I dag, på Världslivsmedelsdagen, uppmärksammas det som kallas för världens största, lösbara problem. Hungern i världen minskar stadigt men fortfarande är 795 miljoner människor undernärda. Det motsvarar var nionde människa på jorden! Barn drabbas extra hårt. Nära hälften av alla barn som dör före fem års ålder gör det på grund av undernäring.
Direkt kontantstöd är ett effektivt verktyg för att minska hunger och extrem fattigdom. När människor har mat och pengar för dagen så kan de planera sin tid och sitt arbete mer långsiktigt, de får råd med barnens skolgång och kvinnors ekonomiska ställning stärks. Grundläggande social trygghet är också en förutsättning för mänsklig värdighet.
Det är därför ingen slump att temat för årets Världslivsmedelsdag är just social trygghet.
Människor som lever i extrem fattigdom har inte råd att köpa eller odla tillräcklig och näringsriktig mat. Undernäring leder i sin tur till ökad sjukdomsrisk och nedsatt arbetsförmåga. På så sätt leder fattigdom till hunger – och hunger låser fast människor i fattigdom.
Detta samband märks tydligt i de nya, globala hållbarhetsmålen, som har ambitionen att utrota fattigdom och hunger fram till 2030. Ett av delmålen handlar om att inrätta grundläggande sociala trygghetssystem i alla länder.
Samtidigt minskar den globala fattigdomen i snabbare takt än vad hungern gör. Det beror på att de som hungrar är de allra fattigaste, medan de som tar sig ur fattigdom har ett något bättre utgångsläge. Utmaningen ligger därför i att nå de allra mest utsatta människorna, som ofta bor på landsbygden.
Sociala trygghetssystem har visat sig kunna göra just detta. Flera låg- och medelinkomstländer inrättar nu barnbidrag, pensioner och offentliga arbetsprogram för de fattigaste. Att identifiera de allra mest behövande är emellertid inte helt enkelt. Bidrag riktade till de allra fattigaste leder ofta till korruption, felbedömningar och stigmatisering av bidragstagarna. Därför har exempelvis Uganda och Nepal inrättat försök med generella pensioner i liten skala.
I dag saknar 73 procent av världens befolkning tillgång till formell social trygghet. Därför arbetar Svenska kyrkan för att fler människor ska få del av just sociala trygghetssystem. I Etiopien och Indien arbetar våra lokala samarbetspartners bland annat med att informera människor om deras rättighet och möjlighet att få del av statliga bidrag.
Sverige bör öka stödet till uppbyggnaden av sociala trygghetssystem, och på så sätt bidra till att extrem fattigdom och hunger minskar. Sociala trygghetssystem bör utformas på olika sätt i olika länder. Sveriges utgångspunkt bör vara att uppmuntra till system som stärker människors värdighet.
Gunilla Hallonsten
t f internationell chef, Svenska kyrkan