Häromveckan hade veckomagasinet Fokus en genomlysning av offentliga byggprojekt som drar över tidsplaner och regelmässigt blir mycket dyrare än planerat.
Det offentliga tycks konsekvent underskatta kostnader för större byggprojekt. Det sker i 90 procent av fallen. Kostnadsökningarna ligger i snitt på 28 procent över ursprungsbudget. Det belastar medborgarna på olyckliga sätt.
Förklaringen? Sannolikt ett eller flera av dessa: a) politiker och/eller tjänstemän som blir blint förälskade i älsklingsprojekt och driver igenom dem till varje pris, b) i förekommande fall svag beställarkompetens hos kommunerna, och c) ibland opportuna entreprenörer som utnyttjar det genom att lämna lågt grundpris och optimistiska tidsplaner – men sedan fylla på med dyra tilläggsarbeten.
Sörmländska kommuninvånare har inte klarat sig undan detta. I juni 2014 meddelades Gnestaborna att deras simhall skulle stängas för ombyggnad. Ombygget skulle vara klart cirka ett år senare. I april 2015 fick vi veta att bygget hade försenats, en öppning till hösten var väl optimistisk, men januari 2016 kunde det vara aktuellt. Förseningen berodde i detta skede främst på en del överklaganden.
Via kommunens hemsida kunde man sedan följa att tidsplanen skjutits fram inte mindre än tre gånger, bara sedan i april 2015!
Den ansvariga byggfirman lät i september meddela att badhuset nog inte kunde öppna förrän i början av 2016. Efter att ha fått ta emot hot om vite på grund av förseningen, presenterades en plan där öppning kunde ske i juli 2016. En fördubbling av tidsåtgången jämfört med plan.
Här någonstans tappade Gnesta kommun tålamodet. I slutet av november höll Gnesta förvaltnings AB ett extra styrelsemöte, där man beslutade att häva avtalet med byggfirman.
Som åskådare står nu handfallna Gnestabor, utan sitt badhus och ser eventuellt mer än budgeterat av skattemedlen försvinna.
De boende i området får stå ut med trafik och stök längre än tänkt. Frejaskolans elever likaså.
En olycklig soppa för alla inblandade.
Men, lyfter vi blicken från Gnestafallet, är det principiellt viktigt att offentliga aktörer som Gnesta kommun markerar skarpt mot entreprenörer som (medvetet eller omedvetet) presenterat lyckokalkyler för byggprojekt. Det kan göra att entreprenörer kanske tänker sig för ett par extra varv, innan man medvetet lägger för låga anbud för att vinna upphandlingen.
Visst, kommunernas beställarkompetens kan stärkas, men LOU sätter också klara ramar för vad som får och inte får upphandlas.
Därför är det extra viktigt att markera mot entreprenörer så de inte frestas att utnyttja eventuella luckor i offertunderlagen, och i efterhand ta igen det man förlorar på låga anbud med olika tilläggsarbeten. Av allt att döma krävs lite skärpning från både kommuner och entreprenörer, samt se över LOU, för att i framtiden kunna undvika att stora, offentliga byggprojekt tar oändligt mycket längre tid än planerat och dyrare än budgeterat.