Stora underskott ger stora besparingskrav. I Nyköping är det skolan och omsorgen som kommer att nagelfaras – hårt. Där finns också en stor del av kommunens anställda.
Två månader in på verksamhetsåret, i en avstämning fram till februari, visade de ekonomiska prognoserna för 2024 i de tunga verksamheterna – omsorg, skola och samhällsbyggnad – på stora bekymmer. Det kräver åtstramningar. Men kommunen har också skyldigheter att leverera vardagstjänster med kompetent personal, allt från lärarledd undervisning till underlättande hemtjänst.
Situationen drogs för kommunstyrelsen i Nyköping i början av april. Störst ser underskottet ut att bli för omsorgen. Där fattas det ungefär 100 miljoner. Därefter följer skolan, där det saknas 80 miljoner. Samhällsbyggnad beräknas få ett minus på 40 miljoner.
Prognoser är prognoser. De kommer med osäkerheter. En del ökade kostnader går att hämta hem under ett verksamhetsår. Men när det larmas om stora underskott tidigt, då räcker det inte med att hålla tummarna.
Socialdemokraterna och Moderaterna har sjösatt en budget som verksamheterna har att förhålla sig till. Redan nu kräver det tydliga åtgärder. Ledningen kan förvisso fördela om bördorna något, en del besparingskrav kan flyttas till andra delar av kommunens verksamheter. Men det lär inte räcka.
I uppförsbacken prövas den politiska kraften.
Någonstans blir det en fråga om vad som är kärnverksamhet och vad som måste prioriteras. Det är ett politiskt uppdrag att markera och för tjänstemannaorganisationen att leverera. I slutänden handlar det om vad som blir faktisk verksamhet för invånarna, bortom alla administrations- och planeringsled.
Elever som får fler håltimmar när pengarna till vikarier tryter, exempelvis, det påverkar kunskapsutvecklingen. Det gäller också elever som blir utan legitimerade lärare och får mindre kvalificerade ersättare – oavsett om det berör svenska och matematik eller musik eller idrott.
Väljarna har förväntningar på en skola som står för kvalitet, likvärdighet och lever upp till kraven. Tonåringen från Stigtomta ska ha en lika bra skolgång som den jämnåriga från Stenkulla, Stenbro eller Svalsta. Detta gäller även i en tid med erkänt svåra förutsättningar för kommunernas ekonomi. Problemen beror på en kombination av hög inflationstakt, stigande räntor och en svag konjunktur som slår igenom på kommunnivå, i både kostnader och intäkter.
De åtgärder som nu diskuteras på skolområdet är inga småsaker. Här gäller det att välja det smarta före det lätta. Vilken skola vill S och M ha? Det handlar i slutänden om den sammanlagda skolverksamhet – de kommunala och de fristående – som ska vara Sveriges bästa till 2030. Det målet är bara sex år bort.