Vårt nuvarande bidragssystem som kallas skolpeng, har sin upprinnelse i 70-talets decentraliseringssträvanden. I samband med regeringsskiftet i början av 90-talet förändrades dock detta. Statens bidrag till kommunerna blev nu generellt – "allt i en påse". Där hade kommunerna full frihet att omfördela medlen inom sina olika verksamheter och skolan var inte längre fredad. För att göra ont värre sammanföll dessa förändringar med en djup ekonomisk kris med kraftigt minskade statsbidrag som följd. Eftersom skolan var den tyngsta posten i den kommunala budgeten var det där de stora besparingarna gick att göra. Här kan man se början till allt sämre resultat, tydligt belagda i internationella jämförelser.
Det är nu vi börjar se de fristående skolorna växa fram. Till en början främst för att säkerställa små skolor i glesbygd, men efter hand med allt tydligare kommersiella intressen. Genom generösa etablerings- och bidragsregler har våra friskolor utvecklats till lönsamma investeringsobjekt som även attraherar riskkapitalister. Det är just detta som utvecklats till ett politiskt dilemma.
Aktiebolagslagen med sitt klart uttalade syfte att ge aktieägarna största möjliga vinst är uppenbarligen inte lösningen.
Men det finns ett alternativ som kallas (svb)-bolag där bokstäverna svb står för särskild vinstutdelningsbegränsning. Det är ett aktiebolag under kapitel 32 §5 för verksamheter där vinstmaximering inte är det primära målet. Här regleras bland annat aktieutdelning som inte får överstiga 1 procent av gällande diskonto. Vinster återinvesteras istället i verksamheten. Krav på hembud, rösträttsbegränsning vid bolagsstämman och om revision utgör andra skydd. Eftersom förespråkarna för friskolor i aktiebolagsform betonar att vinstintresset inte är det primära utan att man drivs av ädlare syften borde denna driftsform erbjuda en framkomlig väg.
(svb)-bolag är i dag en etablerad bolagsform där man normalt rekryterar kapital lokalt i stället för nationellt eller internationellt. Föräldrar skulle alltså kunna bli delägare i stället för anonyma internationella investerare eller riskkapitalister. Vi har samtidigt förståelse för att ett förbud mot vinstutdelning och/eller ombildning till (svb)-bolag skulle innebära ett retroaktivt beslut.
En alternativ väg är därför att:
1) alla nya friskolor som startas ska vara (svb)-bolag.
2) för befintliga friskolor som idag drivs som aktiebolag erbjuds en övergångstid på 5 år att byta bolagsform. De aktieägare som enbart drivs av vinstintresset har då möjlighet att kontrollerat kliva ur sin investering. Aktieägare som gått in med kapital av mer ideologiska skäl lär stanna kvar. Ägarkretsen blir samtidigt mer homogen.
Regeringen bör snarast tillsätta en utredning med direktiv att klarlägga hur en överväxling skulle kunna ske med bibehållen respekt för näringslivets perspektiv, samtidigt som man skapar likvärdiga villkor för alla elever att nå goda resultat – oavsett huvudman.