Kemikalieskatten gör i princip inget för att förbättra möjligheterna till en "giftfri vardag", men den kommer att kraftigt försvåra för svenska företag och butiker.  Foto: Gr tt, Vegard

Ledare: Grönmålad skattehöjarpolitik

Ledare

Regeringens föreslagna kemikalieskatt är inget annat än en punktskatt på hemelektronik som målats grön med fina ord.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Regeringen kommer nästa år att införa en punktskatt på hemelektronik. Skatten är 120 kronor per kilo, med ett tak på 320 kronor per enhet. Lägger man på moms på det blir det hela 400 kronor. Den som planerar att köpa en dator med skärm, högtalare och andra nödvändiga tillbehör kommer därmed behöva betala tusentals kronor extra. Skatten marknadsförs av regeringen som en kemikalieskatt och ett steg mot en “giftfri vardag". Det påståendet saknar dock helt grund i skattens utformning.

Då skatten i praktiken kommer bli lika hög på alla varor oberoende hur mycket gifter de innehåller kommer producenterna av elektronik ha små anledningar att förändra innehållet i produkten. Att tro att skatten skulle leda till mindre “gifter i vardagen" är därmed som att tro att en enhetlig skatt på alla drivmedel skulle få fler att välja etanol.

Det finns i förslaget visserligen en möjlighet för företag som minskar mängden brom och klor i sina produkter att få en viss nedsättning, men det är förknippat med mycket osäkerhet och administration. Skatteverket har till exempel varnat för att förslaget både är rättsosäkert och kommer att leda till en stor administrativ börda för företagen. I sitt remissvar till regeringen rekommenderade verket därför att förslaget inte genomförs alls. Det är även osannolikt att internationella företag som Apple eller Samsung som tillverkar en stor del av all elektronik i världen skulle förändra sina produkter efter vilka lagar vi har i just Sverige.

Skatten riskerar också att leda till en konkurrensnackdel för svenska företag och butiker, då den skulle uppmuntra människor att beställa sina telefoner och datorer från utländska butiker via nätet. Även gränshandeln i Norge och Danmark har anledning att glädjas åt förslaget.

När nyhetsbyrån TT frågade ansvarig minister Per Bolund (MP) om skatten slog han dock ifrån sig all kritik med motiveringen att “vi tror att påslaget är så pass litet att det inte kommer att göra någon avgörande skillnad" och hänvisade till att skatten för mobiltelefoner bara kommer vara runt 20 kronor. För de som säljer eller köper tyngre varor som tv-apparater, datorer eller högtalare kan dock effekten bli tusentals kronor. Man kan också fråga sig varför man ska införa en krånglig skatt om inte ens ansvarig minister tror att den kommer påverka något.

Regeringen försöker utmåla kemikalieskatten som en del i en grön skatteväxling, men egentligen rör det sig om en mörkröd skattehöjning. Att Socialdemokraterna vill grönmåla skatten för att blidka opinionen och deras regeringspartner är förståeligt, men Miljöpartiet borde klara av att se igenom förslaget. Även Centerpartiet och deras miljöpolitiska talesperson Kristina Yngwe har tidigare uttryckt sig positiv till tanken på en kemikalieskatt. Förhoppningsvis går C inte i samma fälla som MP utan tar avstånd från regeringens illa förklädda skattehöjningar. Det går helt enkelt inte att vara emot höga skatter och regelkrångel, men för kemikalieskatten.

Isak Trygg Kupersmidt