Sedan en tid har politiker i bland annat Örebro, Stockholm och andra kommuner valt att erbjuda återvändande IS-sympatisörer etableringshjälp av mer eller mindre rimliga slag. I en nypublicerad nationell rapport nämns till exempel bostad, försörjning och körkort som viktiga incitament. Vilka kommuner som avser följa dessa rekommendationer återstår att se, men det är likväl en stark symbolpolitisk fråga. Samtidigt har vi nämligen en ständigt växande veterankår. Soldater som på regeringens uppdrag begett sig utomlands att kämpa för fred, demokrati och de mänskliga rättigheter som Sverige tar för givet, men som terrorister hatar över allt annat. Soldater har med politikernas goda minne skickats för att stoppa just den typ av värderingar som IS, talibaner, al-Qaida med flera står för. En del har till och med offrat livet för denna sak.
Att det då verkar finnas en vilja att prioritera attraktiva lösningar i bostadsköer och annan service åt en grupp som uttryckligen vill förinta själva samhällsfundamentet, är bortom rim och reson. Kommer liknande möjligheter erbjudas de utlandsveteraner som på grund av sin tid utanför Sverige och sin frånvaro från den civila arbetsmarknaden också riskerar att hamna i utanförskap? Återintegrering är självfallet positivt! Varje medborgares grundläggande rättighet till hjälp är okränkbar. Det mänskliga värdet är för stort för att vi någonsin ska tillåtas ge upp om individen. De som i dag funderar på att färdas till Mellanöstern och ansluta sig måste ges alla möjligheter att komma på andra tankar. Men från den stund man aktivt väljer att inställa sig hos IS, då har man gjort valet att på det mest bestialiska sätt försöka höja sig själv över samhället och ska därför inte förvänta sig några privilegier tillbaka.
Det uppstår en tankevurpa när man är redo att låta terrorister åtnjuta fördelar som inte är tillgängliga för de trupper man själv beordrat till strid mot samma terrorister. Ett synsätt som belönar de onda men glömmer de goda, det är både smaklöst och naivt. Vilken politiker vill tala om för soldaterna som mist kamrater under strid mot terrorister i Afghanistan eller Afrika att samma sorts människor kan erbjudas förtur till bostad och gratis körkort medan de själva blir utan? Jag förväntar mig att varje kommun som vill stödja återvändande jihadisters etablering med hjälp av materiella incitament kommer erbjuda likartad nivå av generositet för framtida veteraner. Något annat vore en skymf!
Kriget är långt ifrån slut men för IS är förlusten i antågande. De är fullt medvetna om det och söker sig nu hemåt. Frågan är hur Nyköping kommer ta emot dem som eventuellt hamnar här? Med omotiverade bonusprogram?
Tomas Ekermo Karlsson
Afghanistanveteran och ordförande i Liberalerna Nyköping