En lättåtkomlig historia

”Nyköpings historia II – En ny stad växer fram” skildrar på ett lättåtkomligt sätt hur Nyköping formats under de senaste 250 åren. Det är en tematisk resa genom omvårdnadens, skolornas, industrins, resandets, demokratins och det moderna samhällets historia.
Håkan Noréns ordval och hans tydliga och engagerade sätt att skriva avslöjar att han fortfarande till yrket är journalist. Göte Göranssons illustrationer ger dessutom livfulla bilder av både miljöer och de människor vars liv blivit historia.
En stads historia består i grunden av de människor som bott och arbetat där. I boken presenteras stadens historia just utifrån människorna – och ofta med tydliga kopplingar mellan dem och de stora skeendena. Därmed blir ”Nyköpings historia II” ett sätt att genom den lokala historien också förstå Sveriges historia. Kortfattat; det stora i det lilla och det lilla i det stora.
När Håkan Norén berättar om Ada Gustafsson – den första kvinna att bli invald i Nyköpings stadsfullmäktige – berättar han samtidigt om ett helt samhälle som förändras i grunden. På samma sätt gestaltar brukspatron Håkan Steffansson den spirande industriproduktionens rationella tänkesätt. Den moderna teknikens genomslag med moderna vattenledningar och elverk gestaltas tydligt av ­Halvar Tisell – kommunalman med sinne för framtidens teknik.
Det är både givande och uppfriskande att läsa en stads historia när författaren så tydligt engagerar sig i de människor vars agerande och levnadssätt format historien. Och visst kan man få sina favoriter. Det är lätt att fascineras av den påstridige upplyste kyrkoherden Jacob Serenius på 1700-talet, den kapabla och självständiga Ulrika Eleonora von Berchner från slutet av samma århundrade eller folkskolpionjären Gustaf Ljungqvist i det tidiga 1800-talets motvind.
”Nyköpings historia II” är upplagd i form av fristående korta texter som ryms på ett uppslag. På det sättet ökas tillgängligheten till texten. Man kan enkelt läsa de delar man är intresserad av utan att behöva sätta sig in i en längre löpande text. Bland uppslagen finns dessutom faktarutor som fördjupar en detalj – eller förklarar ett större skede.
Håkan Norén är en god berättare. Inte sällan är han sympatiskt mån om att uppmärksamma personer som han anser inte tidigare fått tillräcklig uppskattning. Tack vare användandet av citat och uttryckssätt ur ­dåtidens texter, brev och andra dokument, får Noréns framställning fler fördelar. Dels ger det tidsfärg och berättar om en andra synsätt än idag. Dels berättar det om hur man i alla tider med sitt ordval velat påverka läsaren.
Ett bra exempel hämtas från undervisningens värld, där en manlig skribent som ogillar kvinnlig konkurrens talar om skolmostrar. Andra källor beskriver samma sysselsättning med den betydligt mer förtroendeingivande yrkestiteln ”lärmor”.
Sammantaget har Håkan
Norén lyckats väl i den svåra konsten att på ett trevligt och intresseväckande sätt berätta om en stads innehållsrika historia.
Fredrik Blomqvist
Intendent vid Sjöhistoriska museet,
f d biträdande museichef
Sörmlands museum