Sörmlandsnazismen får inte glömmas bort

Den sörmländska godsägaradelns vurmande för nazismen tål att berättas om.

David Lindén, historiker och krönikör.

David Lindén, historiker och krönikör.

Foto: Pressbild

Krönika2024-04-20 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sörmlands Museum har en fotoutställning som visar Nyköpings utveckling från och med 1800-talet fram till i dag. Kanske kan det tyckas konstigt att exempelvis Karnevalen eller de första datorerna på Culturum är dokumenterade, men det är nutidshistoria och kommer en dag att vara lika mycket historia som suddiga 1800-talsfotografier från handeln på Smörtorget. Men allt visar inte fridfullt och vanligt stadsliv.

Ett fotografi visar nazister som demonstrerar under andra världskriget och den bilden är kanske en av utställningens viktigaste. Sympatier för Hitlertyskland var inte något diffust utan kunde förekomma lite varstans i samhället. Ett tillägg skulle även kunna vara att ta upp den unika Sörmlandsnazismen som inte alltid var en massrörelse, utan snarare koncentrerad till en grupp inflytelserika individer. 

Utställningen skulle exempelvis kunnat inkludera ett fotografi av Rutger Essén (1890–1972) som föddes och växte upp i Nyköping. Essén är ett typexempel på att formell bildning inte garanterar demokratiska åsikter. Han disputerade på en fortfarande läsvärd avhandling om den svenska riksdagens historia och arbetade under längre tid som statstjänsteman. Till detta ska läggas betydelsefulla uppdrag för Röda Korset och som diplomat i Japan. Samtidigt var han engagerad i Riksföreningen Sverige-Tyskland och bibehöll även efter krigsslutet sina antisemitiska åsikter. 

Om något visar Essén att en människa är komplex: Man kan både vara en hjälte och en jävel, eller som en god väns pappa brukade säga, ”Himmler älskade småfåglar”. 

undefined
Sympatier för Hitlertyskland var inte något diffust utan kunde förekomma lite varstans i samhället.

Ett annat exempel är Eric von Rosen (1879–1948) som på Rockelsta utanför Flen var föregångare inom svensk miljörörelse. Han var upptäcktsresande, etnolog och en vetenskapsman som kan liknas vid Skansens Artur Hazelius, till detta ska läggas att han vurmade för ett fritt Finland. Samtidigt var han brinnande nazist och den som introducerade Herman Göring till sin svenska hustru Carin. 

Brodern Clarence von Rosen var en pionjär inom svensk fotboll och instiftade priset von Rosens pokal som idag har ersatts av Lennart Johanssons pokal. Ett förståeligt byte då även Clarence von Rosen var nazist. 

På godset Rockelsta, som i dag ägs av familjen von Post, finns det fortfarande hakkors bevarade. Det var von Rosens personliga lyckotecken, och vurmen för tecknen var något han delade med många inom det som skulle bli nazismen. Genom att ha kvar dem berättar man om husets historia, och glömmer inte tidigare innehavares snedsteg. 

Att man på Sörmlands museum däremot inte har något som påminner om den sörmländska godsägaradelns vurmande för Nazityskland är under all kritik. Men annars rekommenderas varmt ett besök.     

David Lindén är historiker och författare. Han medverkar som fristående kolumnist i SN.