...har äntligen skickat i väg en matchtext från Järfälla till kollega Langbrandt efter att ha hittat ett Max med bra uppkoppling. Sitter och funderar på hur många spelare som man hellre skulle kunna "offra" för att få ha kvar en förstecenter som Niklas Bröms anno hösten 2012.
Så cyniskt kan man förstås inte tänka, men jag skulle i alla fall bli enormt förvånad om Bröms kommer tillbaka innan allettan efter att det small till i hans ljumske.
Ingen idé att spekulera innan hans läkarundersökning i morgon men att hans egen första tanke var att säsongen är över låter ju inte bra.

* * *

"Äh, han spelar i nästa match" var förstås en bra stämningshöjande kommentar av förbipasserande lagledaren Anders Grentzelius. Det kan vara allt från tre veckor till ett halvår, men är Bröms tillbaka till allettan i januari är det bra. Så kändes det sent på onsdagskvällen.

* * *

En positiv grej ska jag väl kunna pressa fram trots säsongens mest dyrköpta seger.
Nej, två!
Först att NH höll nollan i sex minuters boxplat. Det är 69 minuter och en hel jävla säsong som de har hållit nollan i boxplay.
Spelare som Markus Andersson och  backen Robin Axbom är helt fantastiska på att få tiden att gå i denna spelform. Både Axbom och backkollegan Anders Selin kan spela med små marginaler när det är så rörliga att de bara åker runt och kommer tillbaka på rätt sida. Mm, hockey kan vara vackert även under tå dåliga perioder i ytterligare en svinkall hall, den i Järfälla.

* * *

Björklöven stötte på ett svagt Vännäs och behöll sin nolla också. Det är 40 minuter och sex matcher. Löven är det lag i svensk hockey från division 1 och uppåt - visst jag inser att södra ettan är tre gånger så bra som norra - som har varit bäst i box de senste åren. 

* * *

Jeff Hällegard undrade efter Gnestas vändning mot Bajen om jag verkligen inte skulle kolla Jonathan Ericssons Hästenmatch - men det kändes ju mera exklusivt att vara en av 100 i Järfälla.
Tja, jag hade nog trots allt gärna bytt till Jonthe.

* * *

Men det är Bröms dystra min efter att ha fått höra en ljumske smälla som...inte en gnisslande dalafiol utan snarare en kamrem på en 740. Och smärtan sedan. Usch, det där var INTE kul för varken Bröms eller NH i går kväll.
Snacka om pliktskyldig segersång med Bröms sittande på en bänk. Leksingen som for omkring som en junior med spelglädje i början var nu nästan oförmögen att lyfta sin väska.

Tomas Larsson