Det är inte hållbart att viltstammar inte anpassas till fodertillgången, skriver Anna-Lena Lindström, Skogsstyrelsen. Foto:

Debatt: "Kortsiktighet i skogen hindrar älgförvaltningen"

Inlägg utifrån
annons

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

En målsättning med den nya älgförvaltningen är att kraftigt minska betesskadorna av vilt. Så har det tyvärr inte blivit. Nu kräver Skogsstyrelsen att fler markägare och jägare i högre grad tar sitt ansvar. Varje år betar klövviltet i skogen upp ungskog främst av tall, motsvarande miljardbelopp i svenska skogar. Ungskog som är tänkt att ge framtida avkastning för skogsägaren och bidra till både svensk BNP, export, arbetstillfällen och näring. Den nya älgförvaltningen som varit i drift sedan 2012 har som mål att skapa en älgstam av hög kvalitet, som är i balans med fodertillgång. Tyvärr har det ännu inte blivit så. Betesskadorna, som på de flesta håll är stora, inventeras årligen genom metoden Äbin. De färska resultaten för Götaland och Svealand visar en svag förbättring på vissa håll, men läget är fortfarande allvarligt. När ska aktörerna ta det objektiva Äbin-resultatet på allvar? Trots en minskning av de årliga färska älgbetesskadorna har ändå cirka 8 procent av de yngre tallarna i Södermanlands län en färsk betesskada. Dessutom har ungefär 70 procent av de yngre tallstammarna en gammal betesskada inuti sig. Endast 50 procent av den rena tallmarken är föryngrad med tall.

Att inte viltskadesituationen förbättras får en lång rad följder:

– minskad volymproduktion

– mindre rönn, asp, sälg och ek, som är viktiga för den biologiska mångfalden, för variationsrika skogar och – när trädslagen finns i större mängd – som foderresurs för älgar m.fl.

– gran på fel växtplats, mer klimatkänsliga skogar

– användning av energikrävande byggnadsmaterial och fossil energi i stället för trä och bioenergi

– risk för minskad vitalitet hos hjortdjursstammar med till exempel låga kalvvikter

Efter fem år med den nya älgförvaltningen är det rimligt att ställa krav på en förändring.

Skogsägare och jägare i dialog har ansvaret för och rådighet över att situationen förbättras. Det är inte hållbart att viltstammar inte anpassas till fodertillgången. Konsekvensen blir att vare sig jägaren, skogsbrukaren eller hjortdjuren blir nöjda.

Därför kräver nu Skogsstyrelsen:

- Att markägare är mer aktiva i den praktiska viltförvaltningen och på ett tydligt sätt redovisar vad de förväntar sig av dem som arrenderar jakt.

- Att skogsbolag, förvaltare, markägare och virkesköpare gemensamt verkar för att tall sätts på tallmark och till större del på mellanbördig mark. Det görs i projekt ”Mera tall” i delar av södra Sverige, och det finns all anledning att göra likadant i Svealand.

- Att jägarna är mer lyhörda för de människor som brukar och lever av skogen och snabbt ökar jakttrycket där betesskadorna är stora.

Skogsstyrelsen kommer även fortsättningsvis att leverera objektiv information om tillståndet i skogen. Det är information att använda som beslutsunderlag i den praktiska älgförvaltningen.

Att jobba för minskade betesskador är och kommer fortsättningsvis vara viltförvaltningens viktigaste uppgift. Hela samhället är förlorare om ingen långsiktig förändring sker.

Anna-Lena Lindström

Skogsstyrelsens distriktschef i Södermanlands län

Läs mer om dessa ämnen

DebattSkogsbrukÄlg
annons

Mest delat denna vecka