Sverige är ett kallt land under stor del av året, och med det följer ett stort värmebehov. Faktum är att av landets totala energianvändning på omkring 380 TWh utgör uppvärmning av byggnader mer än en fjärdedel.
Fjärrvärmen i Sverige är väl utbyggd i våra tätorter, där bioenergi står för knappt hälften och avfall för ungefär en fjärdedel av bränslet. Men där finns också inslag av fossil energi, inklusive torv, som är angeläget att snabbt fasa ut. Potentialen att komplettera med solvärme i landets fjärrvärmenät är samtidigt stor. Att elda varma sommardagar för att förse hushåll med varmvatten är lika bakvänt som det låter. Och det är inte bara sommartid som solvärme kan göra nytta. Energimyndigheten har visat att det vore ekonomiskt lönsamt att ersätta hälften av biobränslet i fjärrvärmen. Sammantaget skulle solvärme motsvarande 11 TWh kunna installeras. Det är alltså en ansenlig energimängd som inte tas tillvara idag.
Solvärme har också stor potential i landets villabestånd. Vi har de senaste åren sett ett växande intresse för solceller. Men att kombinera solceller med eluppvärmning är att slösa med energin, då ett solvärmesystem har tre gånger så hög verkningsgrad. Och det är framförallt värme som hushållen behöver, 70-75 procent av energianvändningen utgörs av uppvärmning och varmvatten.
En tredje möjlighet för solvärme är för industrins värmebehov. Det mesta som produceras har tillförts värme under produktionsfasen, och även i industrin är fördelningen av energibehovet cirka tre fjärdedelar värme, och en fjärdedel el.
Internationellt växer solvärmen snabbt. Varför inte också i Sverige? Ett tänkbart svar är att investeringar dras till de tekniker där det är möjligt att få någon form av statsbidrag. I dag kan installation av solvärme exempelvis enbart komma i fråga för skatteavdrag om det är del av en kombianläggning med minst 20 procent elproduktion, vilket är en inskränkning av teknikneutraliteten.
För att skapa intresse för solvärme i fjärrvärmesystem har Energiföretagen pekat på behovet av ett investeringsstöd. Det är ett välkommet nytänkande i en energidebatt som ensidigt handlat om öka elproduktionen, för varje kWh som styrs från eluppvärmda system till solvärme innebär samtidigt minskat elbehov. Elektrifiering må vara svaret på många frågor. Men tittar vi på vårt värmebehov är svaret snarare avelektrifiering - eller i alla fall att utnyttja den stora potential till solvärme som idag står outnyttjad i Södermanland.