Debattkrönika: "Mycket svårt att bli upprörd över vegetarisk dag"

Debattkrönika

Även klimatförnekare har anledning att se över kosthållningen.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Minns ni det politiska stöket 2013 i Nyköping när frågan om att införa vegetarisk dag i skolan var på tapeten? Förslaget kom från Ungdomsfullmäktige. Moderaterna, centern och kristdemokraterna yrkade avslag. En moderat ansåg att förslaget var "populistiskt". En centerpartist att idén var "kränkande" för köttproducenter. Namninsamlingar drogs i gång för att stoppa saken.

Motståndet mot förslaget, liksom brösttonerna i debatten, var för mig överraskande. Det finns nämligen hyggligt övertygande kollektiva och individuella argument för att begränsa köttkonsumtionen.

Till de kollektiva finns miljöaspekterna. Boskapshushållning har visat sig ha en väldigt negativ klimatpåverkan, vilket uppmärksammats av ett brett spektrum experter, allt från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket till FN. Vissa beräkningar indikerar till och med att köttproduktion orsakar större miljöproblem än hela transportsektorn. En begränsning av köttätandet är kanske den enskilt största insatsen man som privatperson kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser.

Men även klimatförnekare, eller de som inte köper att boskapshushållning inverkar på miljön, har skäl att se över mathållningen. Det räcker faktiskt att vara en lagom hälsomedveten fullblodsegoist. Häromveckan kom en svensk översättning av Michael Gregers bok How Not to Die, som understryker sambandet mellan köttkonsumtion och hjärt- och kärlsjukdomar. I allt väsentligt dras här samma slutsatser som i den omtalade boken Kinastudien som kom förra året: skär ned på kött, ät mer växtbaserat. Och som om detta inte vore nog varnade världshälsoorganisationen (WHO) nyligen för cancerriskerna med ätande av rött och processat kött.

Våra val är givetvis fria, men det är inte fel att vara upplyst om valens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det svårt att se det populistiska eller kränkande med kommuner en gång i veckan, vid en måltid, försiktigt påminner om att de livsval vi till vardags gör kan ha viktiga konsekvenser; såväl avseende miljön som den egna hälsan. Det kan ses som exempel på styrningsverktyget "nudging": när det offentliga vänligt och försiktigt puttar till sina medborgare i en litet annan riktning än den de annars skulle ha tagit.

En hel del talar nämligen för att om vi inget gör åt de nedslående sidoeffekterna av överdriven köttkonsumtion, kommer de långsiktiga effekterna med tiden att bita nuvarande och framtida skattebetalare i rumpan; vare sig det handlar om allt kostsammare klimatanpassning eller skenande sjukvårdskostnader.

I det perspektivet har jag mycket svårt att uppröras över offentligt sanktionerade vegetariska dagar, särskilt inte när ungdomsfullmäktige kommer med initiativet. Tvärtom är det glädjande. Enligt Aktuell Hållbarhet har nu 6 av 10 kommuner i dag infört en vegetarisk dag i veckan, en fördubbling på bara två år. Det är glädjande.

GissurErlingsson

Docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta