Trots att industrijobben blivit färre de senaste decennierna vill jag påstå att svensk basindustri är grunden för jobb och tillväxt utanför storstäderna. Stålet, gruvorna och skogen skapar inte bara jobb i sin egen verksamhet utan ger också underlag för två jobb till utöver varje anställd i sitt eget företag, enligt SCB input-outputanalys 2010. Därför måste basindustrins konkurrenskraft värnas, för jobben och landsbygden skull.
Förra veckan lade den rödgröna regeringen fram sin höstbudget – den första som ser ut att gå igenom riksdagen och bli verklighet. Jag oroas över de skattehöjningar som riktar in sig på transporter. Långa avstånd är det gott om i Sverige. Och de blir inte kortare för att vi beskattar dem.
I regeringens förslag ska bensin och dieselpriset höjas med 55 respektive 60 öre litern vid pumpen. Det är tufft för människor som är beroende av bilen i vardagen och för industrin handlar det om stora summor varje månad. Pengar som motsvarar ett antal jobb i varje kommun. Jobb som samma regering säger sig värna och sätter högst upp i sin politiska agenda. Tillsammans ska vi betala nästan fyra miljarder mer för våra transporter under nästa år. Transporter som är helt avgörande för att industrin ska få ut sina varor på exportmarknaden.
Om regeringen menar allvar med målet om att nå Europas lägsta arbetslöshet till 2020 måste de byta recept för jobbpolitiken. Ingenting spelar så stor roll för jobbskapandet som vår konkurrenskraft. Sverige är ett exportberoende land och lever på att producera och sälja till andra länder. Utanför storstäderna är det basindustrin som skapar jobb, tillväxt och framtidstro. Dagens moderna industrier erbjuder spännande jobb med hela världen som arbetsfält. Vår teknikutveckling och högspecialiserade processer utmanar den mest högutbildade ingenjör. Våra stålföretag erbjuder kollektivavtalsenliga löner, hög kreativitet och en möjlighet att bidra till än smartare och mer miljönyttiga produkter. Ändå är det på våra jobb regeringen väljer att öka beskattningen.
Jag är den första att välkomna en hållbar utveckling. De svenska stålföretagen bygger sin konkurrenskraft på att erbjuda de mest miljönyttiga och energieffektiva produkterna till sina kunder. Med höghållfasta stål kan vi göra mer med mindre och lättare material och minska de globala koldioxidutsläppen betydligt. Vår materialteknik möjliggör också kostnadseffektiva bränsleceller, havsbaserad vindkraft och andra betydande produkter för att bygga morgondagens hållbara samhälle. Men att ensidigt försämra vår konkurrenskraft genom höjda drivmedelsskatter och kalla det grön omställning leder inte till minskade utsläpp globalt. Tvärtom riskerar det att skicka jobben till andra länder och få ökade utsläpp tillbaka.
Jag välkomnar Stefan Löfvens idé i valrörelsen om att "jobbsäkra" alla beslut genom att ställa sig frågan: leder det här beslutet till fler eller färre jobb? Det är en klok utgångspunkt som stämmer väl överens med vårt förslag om att införa ett styrande konkurrenskraftsmål. Låt oss återkomma till den idén och göra verklighet av den. Det behövs, för jobben och landsbygdens skull.
Bo-Erik Pers
vd Jernkontoret, stålindustrins branschorganisation