli kul, trots att jag är själv och inte överdrivet hungrig. Men med tjänster som Linas matkasse, det finns självklart konkurenter, så blir min vardag bättre på otroligt många sätt.
   
   • 0 kommentarer

4. God morgon bönder, ta det lugnt med koffeinet.

   • 6 mar 2010 09:12
   Det stämmer så bra det som Gustav Vasa lär ha sagt att man ska "tala till bönder på bönders vis". Nu handlar det inte om bönder i mitt fall. Och med absolut noll arrogans eller tro att jag är någon finare person en någon annan så kan jag bara konstatera följande: Om jag anpassar språket, och egentligen allt det jag kommunicerar med, till de som jag vill ska lyssna så blir det avsevärt mycket bättre. Och oftast så behövs det bara en tanke innan. Då kan välja bort vissa ord som oftast inte används i den gruppen av människor.
   
   Att prata med vuxna när jag drev Clean Living var i början lite svårt. Jag pratade ju som en gymnasieelev. Kommunikationen fungerade verkligen mycket bättre fungerade om jag försökte anpassa mig till någon som jag till exempel ville tvätta bilen åt.
   
   Det är inte någon raketforskning. Men det gäller att man vet vem det är man kommunicerar med. Annars kan det blir riktigt fel. Om man til exemepl tror sig kommunicera på ungdomarnas sätt och nivå, och sen märks det verkligen. Då kan det bli bli tokigt.
   
   
   
   Alice in wonderland
   
   Klockan är nu nio på lördagsmorgonen och jag har sovit ungefär tre timmar.
   Jag och några till var nämligen på bio igår, nattbion som börjar 23.59 på Rigoletto, vi såg Alice i Underlandet. Jag har alltid problm att hålla mig vaken på kvällarna när jag får ta det helt lugnt. Till exempel på bio. Därför laddade jag upp med ordentligt med koffein innan bion. Det har varit en lång arbetsvecka med en del slarvande kring sömnen, så jag tänkte att det var ett måste att jag skulle få i mig lite koffein.
   
   Jag tar en kopp kaffe, nattsvart med lite socker i vid 22.30. Det hjälpte föga, jag var supertrött när vi gick mot bion. Då gick jag in på 7eleven och köte dels en enrgidryck modell vanlig men också, det var nog det som var mitt misstag. Jag köpte en liten 160ml-flaska med högt koncentrerad koffein.
   
   Jag drack allt det där blasket, hjälpte inget, jag sov under hlava filmen. Sen vaknade jag när det var 30 minuter kvar. Efter det var jag vaken, ensam, till klockan 05.00 ungefär. Så kan det gå. Jag fick faktiskt en hel del gjort så det var mest en kul upplevelse, att inte somna första - utan sist.
   
   Ha en bra helg! Ikväll ska jag va med i en reklamfilm för Tiger of Sweden, det är min kära vän Ludvig som fått uppdraget att göra en film. Grymt roligt. Mer om det på söndag.
   
   • 0 kommentarer

5. Är du sökbar på internet?

   • 3 mar 2010 23:03
   Har du provat att googla dig själv?
   Om inte, gör det. Va hittar du när du skriver in ditt namn?
   Heter du Lars Gustavsson så får du kanske 1'000'000 träffar men ingen på dig? Det är ett möjligt scenario. Då kan det vara dags att försöka göra dig synlig på google. Framför allt om det är så att du träffar nya människor genom jobbet och vill behålla kontakt.
   
   Hur som helst, jag tror verkligen att det är bra att försöka "jobba sig upp" på sökresultatslistan. Idag googlar jag de flesta jag kommer i kontakt med. Näst intill alla som har att göra med mig via jobbet i alla fall. Varför? För att jag kan. För att jag på så sätt kan "kolla upp" personen. Vem är hon/han? Vad har personen gjort? Kanske har vi bara mailat eller pratat på telefon. Då vill jag ha ett ansikte på personen. Ett vanligare problem. Jag har pratat med en person men har inga kontaktuppgifter kanske. Då googlar jag personen och letar fram det på något sätt. Då märker jag att personen i fråga verkar ha en Facebook. Kanske ska jag skicka en vänner-förfrågan så vi, på ett enkelt stt genom facebook kan hålla kontakt/få lite bättre kontakt.
   
   Fler och fler har i dag möjlighet att komma i kontakt med ännu fler. Mycket tack vare teknikens utveckling. Men då gåller det att profilera sig. Bygga sitt eget varumärke. Ska jag som person/varumärke få tillgång till "det där jobbet" eller "den superviktiga kontakten" så gäller det att hålla sig framme, i det sociala riktiga livet men också i de sociala medierna.
   
   Att ha en twitter eller en facebook är bra enligt mig. Sen hur man ska använda sin facebook och twitter är en annan femma. Jag är en dålig twitteranvändare, men en flitig facebooknörd. Jag har runt 700 "vänner" på facebook. Jag känner inte alla så noggrant men vilken möjlighet att hålla kontakt. Bygga vidare på relationerna. Skapa nya vänner, som i sin tur säkerligen för med sig ett flertal positiva följder.
   
   En liten tanke, inget jag själv kommit på, men tänk på det.
   Kanske till och med skulle vara roligt?
   
   • 0 kommentarer