I snart 30 år har vi varit med och drivit utvecklingen om ett hållbart Sörmland. Vi kom med massor av idéer hur stora som små platser skulle utvecklas. Men vi såg inte direkt utmaningen och dellösningen av hållbara samhällen som låg framför oss på bordet. Mitt framför oss: maten, som en strategisk resurs för utveckling av hela kommunen.
Världen upplever inte bara en omfattande befolkningstillväxt utan också en massiv inflyttning till våra städer. Folk lever allt mer urbana liv med mängder av snabba, billiga kalorier, tillgängliga överallt nästan dygnet runt. Sårbarheten har ökat. Städerna står för 70 procent av världens energianvändning. Städernas invånare äter sig till en epidemi av kroniska livsstilssjukdomar, vilket står staden, oss och planeten dyrt.
Skulle det i samhället bli ett längre elavbrott, vid terrorhandling eller turbulent väder, likt Gudrun, skulle hem och butiker knappt ha mat som räcker mer än några få dagar.
Den goda nyheten är att våra städer och tätorter är väl rustade att vända på utvecklingen. Kommuner och städer kan snabbt gå från idé till handling. Medan EU diskuterar hur de ska förstå "cirkulär ekonomi" kör Linköpings bussar med matavfall i sina bussar. Medan svenska riksdagen inte vågar sätta något mål för sin ekologiska matproduktion har Nyköping och Sörmland gjort sina offentliga inköp till mer än 50 procent ekologiska.
Runt om i världen finns en mängd satsningar som ser matproduktion som ett sätt att utveckla den hållbara staden. Mer än 800 000 000 människor i värden får sin mat från odlingar i staden. Här förenas krafter som bygger hållbara urbana matsystem, lönsamma för näringslivet och bra för stadens hälsobudget och klimaträkenskaper.
Städer och tätorter kan ge plats till urban och vertikal matproduktion genom att nyttja den mark som redan finns. I en studie om Nyköpings kommun, som vi kommer att presentera torsdagen den 17 november vid en kväll om de nya affärsmöjligheterna om fisk och grönt, räcker det med mellan 3 och 8 procent av kommunens tätortsareal för att Nyköping skall vara helt självförsörjt med grönsaker. Sveriges samlade tätorter kan använda sig av beställarmakten i egna inköp till förskolor, skolor, sjukhus och omsorg. De kan ställa krav på butiker och restauranger på hur överbliven mat ska hanteras.
Efterfrågan på fisk ökar nu kraftigt. Landbaserad odling har utvecklats på ett intressant sätt de senaste tio åren, inte minst det som kallas akvaponik – kombination vattenbruk av fisk eller andra vattenlevande djur och växtodling.
I Sörmland såväl som i Nyköping finns nerlagda lantbruk och tomma djurstallar, liksom gamla industrilokaler som utgör goda tillgångar. Fiskodlingen i Enstaberga är ett exempel. Spillvärmen från SSAB är en annan resurs. Viktigast av allt: Här kan utvecklas en enhetlig strategi för mat som kopplar samman kompetens från matsektorn, miljö- och hälsosektorn och privat sektor, på ett sätt som förenar stad och land.
"Folket är staden" skrev Shakespeare och folk blir vad de äter. Vi vill vara med att utveckla den ätbara staden. Genom att se även tätorterna som potentiella odlingsytor, främst för grönsaker och fisk, kan den lokala matproduktionen öka, sårbarheten minska, och tusentals nya jobb skapas enbart i Nyköping och Sörmland de närmaste 15 åren.
Peter Eklund
Länsbygderådet Sörmland och Refarm 2030
Rolf Hallström
Länsbygderådet Sörmland