Den nya högstadieskolan i Nyköping och vårdcentralen i Trosa pekades i mars ut som två platser som riskerar översvämning vid kraftiga skyfall, enligt länsstyrelsen. Med stormen Helgas framfart följde ett sådant scenario. Den här gången gick det relativt bra, men kan sörmlänningarna vara lugna efter stormen?
Tisdagen 8/12 presenterade SN "bokslutet" efter Helgas framfart. Förutom problem i tågtrafik och strömlöshet i stora delar av länet fick Nyköpingsborna uppleva en stigning av vattennivån i hamnen med 40 centimeter samtidigt som flera ställen drabbades av översvämning.
När riksdagens dricksvattenutredning släppte sitt andra delbetänkande i juni i år var budskapet tydligt: Klimatförändringarna är inte längre ett framtidsproblem. Extremregn väntas öka i frekvens och intensitet och utgör ett hot mot dricksvattenförsörjningen genom att vattentäkterna riskerar att bli förorenade.
Efter den senaste tidens översvämningar är det nära till hands att anta att Södermanlands läns ledningsnät inte ännu är anpassade till det nya klimatet. Med gamla och/eller underdimensionerade ledningar riskeras exempelvis kvalitén på vårt dricksvatten vid stora nederbördsmängder. Färskt i minnet har vi e-koliutbrottet i Skåneorten Everöd. Huvudteorin kring hur bakterien kunde spridas i dricksvattnet är att vatten från en sliten avloppsledning läckt över till dagvattensystemet efter ett kraftigt skyfall. Kort sagt – vårt dricksvatten är hotat om vi inte snarast lyckas anpassa vårt VA-nät till att klara de nya kraven. Den utmaning Södermanland, och majoriteten av Sveriges län, nu står inför består i att avloppsvattenledningar måste få ökad kapacitet, och föryngras.
Den genomsnittliga utbytestakten på de svenska VA-ledningarna är 260 år, vilket ska ställas i relation till den tekniska livslängden som antas till ungefär 100 år. Man skjuter alltså underhållsbehovet på framtiden, vilket är en minst sagt dyr taktik. Kommuner bör omgående inleda arbetet med att förbättra systematiken i underhållet av sina VA-nät.
Här är tre viktiga steg för kommuner att ta inför ett effektivt klimatanpassningsarbete:
Ta fram en förnyelse- och klimatanpassningsplan. En plan för föryngring och anpassning av VA-näten gör det svårare att skjuta underhållsbehov på framtiden och ökar möjligheten att planera användandet av resurser
Fondera medel – och planera investeringarna. I dagsläget är möjligheten att fondera medel begränsad, fonderingen måste vara väl motiverad. Utan en genomarbetad plan för investeringarna i VA-näten kan kommuner lätt hamna i en situation där man genomför icke-akuta och ibland mindre nödvändiga investeringar enbart i syfte att nyttja VA-fonden för att undvika upplösning
Bygg regionala VA-allianser. Många kommuner har inte möjlighet att uppbåda den kompetens och de materiella resurser som en modern VA-försörjning kräver. Kommunal VA-samverkan regionalt gynnar förutsättningarna för en utveckling mot effektivare brukningsenheter och mer ändamålsenliga verksamhetsområden.
Hampe Mobärg och Anders Mårtensson
samordnare branschinitiativet VA-fakta