Underbemanningen skadar välfärden

Kommunal har under en tid krävt nationella bemanningsriktlinjer för personal inom vård och omsorg, men har nu även lagt till krav på bemanning inom förskola, skriver Catarina Eriksson och Sara Üksik, Kommunal.

Kommunal har under en tid krävt nationella bemanningsriktlinjer för personal inom vård och omsorg, men har nu även lagt till krav på bemanning inom förskola, skriver Catarina Eriksson och Sara Üksik, Kommunal.

Foto: NTB

Debatt2024-01-31 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hösten och vintern har färgats av rubriker om stålbad, varsel, besparingar med mera som kännetecknar en allvarligt underfinansierad välfärd. Medlemmarna i Kommunal får dras med konsekvenserna av svältbudgetar i det dagliga arbetet och frånvaron av en tillräcklig bemanning. 
 

Kommunal har under en tid krävt nationella bemanningsriktlinjer för personal inom vård och omsorg, men har nu även lagt till krav på bemanning inom förskola utifrån en nyligen släppt rapport, ”Rätt bemanning och barngruppsstorlek – För en likvärdig förskola”. I rapporten kan man som exempel läsa att 27 procent av de svarande anser att den otillräckliga bemanningen utgör en risk för barnen dagligen eller som minst flera gånger veckan. Det är en siffra som i sig borde vara anledning nog till att bemanningskrav upprättas omgående.
 

Inom vård och omsorg är underbemanningen det enskilt största problemet vi har. Nedslimmade organisationer klarar inte av minsta avvikelse från bräckliga scheman utan att personal behöver ringa in kollegor för att täcka upp vid sjukdom. Vad är det för arbetsmiljö att tala om? Hemtjänstpersonal tvingas till att jobba under minutjakt för att spara kronor i stället för att vara tillräckligt bemannade för en bättre tillitsbaserad modell. Det här kostar såklart på, kontinuiteten för vårdtagarna blir lidande och kvaliteten på omvårdnaden blir sämre. Allt detta på bekostnad av en sämre arbetsmiljö för de som dagligen bär upp välfärden på sina axlar.
Ett bemanningskrav löser inte allting per automatik men det innebär att det finns en lägsta nivå att förhålla sig till. Kompetensbehovet innebär att det inte går att fylla på med vem som helst. Det krävs långsiktiga satsningar för att dels behålla den kompetens som är verksam idag, dels för att utbilda nya kollegor. 

Målmedvetna satsningar på yrkesutveckling, trygga heltidsanställningar, konkurrenskraftiga löner och bättre arbetsvillkor är en bra början för att öka attraktiviteten till yrkena. Ökad attraktivitet leder till bättre bemanning, som leder till bättre arbetsmiljö, som i sin tur leder till ökad kvalitet.
 

Ett krav på bemanningsriktlinjer är ett första steg till åtgärder för att komma till rätta med den kroniska underbemanning som i dag skadar välfärden. Det innebär att beslutsfattare skulle behöva fokusera på långsiktiga och målmedvetna lösningar. En personalstyrka som håller ett helt arbetsliv och inte minst vårdtagare, föräldrar och anhöriga som kan känna sig trygga i att bemanningen är tillräcklig. Vi har inte råd att inte satsa på välfärden.