Högerns företrädare hörs ofta klaga på bidrag. De som är sjuka eller inte kan jobba skuldbeläggs och det pratas om bidragsträsket och bidragsberoende. Men det gäller så klart inte Rutbidraget, nej då är det är något helt annat.
För en tid sedan blev klart att gränsen för Rut har givits möjlighet att skjuta i höjden. En av Centerpartiets och Liberalernas viktigaste punkter i januariavtalet har sjösatts. Och i stort sett hela borgerligheten hurrar. Från första juli fördubblas Rut från 25 000 kronor per person till 50 000. Som grädde på moset gäller höjningen retroaktivt för hela 2019.
Att Rut är ett bidrag som många höginkomsttagare verkar ha blivit svårt beroende av och bara måste ha mer av verkar inte vara ett problem. Tvärtom premieras just detta bidragsberoende. Många nystartade företag bygger hela sin verksamhet på Rut och det kommer självklart gråtas krokodiltårar om bidraget en dag skulle slopas. Vad ska alla dessa stackars människor göra då inte deras arbete skattesubventioneras längre?
Skattemedel skall användas på rätt sätt. Med Jonas Sjöstedt vid regeringens förhandlingsbord skulle det här aldrig hänt. Ofta hör vi att resurserna saknas för att anställa fler vuxna i skolan, sextimmars arbetsdag eller andra viktiga välfärdssatsningar. Det finns nödvändiga och det finns onödiga utgifter i välfärdssamhället. Att de som är sjuka ges ett skyddsnät hör till nödvändigheterna.
Avdrag för poolrengöring och rensning av hängrännor på privata villor är å andra sidan helt onödigt. I ljuset av detta är det helt orimligt att staten fördubblar utgifterna för Rut i stället för att satsa på dem som är i behov av samhällets yttersta stöd. De miljarder som nu går till Rut hade kunnat göra verklig skillnad i skolan och för landets sjuka, utförsäkrade eller fattigpensionärer.
Conny Jakobsson (V)
Ers kommunfullmäktige, ers kultur & fritid