Regeringen har fattat beslut om en nationell bredbandstrategi. Den lyfter fram hur stor betydelse IT, Internet och bredband har för individer, företag och offentliga organisationer och utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Kommunerna står dessutom inför en växande äldre befolkning där IT-relaterade välfärdstjänster spelar en viktig roll för att erbjuda nya tjänster och möjligheter som kan minska de offentliga kostnaderna. Infrastrukturen måste därför byggas idag för att säkerställa framtida möjligheter.
Den nationella målsättningen om att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 är därför ytterst relevant. Sörmland har antagit utmaningen och dessutom lyft den ytterligare en nivå. För att möta samhällsförändringen och tillgodose efterfrågan från privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland därför en vision som eftersträvar att inkludera alla utan undantag.
Vi i Sörmland är inte beredda att peka ut de tio procent av befolkningen som ska försättas i digitalt utanförskap!
I regeringens strategi konstateras att det är marknadens uppgift att investera i infrastruktur. Regeringen ansvarar för att aktörerna får förutsättningar för detta. Marknaden gör mycket men det kommer inte räcka.
Det verktyg som regeringen använder sig av för att stödja bredbandsutbyggnaden på landsbygden är stöd inom Landsbygdsprogrammet. För Sörmlands del innebär det 113 miljoner för perioden 2014 – 2020.
Länsstyrelsen, som hanterar fördelningen, har hittills fått in 32 ansökningar vilket motsvarar nästan 200 miljoner i stödbelopp och fiber till 4 784 hushåll. Om ingenting görs kan det innebära att inte ens hälften av ansökningarna beviljas. En situation som är helt oacceptabel.
Merparten av ansökningarna kommer dessutom från byalag, det vill säga privatpersoner som helt ideellt driver avancerade projekt som föregåtts av flera års arbete innan ansökan lämnats in. Nu finns det risk att flera av dessa projekt möts av beskedet att pengarna är slut och att det går bra att söka igen år 2021!
För att behålla trovärdigheten i den nationella strategin måste någonting göras.
I takt med den ökade digitaliseringen och nedmonteringen av telestationer kommer dessutom ytterligare behov av finansiering av bredbandsutbyggnaden att uppstå. Om det inte går att fördela medel inom landsbygdsprogrammet måste alternativ finansiering övervägas för att utbyggnaden ska kunna fortsätta inom de områden som marknadsaktörerna inte satsar på.
Om inte regeringen tar krafttag i den här frågan försätts regionerna i en besvärlig situation och utvecklingen av moderna välfärdstjänster kommer att hämmas.
Hans Haglund
IT-chef Gnesta kommun
Håkan Franzen
Verksamhetsansvarig stadsnätschef Oxelösunds kommun
Jonas Ivervall
Bredbandssamordnare Trosa kommun
Michael Fransson
Bredbandsutvecklare Katrineholms kommun
Peter Holm
IT-strateg Strängnäs kommun
Regina Westas
Bredbandssamordnare Vingåkers kommun