I kväll är det samling i Culturum under den käcka devisen Ostlänken – nu åker vi! Men vilken Ostlänk är det vi ska åka på? Och när? Det finns det inget svar på. Och det lär väl inte bli det i kväll heller.
Förra veckan kom den så kallade infrastrukturpropositionen från regeringen. Om man läser den blir man inte ett dugg klokare på vad som ska hända. Ostlänken finns med på ett enda ställe – i en fotnot. Där står det att Ostlänken ingår i "ett första steg mot ny stambana för höghastighetståg". Inte ett ord om när den ska stå färdig eller angivande av några öronmärkta anslag.
Regeringen anslår för perioden 2018–2029 en ram på 622,5 miljarder kronor för infrastrukturområdet. Några pengar speciellt till höghastighetsjärnvägar anvisas inte och således inte heller för Ostlänken. I stället sägs att "utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter".
När regeringen anser att ekonomin tillåter vet vi inte. Redan säger oppositionen och Trafikverket att det är för lite pengar för att räcka till de upprustningar av järnvägen som är nödvändig. Inte annat än jag kan tolka innebär det att Ostlänken får konkurrera med upprustningsbehov på redan befintliga banor.
Att det blir en utbyggnad Norrköping-Linköping är väl klart. Här är den verkliga flaskhalsen på Södra stambanan och en utbyggnad planerades redan innan Ostlänken var tilltänkt. Och förhållandet att tågen får stanna för broöppning för den minsta lilla segelbåt på Göta kanal är ju orimligt.
Men har vi någonsin råd med sådana extravaganser som en tunnel under större delen av Norrköping och dessutom en station i upphöjt läge för sammanlagt minst fyra-fem miljarder? Ett stationsläge som dessutom medför en skarp kurva som strider mot höghastighetsbanans idé genom att passerande tåg får sänka farten till cirka 120 km/t.
Däremot är det väl oklart hur sträckan Järna-Åby prioriteras av Trafikverket. Nyköpingsbanan är trots att den är kurvig på sina håll i förhållandevis gott skick och banan har bara cirka 50 tågrörelser per dygn. Många enkelspåriga banor i sämre skick har det dubbla antalet tåg eller mer.
Intressant är att ingenstans i propositionen anges att banan ska byggas för hastighet på 320 km/t. Som höghastighetsbana räknas banor från 250 km/t och uppåt. En bana för den lägre hastigheten är billigare att bygga då man bland annat genom mindre krav på kurvradier kan undvika dyra broar och tunnlar och göra betydligt billigare spårunderbyggnad. Och kan dessutom anpassas även för godstrafik.
I propositionen understryks att det är "centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen" för höghastighetsbanor. Ett sådant brett stöd finns inte. Moderater, liberaler och sverigedemokrater är ju emot. M och L är dock positiva till Ostlänken, men M kräver att det blir en 250-bana. Det kanske kan bli kompromiss att hela höghastighetsbanan byggs för den hastigheten.
Det har angetts att det ska bli byggstart 2017. Och det blir det. Men såvitt jag förstår är det enda beslutade att blir det byggstart av – Kardonbanan. En ny godsjärnväg till Norrköpings hamn, eftersom den nuvarande får maka på sig den dag Ostlänken byggs. Men byggstart för Ostlänken?
Håkan Norén
Nyköping