Debatt: Varför dröjer ersättning för dialysbehandling i hemmet?

Dialysbehandling med lyckat resultat gjordes första gången 1945 på en patient som drabbats av akut kronisk njursvikt. I Lund öppnades den första dialysavdelningen 1952 med plats för 23 patienter. Ungefär samtidigt utvecklas en annan terapi i USA. Med den nya metoden minskade biverkningarna och var lämpligare för patienter med hjärtsjukdomar. Uppsala och Sundsvall började på 1960-talet med sådana behandlingar som kom att kallas CAPD. Denna möjliggjorde behandling i patientens hem. I december 1978 var S:t Eriks Sjukhus först i landet med att i introducera metoden att patienten med 4-timmarsintervaller under dagen byter ut dialysvätskan i buken. Senare har PD utvecklats så att man med hjälp av en mindre maskin sköta terapin under sömn.

Enligt Njurregistret var det 2018 4.074 patienter som fick dialys enligt följande:

HHD (HemHemoDialys) 130

HD (HemoDialys) 3 115

CAPD (Kontinuerlig Ambulatorisk  PeritonealDialys) cirka 290

APD (Automatisk Peritonealdialys) cirka 540

Trots många fördelar i det sociala livet väljer färre lösningar med hemdialys. Antalet patienter som väljer att sköta dialysen i hemmet, både HHD och båda formerna av PD har minskat enligt Njurregistret. De kostnader som patienten får, betalas genom merkostnadsersättningen av Försäkringskassan om du är mellan 18 och allmän pension. Men är man pensionär får man inget!

Därför har ett flertal regioner beslutat om ersättning för personer som insjuknat efter pensionsåldern. I en utredning till grund för ett sådant beslut skriver Region Stockholm 2018, följande: ”Den genomsnittliga kostnaden för dialysbehandling (…) är cirka 720 000 kronor per patient och år. (...) Kostnaden för hemdialys är väsentligt billigare än dialys på sjukhus. De flesta patienter i hemdialys har bloddialys, vilket kostar cirka 200 000 kronor per patient, det vill säga 520 000 kronor mindre än snittkostnaden för patienter i dialys. (…) En genomsnittlig årskostnad för (regionen) att ge bidrag enligt Försäkringskassans lägsta belopp till en patient som gör sin dialys i hemmet är cirka 16 100 kronor. (Regionens) kostnad för detta bidrag är liten i relation till den kostnadsbesparing på cirka 500.000 kronor årligen som uppstår när bloddialys sker i hemmet. (…) Förvaltningen bedömer att det är rimligt att anta att 5-10 personer väljer att övergå från bloddialys på sjukhus till bloddialys i hemmet tack vare de beviljas ett bidrag för merkostnader. Detta skulle medföra en total kostnadsreducering i storleksordningen 2,4-4,8 miljoner kronor årligen.” 

År 2019 rekommenderade Samverkansnämnden Uppsala-Örebro Sjukvårdsregion, vari Sörmland ingår, att alla i regionen ingående sjukvårdsregioner skulle införa en ersättning till patienter, som startar dialysbehandling i hemmet och inte är berättigade till statlig handikapp- eller merkostnadsersättning. 

Trots detta har Sörmland inte gjort något på snart fyra år!