Företag rasar mot regeringen förslag att arbetsgivare ska betala 25 procent av sjukpenningen vid sjukskrivningar som pågår längre än 90 dagar. Tanken är att det ska motivera arbetsgivare att ta ett större ansvar för rehabilitering och förebyggande arbete. I stället stängs ytterligare dörrar för människor som redan har svårt att få en fast förankring på arbetsmarknaden.
Företagen uppger i en ny undersökning att de kommer att bli försiktigare när de anställer. Människor med sjukdomshistoria får svårare att få ett jobb när risken för oförutsägbara kostnader. I Södermanland säger mer än 9 av 10 företag att de kommer att bli försiktigare att rekrytera medarbetare med ohälsohistorik enligt Svenskt Näringsliv Företagarpanel. Det är precis vad som hände en liknande modell infördes 2005. Den fungerade så dåligt att den avskaffades redan efter två år.
Regeringen är med rätta oroad över de ökande sjukskrivningarna – som dessutom kommer att öka ytterligare eftersom regeringen avskaffat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Lösningen är inte att återinföra en medfinansiering som inte fungerar. Sjukfrånvaron är nämligen sällan arbetsrelaterad.
Endast 3 procent av företagen anser att eventuella problem med sjukfrånvaro är arbetsrelaterad. 97 procent av företagen anser att dessa inte är arbetsrelaterade. De företagare jag träffar är oförstående till Regeringens argument att det saknas drivkrafter för dem att vara aktiva i sjukprocessen och ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga.
Ett av de största problemen företagen upplever är att hitta medarbetare med rätt kompetens. De duktiga personer som jobbar på företagen är de rädda om och det är nödvändigt att de kan göra sitt jobb. Sjukfrånvaro medför därför betydande kostnader för produktionsbortfall och/eller lön till ersättare.
Det finns en bred palett med åtgärder som företagen jobbar med; förebyggande insatser, samarbete med företagshälsovården, insatser för att underlätta återgång i arbete, tidiga åtgärder för sjukskrivna. Men trots god arbetsmiljö och förebyggande arbete kan arbetsgivarna inte alltid påverka sjukfrånvaron eftersom många sjukfall har sin orsaka utanför arbetsplatsen, exempelvis fritidsaktiviteter. Ibland blir sjukfrånvaron lång i väntan på adekvat medicinsk behandling.
Det är att vilseleda när regeringen hävdar att förslaget är kostnadsneutralt. Sjukförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgiften och där har skattedelen successivt höjts och motsvarar nu nästan en tredjedel av den totala avgiften. Arbetsgivarna finansierar alltså redan med råge sjukfrånvaron.
Sjukförsäkring kan bidra till ökad sysselsättning och att sjukskrivnas arbetsförmåga tas tillvara. Det sker emellertid inte genom att öka företagens kostnader eftersom det försvårar för människor med sjukdomshistorik eller funktionsnedsättning att få ett jobb.
Regeringen bör lyssna till alla upprörda företagare och lägga planerna på medfinansiering i papperskorgen.
Björn Lindgren
regionchef Svenskt Näringsliv