Att använda sig av härskartekniker är ett beteende som utmanar demokratin. Förtroendevalda blir nedtystade eftersom de räds gå upp i talarstolen med risk för förlöjligande, skriver fem representanter för Feministiskt initiativ i Gnesta. Foto:

Debatt: ”Bort med härskarteknikerna i Gnestapolitiken”

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Under 1960-talet ställde sig psykologen Berit Ås frågan om varför kvinnor tystnade i politiken? Hon var aktiv i en kommunstyrelse i Norge och även verksam i Stortinget. Under sin tid som folkvald studerade hon vad som hände när kvinnor talade i kommunstyrelsen. Ås upptäckte snart att det fanns tydliga orsaker till kvinnors tystnad. I sitt kanske mest kända arbete ordnade Ås orsakerna i fem kategorier som gemensamt kallas härskartekniker. De består av osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Syftet med att kategorisera handlingarna var att ge kvinnor möjlighet att förstå för vad de utsattes för och ge dem redskap att agera.

Närmare 50 år har passerat sedan Ås presenterade härskarteknikerna men tyvärr är de fortsatt aktuella. Under kommunfullmäktiges sammanträde i Gnesta den 17 december kunde flera av dem bevittnas. När härskartekniker inte bemöts är de svåra att hantera och därför talar vi om dem nu, med exempel från sammanträdet. I våra exempel är dock både utövare och utsatta både män och kvinnor.

1. Osynliggörande – En representant från oppositionen förde fram sin synpunkt varpå två från den styrande minoriteten högt pratade om något på den enas telefon i stället för att lyssna till det som sades.

2. Förlöjligande – Stora delar av den styrande minoriteten skrattade öppet när en förtroendevald från oppositionen höll ett anförande och ordförande himlade med ögonen.

3. Påförande av skuld och skam – En från den styrande minoriteten hånade ”den riktiga oppositionen” för att inte presentera en alternativ budget och skrattade sedan åt de förslag som presenterades.

Att använda sig av härskartekniker är ett beteende som utmanar demokratin. Förtroendevalda blir nedtystade eftersom de räds gå upp i talarstolen med risk för förlöjligande. Vi menar att det hämmar all positiv utveckling av viktiga frågor i vår kommun.

Feministiskt initiativ Gnesta lyfter därför fram två förslag för att stärka de demokratiska principerna:

1) Att ordförande håller ordning i mötena utan att yttra sig i sakfrågan eller på annat sätt uttrycka sin åsikt om anföranden från politikerna.

2) Att ledamöter begär replik och bemöter förslag sakligt i stället för att förlöjliga andra partiers yttranden, interpellationer eller motioner.

Samtliga partier är överens om att mobbning ska motverkas. Hur är det då möjligt att vuxna människor beter sig så här? Fi Gnesta lyfter frågan eftersom vi inte tror att någon vill ha det så. Kanske handlar det om en samtalskultur som de folkvalda som suttit längre än oss vant sig vid? Vi är dock inte vana vid den och tänker inte heller vänja oss. En ny mandatperiod har inletts med många nya förtroendevalda och därför har vi nu en möjlighet att förändra invanda mönster.

Alla som deltar i kommunfullmäktiges sammanträden är folkvalda politiker. Vi måste arbeta tillsammans för att förvalta det förtroende vi har fått från våra respektive väljare och för att kunna styra kommunen tillsammans.

Kim Silow Kallenberg

Anja Probst

Heidi Nousiainen

Ebba Sellén

Malin Carmstad Hofmeijer

Feministiskt Initiativ Gnesta

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

Gnesta kommunFi!DebattKommunalpolitik
Relaterat