Bilkaravaner på svenska gator och torg där man helt ogenerat firar mördandet och lemlästandet av kvinnor och barn. Skolor som måste stängas på grund av att skolledningen stått i kontakt med våldsbejakande islamister. Antisemitiska slagord som ekar på svenska gator och torg.
Detta är bara några av de samhällsfenomen som vi politiker nu har ett stort ansvar att göra vad vi kan för att stoppa. Vi måste med all kraft försvåra för islamister att få fäste och sprida sina antidemokratiska budskap i Sverige. Och det borde inte vara kontroversiellt att föreslå lösningar för att hantera detta.
Men uppenbarligen trampar vi Sverigedemokrater på en öm tå här. När vi kommer med konkreta förslag så ser vi hur sju av åtta riksdagspartier fortsätter på den inslagna vägen. I stället för att erkänna problemet så skapas metadebatter om vad man får säga och hur. Det är just denna feghet och undfallenhet som har tagit oss in i den allvarliga situation vi ser i dag. Så sent som i slutet på november erkände Socialdemokraterna att de är djupt kritiska till den massinvandringspolitik som de bedrivit, och som de gjorde delvis på grund av att de inte ville förknippas med Sverigedemokraterna.
Nu måste vi hantera islamismen akut, som det allvarliga hot mot vårt fria samhälle som det är, med helt nya infallsvinklar. De metoder som övriga partier säger sig använt har uppenbarligen inte fungerat.
Det är inte säkert att befintliga byggnader, exempelvis moskéer, behöver rivas, men möjligheten måste finnas där. Mer aktuellt och nödvändigt är dock att, som man gjort i Frankrike, Tyskland och Österrike, stänga moskéer där extremism frodas och även utvisa hatpredikande imamer. Vi vet att det redan finns långtgående planer på en kraftig utbyggnad av moskéer i Sverige och då måste vi kunna ha en diskussion om det är en sådan utveckling det svenska folket vill ha?
I vanlig ordning är det den som kommer med förslag och lösningar som blir ifrågasatt men även de partier som går till försvar för dessa islamister behöver förklara sig. Vad är deras argument för att moskéer där det predikas islamism, antisemitism, homofobi och antidemokrati ska få finnas i Sverige? Hur ska samhället förhålla sig till den antisemitiska vågen som sköljer över landet? Ska vi bara avvakta och låta dessa farliga strömningar äta sig ännu djupare in i samhällskroppen innan vi agerar?
Sverigedemokraterna har aldrig pekat ut alla muslimer, även om vissa krafter, i och utanför Sverige, gör allt för att sprida den lögnen. Religionsfriheten är absolut.
Det är islamism och dess antidemokratiska, antisemitiska, homofoba och våldsbejakande uttryck som är ämnet för diskussionen. Genom att andra partier buntar ihop alla muslimer med problemet så går de, återigen, islamisternas ärenden.
Sverigedemokraterna gör nu det jobb som de andra partierna borde gjort för längesen. Vi tänker varken blunda eller låta Nato-processen, där vi redan fullföljt våra åtaganden, hålla oss som gisslan från att agera i akuta inrikespolitiska samhällsproblem.