Världen har antagit två agendor, FN:s Agenda 2030 och klimatavtalet 2015 i Paris. Tillsammans vävs dessa ihop i hållbar utveckling. Mat är den centrala gemensamma nämnaren. Tolv av de 17 målen berör mat. Hållbarheten inom den globala matproduktionen måste stärkas för att utvecklingsstrategier och framtida utmaningar ska mötas. Hur kan kommuner se till att hitta synergier i mat som är bra såväl för medborgarnas egna som för planetens hälsa.
Det är ont om tid för att möta en av vår tids stora utmaningar. Redan i dag står matproduktionen världen för upp emot 25-30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, mer än en tredjedel av minskad biologisk mångfald och 70 procent av färskvattenanvändningen.
Fler och fler ställer krav på vad maten innehåller och var den kommer ifrån. Särskilt unga efterfrågar mat som är bättre för klimatet, hälsan, djuren och jordbrukarna. Livsmedelsföretag och restaurangbranschen kan visa sina kunder hur gott en hållbar framtid smakar. I dag har Sörmland och Sverige en ytterst begränsad självförsörjningsgrad av fisk och grönsaker.
Vi citerar gärna den kände matjournalisten Michael Pollan som svarade, när han fick frågan om vad vi egentligen kan äta: ”Det är ganska enkelt – eat food, not too much and mostly plants”. Svårare än så är det faktiskt inte.
Till 2030 behöver fisk- och grönsaksproduktionen öka med upp till 50 procent i Sverige, för att matcha efterfrågan på fisk och grönsaker. Här finns en potential för Sörmland med cirkulära slutna system, så kallad akvaponik – kombination fisk och grönsaker. Där 1 ton närproducerat foder ger 1 ton fisk och 10 ton grönsaker.
Vi kan skapa en helt ny blågrön näring i Sörmland, med mängder av jobb i tätort och på landsbygd. Fiskodlingen i Enstaberga är ett steg. I Flen kommer snart startas en anläggning i en gammal ladugård. Flera företag är intresserade av spillvärmen i Oxelösund för att producera fisk och grönsaker i stor skala. Med stöd av Refarm 2030 har nu Sveriges främsta kockar börjat servera Clarias. En fisk som smakar som ål men är hälften så fet och godkänd av WWF. Med stöd av Refarm har nu den offentliga sektorn fått möjlighet att servera närodlad fisk producerat runt hörnet.
Genom att nyttja stadens tomma rum; gamla industrilokaler, ladugårdar och andra oanvända ytor kan miljöbelastningen minska. Samtidigt som en helt ny näring växer fram med nyttjande av spillvärme och avfall.
Vilken mat ska vi servera som är bra för hälsa, djurhållning, klimat, biologisk mångfald och för de människor som producerar den? Och hur ska vi kunna föda tio miljarder människor år 2050 utan att det går ut över gränsen för vad planeten tål. Mycket av det som är nyttigt för oss är också bättre för planeten. För att hitta win-win-lösningar behöver vi mer kunskap om komplexa sammanhang. Vi behöver samverkan mellan administrativa och politiska nivåer. Och vi behöver en bättre samverkan mellan stad och land. Nu är vi på väg!
Peter Eklund
Refarm 2030
Hela Sverige ska leva, Sörmland
Rolf Hallström
Hela Sverige ska leva, Sörmland