Debatt: ”Moderaternas nyttiga farväl till Reinfeldt”

Gösta Bohman avgick med flaggan i topp, Reinfeldt deserterade med svansen mellan benen, skriver Lars Blomqvist.

Gösta Bohman avgick med flaggan i topp, Reinfeldt deserterade med svansen mellan benen, skriver Lars Blomqvist.

Foto: TT PONTUS LUNDAHL /

Debatt2017-06-01 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Någon grävde i sanden, skyfflade ner, och öste igen. Denne någon vände sig om och jag såg att det var Anna Kinberg Batra som förklarade att hon grävt ner Fredrik Reinfeldts (FR) politik då den vilade på lösan sand – och då vaknade jag.

Sanndröm? Ja, i mitt och i många andras perspektiv.

Alltför mycket av FR:s politik vilade på lösan sand. Främst att han var/är kulturellt okunnig. Han förklarade att han gått ur Svenska kyrkan. Alltså saknade han som politiker förmågan att förstå bestående värden och historiens vingslag, något som är grundläggande för såväl den enskilde som för samhället. Förkastas dessa förkastas också förmågan att se in i framtiden.

Utrikespolitiskt, kulturellt såg Reinfeldt ryssen över axeln med katastrofala följder. Sedan Ryssland frigjort sig från det mongoliska oket började imperiet expandera under tsar Ivan i mitten 1500-talet. I strävan mot Atlanten via Östersjön låg Sverige i vägen och slog tillbaka i Karelens skogar och befäste sitt territorium med fästen i Viborg och Nyen skans. Rysslands andningshål västerut gick via Archangelsk och Norra ishavet som var öppet isfritt. Ryssland har alltid, med växlande framgång, fortsatt att försöka växa västerut – med Sverige hindrande. Dagens Putin tänker inte annorlunda än Ivan och Peter den Store.

Ryssen må vara aggressiv men är också en varm, vänsäll människa och har en kultur som är vida överlägsen anglosachsisk. Ryssen respekterar obändig vilja att värna sin integritet, vilket Finland visade 1944. Fredrik Reinfeldt begrep aldrig att använda sig av detta för att komma till tals med ryssen. I stället avrustade han, lämnande en lucka västerut som Putin nu använder sig av. Reinfeldt-eran tog ifrån oss mycket av vår trygghet som nu står oss dyrt.

Lägre skatt tilltalade mången, men pensionären blev inte bara försmådd utan också klar över att få stå mycket av notan. Ytterligare trygghet på soptippen.

Gösta Bohman var den som började M:s expansion med tydlig, handfast politik med en skarp gräns högerut. Politiken intresserade såväl S- som mittväljare som kom och stannade i partiet. Reinfeldt suddade ut gränser, var otydlig, diffus. Hade FR förstått försvar och pensioner hade Alliansen i dag suttit säkert på eget mandat.

Moderaterna under Fredrik Reinfeldt sålde ut klassisk socialkonservatism som SD plockar åt sig utan motstånd, även S sneglar. Det gjorde ont, men värre var många riks- och lokalpolitikers viljelösa krypande för Reinfeldt. Successivt börjar folk inse vart åt det lutar. Lätt fånget, lätt förgånget – lösan sand.

Gösta Bohman avgick med flaggan i topp, Reinfeldt deserterade med svansen mellan benen. Anna Kinberg Batra har inte visat vare sig vilja eller förmåga att stabilisera M; hon saknar såväl talang och pondus att återföra M till Bomans raka och klara linjer.

Det finns all anledning att titta söderut – Sverige måste nu, bums, få en Angela Merkel på Alliansens tron.

Lars Blomqvist

Nyköping

Läs mer om