Skarven tar allt större plats i vår natur. För den som är fiskare, bor vid kusten eller ofta vistas där, är sjöfågelns växande utbredning ett välkänt problem. Efter sig lämnar den spår av ödelagd växtlighet och områden förvandlade till oigenkännlighet. Utvecklingen har de senaste åren varit explosionsartad. 2012 fanns 40 000 häckande par, nu är vi uppe i över 70 000. Även sälarna har blivit många fler längs våra kuster. Gråsälen, vår vanligaste art, har de senaste 25 åren gått från cirka 10 000 till 70 000 djur.
Gemensamt för sälen och skarven är att de är skickliga fiskare. Äldre studier visar att de samfällt äter i storleksordningen 140 000 ton fisk per år i Östersjön. Nya studier indikerar att uttaget sannolikt är betydligt större än så. Detta kan jämföras med det svenska yrkesfiskets kvoter i Östersjön, som understiger 70 000 ton.
Situationen är skadlig för sårbara fiskbestånd, men leder även till förstärkta övergödningssymptom som blir följden av att spiggbestånden ökar. Säl och skarv hjälper spiggen att ta över kustavsnitt genom att de äter abborre och gädda. Utöver regleringar av fisket behövs därför åtgärder för att förvalta sälen och skarven bättre. En ekosystemansats som tar en bredare hänsyn till de många faktorer som påverkar fisken och Östersjön.
På EU-nivå finns hinder som vi är kritiska till. Idag tillåts inte fri jakt på skarv eftersom den, trots sitt stora antal i Sverige, inte definieras som ”jaktbar art” enligt fågeldirektivet. Likaså finns EU-regler om förbud mot försäljning av sälprodukter, vilket gör jakt mindre motiverat när du inte får avsättning för viltet. Kristdemokraterna och regeringen kommer fortsätta driva på inom EU för att ändra dessa omotiverade regler.
På hemmaplan i Sverige finns dock vissa verktyg att ta till för att underlätta jakt. Kristdemokraterna och regeringen har därför nyligen gett flera myndigheter uppdrag som syftar till just detta.
Naturvårdsverket ska underlätta för jakt till skydd av sårbara fiskbestånd och föreslå åtgärder som kan tillämpas för att snabbt kunna genomföra begränsningar i säl- och skarvpopulationerna. Sälskyddsområdena ska ses över i delar av landet för att kunna frigöra klippor och skär för säljakt. Sveriges lantbruksuniversitet ska minska eller helt ta bort förekomsten av säl och skarv i ett område för att studera påverkan på fiskbestånden. Forskningsrådet Formas ska sammanställa erfarenheter och redogöra för hur en stärkt ekosystembaserad förvaltning främjar återhämtningen av fiskbestånd.
Att stärka Östersjön är i högsta grad prioriterat. Det kräver att vi tar hänsyn till helheten av påverkansfaktorer, att vi stärker ekosystemansatsen. Nu tar vi steg i den riktningen.