Debattkrönika: Bra julfest är inte detsamma som bra personalvård

Debattkrönika

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

I början av december rullade Aftonbladet ut en artikelserie om hur offentlig sektor hur lägger ned uppemot 6 miljarder kronor "på representation, kurser och konferenser". Sådana genomgångar är viktiga. Vi måste regelbundet granska vad våra gemensamma pengar går till och utvärdera om användningen är effektiv. Granskning är en förutsättning för ansvarsutkrävande.

Därför är det synd att granskningen lite grand går vilse. Ingen ifrågasätter att vi måste visa särskild varsamhet med gemensamma resurser. De kommer från skatten som tas ut via tvångsmässiga inbetalningar. Därför är det inte försvarbart att välja exklusiva konferensanläggningar, hyra in schlagerstjärnor, eller för den delen vara frikostig med alkoholrepresentation.

Detta sagt, leder det tanken fel att slentrianmässigt räkna in saker som fortbildning, utbildning, internat och konferenser på slöserikontot. Dessa ting är ofta nödvändiga för att stärka enskilda medarbetares kompetens, och för att utveckla verksamheterna.

Debatten som följde artikelserien har ändå varit intressant. Kritiken mot Aftonbladet har på sina håll varit hård och berättigad. Men, delar av den missar målet. Vissa tycks nämligen mena att är så synd om de offentliganställda, för att de i många fall tjänar sämre än privatdito, att fester inkluderande alkohol ska ses som nödvändig personalvård för att kompensera för till exempel sämre löner.

Verkligen? Hand upp den som gör sitt yrkesval (eller stannar kvar på sitt jobb), för de fantastiska julfesterna, bjudspriten på internaten eller att en schlagerdrottning uppträder på personalfesten. Det är knappast med dessa verktyg det offentliga bör konkurrera med privata arbetsgivare.

Det offentliga kan ratta på andra ting för att vara en attraktiv arbetsgivare. Åtminstone staten ligger här i framkant. Antalet semesterdagar är generellt sett mycket generösa i staten och friskvårdsersättningarna plägar vara goda. När man är föräldraledig, får en statlig anställd i typfallet ett tillskott så att 90 procent av lönen betalas ut i stället för 80 procent. Samma princip tillämpas under de 90 första dagarna av en sjukskrivning. Du har dessutom rätt att göra läkarbesök på betald arbetstid och man kan ha rätt till ersättning för vissa läkemedel (förutsatt att de omfattas av högkostnadsskyddet). Till detta kommer att staten som arbetsgivare ofta är öppen för både flextid och förtroendearbetstid.

I min värld är det därför fel att försvara jobbfester och alkoholrepresentation med att det är angelägen personalvård eller att offentliganställda på något sätt är "värda" det. Ska det offentliga vara en konkurrenskraftig arbetsgivare är det i stället de ovannämnda sakerna som bör satsas på, liksom på en god arbetsmiljö samt fortsätta utveckla möjligheterna till kompetensutveckling – exempelvis genom att erbjuda utbildning, fortbildning och konferensdeltagande. I detta ljus är åtminstone staten i dag en god arbetsgivare. Tro inget annat.