Är Bo i Nyköping det bästa och mest effektiva sättet att marknadsföra kommunen? Eller är det att erbjuda de bästa möjliga skolorna? frågar Larz Johansson och Gunnar Casserstedt.  FOTO: MAGNUS GRIMSTEDT

Debatt: ”Bo i Nyköping väcker en rad skarpa frågor”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Den senaste tidens händelser kring kampanjen Bo i Nyköping reser en lång rad frågor. Frågor relaterade till lagstiftningen om offentlig upphandling, kommunens eget regelverk och kraven på en korrekt diarieföring. Men de reser också frågor om gott omdöme – eller brist på sådant. Vi förutsätter att kommunledningen omgående vidtar åtgärder som återställer respekten för en god affärsmoral i sina egna förvaltningar.

Men när detta är gjort återstår de viktigaste frågorna att besvara. Är Bo i Nyköping det bästa och mest effektiva sättet att marknadsföra kommunen? Är ökad inflyttning till varje pris ett mål att sträva mot och varför i så fall just 700 personer?

Svaret brukar vara att vi behöver fler invånare som bidrar med fler skattekronor så att vi har råd att betala alla de investeringar som ett ökat antal invånare för med sig. Någon skulle nog frestas att säga att denna typ av bevisföring är ett cirkelresonemang. Men problemet är naturligtvis allvarligare än så. Det är ingen som vet om det lönar sig.

Kanske är fler invånare lönsamma till en viss gräns. Det vill säga i de fall där det finns marginaler att utnyttja i befintlig infrastruktur. Vatten, avlopp, gator, skolor, barnomsorg och äldrevård kan i vissa fall medge en betydande inflyttning i hela kommunen utan kostsamma följdinvesteringar medan det i andra fall framstår som rena Ebberöds bank. Det vi upplever oss sakna är noggranna och transparanta kalkyler som visar att en ökad inflyttning går att räkna hem.

Men om man nu ändå skall försöka attrahera människor att flytta till Nyköping och inte tror att vackra bilder i Stockholms tunnelbana är det bästa sättet, vad återstå då? Svaret är bra skolor!

Ett antal kommuner i och runt Stockholm har valt en annan väg. Den bygger på att frågan i grunden är endimensionell: unga utbildade föräldrar i Sverige väljer att bosätta sig där deras barn får den bästa skolutbildningen. Det är med andra ord inte ovanligt att boende i Stockholmsområdet väljer bostadsområde eller kommun baserat på var de bästa skolorna finns för barnen.

Att för en kommun tillhandahålla en av landets bästa skolor är en investering i den egna befolkningen för framtiden. Dessutom är det just de bra skolorna som gör att vuxna människor i sina roller av föräldrar skulle vara benägna att flytta till Nyköpings kommun. Kunskapen om skolkvaliteten sprider sig snabbt även över långa avstånd.

Och, på samma sätt, utan bra skolor vägrar många att flytta till Nyköpings kommun. Hur kan man i Nyköping förvänta sig att föräldrar skulle vara beredda att flytta 12 mil längre bort till sämre skolor?

I stället för att spendera miljontals kronor på annonsering kan samma medel och en del till av medborgarnas skatt användas till att uppgradera kommunens skolor. Varför inte fokusera på skola, skolledning, lärare och sätta som prioriterat mål – att bli bland de bästa i landet?

Larz Johansson Ålberga Gunnar Casserstedt Stavsjö

Läs också

( 8 st )

Läs mer om dessa ämnen

Nyköpings kommunBo i NyköpingDebattskola och utbildning
Relaterat