Inga fler utan problemanalys, tack. Tesen "Stort är bra, mer makt åt få" håller inte. Vad göra nu? När regeringen abdikerar lämnas
fältet fritt för landstingen att byta namn till region och fortsätta som vanligt. Men när besvikelsen lagt sig, gör verkligheten sig påmind. Behovet av strukturella förändringar är kvar. Jämfört med Norge är vi 15 år efter som riskerar bli 25.
Det behövs en grundlig analys av vad som är fel inklusive brister i den politiska styrningen. I mina artiklar har jag definierat allvarliga problem som inte beaktats:
• Sjukvård och näringsliv är så väsensskilda att det är dömt att misslyckas att sammanföra dem i en organisation. Skilj på dem vid analys och förslag till lösningar!
• Samordnarens skarpsynta analys av sjukvårdens organisation dömer ut systemet med planekonomisk detaljstyrning. Problemen är akuta och kräver en lösning med fungerande relationer mellan huvudmän och verksamhetens professionella ledning.
• Sjukvården står inför stora utmaningar med fler äldre och invandrare och dyrbar ny teknik. Mest rationella organisation krävs för uppgiften.
• Dyrbar specialistvård ("sällansjukvård") måste samordnas på riksnivå. Vi har inte råd att ha ett NKS med "state-of-the-art" teknik i alla regioner; lokalisering och inriktning i stället efter "centers of excellence".