Tillgången till fotbollsplaner och idrottshallar är sämre i nybyggda bostadsområden än i äldre områden. Trots den kunskap och forskning som finns om folkhälsa och vikten av fysisk aktivitet så tycks det inte slå igenom när nya områden planeras och byggs. Fler kommuner måste samråda med idrottsrörelsen när översiktsplaner och lokalförsörjningsplaner tas fram.
Riksidrottsförbundet har i en ny rapport jämfört tillgången till olika typer av idrottsanläggningar mellan områden som är byggda under olika tidsperioder. När vi tittar på det planeringsideal som varit rådande under de senaste 25 åren är det en oroväckande bild som växer fram. I bostadsområden som är byggda 2001 eller senare har invånarna längre till bollplaner, gymnastiksalar och idrottshallar. Dessutom är det fler barn och ungdomar som förväntas dela på samma anläggningar, och besökstrycket är högre jämfört med idrottsanläggningar i områden som är byggda på 60- och 70-talet.
I dag har bara en av tre kommuner ett idrottspolitiskt program respektive en lokalförsörjningsplan. Min uppmaning är att lära av historien och planera för rörelse och idrott för framtida generationer. För att göra det krävs:
1. Att fler kommuner tar fram en aktuell nulägesbild över tillgången till idrottsytor i kommunen.
2. Att fler kommuner har långsiktig plan för idrottsytor i kommunen.
3. Att fler kommuner samråder med idrottsrörelsen när översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och så kallade lokalförsörjningsplaner tas fram.
4. Att staten tillför långsiktiga resurser för kunskapsutveckling och möjlighet att stötta enskilda projekt.
För kommuner blir det nu viktigt att undersöka om de i dagsläget svarar upp till behovet av idrottsplatser eller om de också är en del av den negativa trend som kan utläsas i rapporten.
Nyköping samt Trosa kommun har i dagsläget påbörjat en sådan kartläggning och kommit en bra bit på vägen. En liknande kartläggning saknas dock i Oxelösund och Gnesta och jag uppmuntrar även dessa kommuner att initiera en sådan, vilket de kan göra i samverkan med oss på RF-SISU Sörmland.
Tillsammans skapar vi rätt förutsättningar för idrotten. En sådan samverkan kan till exempel mynna ut i idrottspolitiska program med vägledande strategier som behövs för att kommunerna ska kunna utveckla goda förutsättningar för föreningslivet. Där ingår också att säkerställa tillgången av idrottsplaner nu och framåt.
Drygt var fjärde idrottsförening är i stort behov av fler tider att idrotta på. Det är en utmaning för föreningar i hela landet men är som mest påtagligt i städerna. Dessutom tvingas var tredje barn- och ungdomsförening att tacka nej till nya medlemmar på grund av brist på plats. Det är en ohållbar situation som gör att barn och unga hamnar i köer i stället för i rörelse. Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa har ett stort ansvar för att idrotten fortsatt kan vara en del av barn och ungdomars vardag, barndom och uppväxt.
Forskning visar ett tydligt samband mellan tillgång till idrottsanläggningar och barns fysiska aktivitet.
En attraktiv plats att bo på är mer än bara bostadshus. Grönområden, lokala näringsidkare och fungerande kollektivtrafik är exempel på sådant som gör en plats till ett hem. Dit hör också de lokala idrottsföreningarna och samlingsplatserna för idrott. Utan en plats att vara på så stannar idrotten, och det gör även de positiva värden som idrottsrörelsen skapar.