Sänkt avgift för Kulturskolans verksamhet är ett bra förslag och en god intention, men vad jag saknar är en djupare förståelse för hur vi verkligen ska nå de underrepresenterade barn som i dag står utanför kulturverksamheten. Ekonomiska trösklar kan vara ett hinder för vissa familjer, men det är långt ifrån den enda anledningen till att många barn aldrig söker sig till Kulturskolan. Det handlar inte bara om pengar – det är också en fråga om kulturkapital och sociala normer.
Barn som växer upp i familjer där kulturaktiviteter är självklara har en naturlig väg in i Kulturskolan. Men de barn som står längst ifrån organiserad kulturverksamhet saknar ofta inte bara pengar – de saknar även information, förebilder och ett sammanhang där kultur känns som en självklarhet.
Forskning visar att ekonomiska incitament inte räcker för att öka deltagandet. Strukturella hinder som påverkar vilka barn som söker sig till Kulturskolan är bland annat:
- Brist på information: Många barn och deras vårdnadshavare känner inte till de möjligheter som finns.
- Geografiska och kulturella hinder: Kulturskolans verksamhet bedrivs ofta i områden där kulturutövandet redan är etablerat, medan områden med låg kulturaktivitet – både inom och utanför tätorten – ofta hamnar utanför.
- Sociala normer: Vissa grupper ser kulturaktiviteter som självklara, medan andra aldrig fått möjligheten att tänka i de banorna.
Att sänka avgiften är en bra början, men för att nå de underrepresenterade barnen behövs strategiskt och aktivt arbete. En viktig åtgärd är att samarbeta med skolor och fritidshem för att ge barn möjlighet att prova på kulturaktiviteter under skoltid. Kulturskolan måste också vara närvarande inom hela Nyköpings kommun, inklusive områden där kulturutövandet är lågt.
En annan viktig insats är att samarbeta med civilsamhället och ideella verksamheter som har en lång tradition av kulturverksamhet, till exempel föreningsliv och andra lokala aktörer. Dessa har en stark förankring i både tätort och glesbygd och kan bidra till att nå fler barn och unga. Samverkan mellan kommunen och civilsamhället gör det möjligt att använda befintliga resurser och engagemang för att ge fler barn möjlighet att delta i kulturella aktiviteter.
Informationsinsatser och vägledning till vårdnadshavare kan öka förståelsen för kulturens betydelse i barnens utveckling. Det är också viktigt att skapa inspirerande mötesplatser där barn kan utforska sin kreativitet utan krav på prestation.
För att Kulturskolan ska vara en plats för alla barn behövs långsiktiga lösningar som faktiskt når dem som mest behöver det. Vi måste tänka större än enbart ekonomiska trösklar och arbeta för en inkluderande kulturverksamhet som når hela kommunen.
Det handlar om att ge alla barn möjlighet att upptäcka sin kreativitet och uttrycka sig – inte bara de som redan har en naturlig väg in i kulturen. Det är en investering i både individ och samhälle som vi inte har råd att missa.